• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 12
  • 9
  • 7
  • 6
  • 6
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Närståendes upplevelser av palliativ vård : En litteraturöversikt / Relatives´experiences of palliative care : A literature overview

Lilja, Karin, Petersson, Linda January 2022 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård ges för att lindra lidandet vid livets slutskede. Det beslutas om palliativ vård då medicin eller andra åtgärder inte längre är kurativa. Behovet av palliativ vård ser ut att öka längre fram och det finns områden som behöver utvecklas. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna stöd till närstående. Då närståendes roll är viktig för patientens vård krävs det att även de får stöd. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård. Metod: Detta självständiga arbete designades som en litteraturöversikt. Datainsamling skedde i två databaser, Cinahl Complete och PubMed.Tio kvalitativa artiklar inkluderades och sammanställdes i ett resultat som sedan analyserades. Resultat: Fyra kategorier identifierades: 1) Relationen mellan vårdpersonal och närstående, 2) Egenskaper som närstående uppskattade att vårdpersonalen hade, 3) Kommunikation och information samt 4) Närståendes upplevelser av vårdmiljön. Sammanfattning: I resultatet framkom tre viktiga faktorer som påverkade närståendes upplevelse av palliativ vård. 1) Sjuksköterskans bemötande, 2)Kommunikation och information samt 3) Vårdmiljön. / Background: Palliative care is provided to alleviate suffering at the end of life. Palliative care is decided when medication or other measures are no longer curative. The need for palliative care seems to increase in the future and there are areas that need to be developed. In the knowledge support for palliative care made by Socialstyrelsen, one of the four cornerstones is support for close relatives. Relatives’ role is important for the patient's care, it is important that they also receive support. Aim: To describe relatives’ experiences of palliative care. Method: This independent work was designed as a literature review. Data was collected in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Ten qualitative articles were included and compiled into a result that was then analyzed. Results: Four categories were identified: 1) The relationship between care staff and relatives, 2) Characteristics that relatives appreciate that the carestaff has, 3) Communication and information and 4) Relatives’ experiences of the care environment. Summary: The results revealed three important factors that affected the relatives ́experience of palliative care. 1) The nurse ́s treatment, 2)Communication and information and 3) the care environment.
12

Närståendes upplevelser av emotionellt stöd från sjuksköterskor vid palliativ vård i livets slutskede i äldreomsorgen : en litteraturöversikt / Relatives' experiences of emotional support from nurses in palliative care at the end of life in older people`s care : a literature review

Lubwimi, Myriam, Persson, Anna-Ida January 2020 (has links)
Bakgrund: En av den palliativa vårdens hörnstenar är stöd till närstående och Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjuksköterskan har ett ansvar för att främja goda kontakter med patient och närstående Sjuksköterskor har beskrivit att de känner en osäkerhet kring hur de ska ge emotionellt stöd till närstående. Emotionellt stöd innebär att visa empati, omtänksamhet, tillit och förtroende samt att finnas till för en annan människa vid svåra situationer. Familjecentrerad vård innebär att fokusera på de närstående och den sjuke och familjen ska ses som en helhet. Syftet: Att beskriva de närståendes upplevelser av det emotionella stöd som sjuksköterskan ger dem vid palliativ vård vid livets slutskede inom äldreomsorgen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl med sökord som motsvarade syftet. 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats kvalitetsgranskas och artiklar med medelhög och hög kvalitet inkluderades. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Kommunikation och rådgivning befrämjade emotionellt stöd. kommunikation och rådgivning var viktigt att sjuksköterskorna utförde och god erfarenhet och kunskap inom området samt att tillräckligt med information gavs till de närstående gällande den sjukes situation. Rådgivning var viktig för att få förståelse kring vårdsituationen och för att kunna delta i och samarbeta tillsammans i omvårdnaden av den sjuke. Avlastning och stöd av hälso- och sjukvårdspersonal i vardagen bidrog även det till emotionellt stöd. Avsaknad av emotionellt stöd bidrog till att de närstående kunde bli lidande av psykisk ohälsa. Slutsats: Familjecentrerad vård är en användbar modell som kan främja emotionellt stöd hos närstående. Sjuksköterskan behöver dela med sig av sin kunskap till de närstående för att de ska bli mer delaktiga i vården av den sjuke. / Background: One of the cornerstones of palliative care is support for next of kins and the Health Care Act states that the nurse has a responsibility to promote good contact with the patient and close relatives. Nurses have described that they feel uncertain about how to provide emotional support. Emotional support means showing empathy, caring and trust as well as being present to another person in difficult situations. Family-centered care means focusing on the next of kins and the patient and the family should be seen as a whole. Aim: To describe the relatives' experiences of the emotional support provided by the nurse in palliative care at the end of life in the elderly care. Methods: The study was conducted as a literature review. Articles were searched in the Pubmed and Cinahl databases with keywords derived from the purpose. 15 articles of qualitative and quantitative approach were quality appraised and articles of medium and high quality were included. The articles were analyzed by searching for similarities and differences which were then compiled into categories. Results: Communication and counseling promoted emotional support. Communication and counseling was important that the nurses performed and good experience and knowledge in the subject and that sufficient information was given to the relatives regarding the situation of the patient. Counseling was important to gain an understanding of the care situation and to be able to get involved in the care situation and collaborate together in the care of the sick person. Relief and support from health professionals in everyday life also contributed to emotional support. Lack of emotional support helped the relatives to suffer from mental illness. Conclusion: Family-centered care is a useful model that can promote the emotional support of next of kins. The nurse must share her knowledge to the relatives so that they become more involved in the care of the sick person.

Page generated in 0.0542 seconds