• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • 1
  • Tagged with
  • 9
  • 9
  • 7
  • 7
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vid den cancersjukes sida   Närståendes upplevelse av egen hälsa / To live next to a person with cancer. Related partners experiences of their own health

Englund, Sofia, Eklind, Sandra January 2017 (has links)
No description available.
2

Upplevelser av lidande hos närstående till cancersjuk person / Relatives´ experiences of suffering when living with a person diagnosed with cancer

Carlsson, Cecilia, Kim, Kjällgren January 2015 (has links)
Var tredje person får beskedet cancer. Det här innebär att en hel familj kan komma att påverkas, vilket kan skapa ett lidande i förhållande till vården, sjukdomen, livet och vardagen, samt det existentiella. Syftet med studien är att belysa lidandet hos närstående till en cancersjuk person. Material samlades in genom att läsa nio utvalda bloggar där närstående skrev om sitt lidande i relation till den cancersjuka personen. I studien användes en deduktiv analys utifrån Erikssons (1994) teori om lidande. Resultatet beskrivs utifrån begreppen vårdlidande, sjukdomslidande, existentiellt lidande och livslidande. Det framkom att närstående upplevde hopplöshet och frustration i förhållande till nonchalant personal med bristande stöd och bemötande. Ekonomisk påfrestning och ett ansträngt förhållande mellan partnerna var något som framkom tydligt i både resultatet och tidigare forskning. För att minska lidandet hos närstående krävs mer kunskap om familjefokuserad omvårdnad hos vårdpersonal. Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskor om hur fokus ska läggas på familjen. Detta för att närstående ska kunna hantera sin sorg, sitt lidande och för att inte själva drabbas av sjukdom på grund av att de mår dåligt, vilket även belyses i tidigare studier (Wallskär, 2010a). / Every third person will be diagnosed with cancer. This means that the whole family around the sick person will get involved and affected by the situation. It will create a suffering, not only in the relatives’ lives but also in relation to the care, the cancer disease and the existential part. The purpose of this study is to highlight the suffering of relatives living with a person diagnosed with cancer. Material was collected by reading nine selected blogs which was written by relatives about their suffering when living with a person sick with cancer.  The study used a deductive analysis based on Erikson's (1994) theory of suffering. The results are described based on the concepts of suffering to the care, sickness suffering, existential suffering and suffering in life. It was revealed that relatives experienced hopelessness and frustration in relation to casually staff with lack of support and treatment. Economic strain and a strained relationship between the partners who deteriorated was something that emerged clearly in both results and previous research. More knowledge is needed by health professionals on family focused care to reduce the suffering of relatives. More knowledge is needed among nurses on how to focus effort on the family. The related parties should be able to cope with their grief and their suffering without getting ill because they feel bad, which is shown happening in previous studies (Wallskär, 2010a).
3

Anhörigas upplevelser vid palliativ vård av en cancersjuk närstående: En beskrivande litteraturstudie

Jansson, Elin, Trygg, Milda January 2021 (has links)
Bakgrund: En av tre personer insjuknar i cancer i Sverige. Människor som drabbas av sjukdomen är desto fler eftersom även personer i den sjukes omgivning blir drabbade. När sjukdomen inte längre går att bota med kurativ behandling föreslås patienten påbörja palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att symtomlindra och öka livskvalitén hos patienten och dess anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser vid palliativ vård av en cancersjuk närstående.  Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Medline via PubMed användes för att finna relevanta artiklar kopplade till studiens syfte.   Huvudresultat: Anhöriga uppmärksammade att sjuksköterskans roll i den palliativa vården inte enbart syftar till att stödja den som är sjuk, utan även stötta den sjukes anhöriga. Stöd och information från vårdpersonal beskrevs av de anhöriga som en central del för att möjliggöra en bra upplevelse. Anhöriga vars upplevelse av stöd och information inte motsvarade deras önskan, visade generellt en sämre upplevelse av den palliativa vården.   Slutsats: De anhöriga delade olika uppfattningar av palliativ vård av en cancersjuk närstående. Vissa ansåg att vårdpersonalen hade brister i att stödja och informera de anhöriga om den sjukes vård. Vidare upplevde anhöriga att situationen medförde en påverkan på deras liv. Genom denna information kan sjuksköterskan få en förståelse för vad de anhöriga värderar i vården av en närstående. På sådant sätt kan vården förbättras för de anhöriga såväl som för den sjuke. / Background: In Sweden one out of three fall ill with cancer. The amount of people affected by the disease is although more, as the patient's family and relatives are also affected. When the disease can no longer be cured with curative treatment, palliative care is suggested to proceed. Palliative care aims to relieve symptoms and increase the quality of life of the patient and their relatives. Aim: The purpose of this study was to describe relatives’ experiences of palliative care of a next of kin sick owing to cancer. Method: A descriptive literature review withholding 12 scientific articles with a qualitative method. The database Medline via PubMed was used for identifying relevant articles associated with the purpose of the study.   Result: Relatives noticed that the nurse’s role within the palliative care do not solely allude to supporting the sick patient, but for the sick one’s relatives. Support and information from healthcare professionals was delineated by relatives as a pivotal part to enable a good experience. Relatives whose experiences of support and information were not equivalent to their desires, generally presented a worse experience of palliative care. Conclusion: The relatives shared different perceptions of palliative care related to a next of kin with cancer. Some felt that the healthcare professionals had shortcomings in supporting and informing relatives about the sick ones' care. Family experienced that the situation had a great impact on their lives. By the means of this information the nurse can get an insight into what the relatives’ values in the care of a family member. In this way, healthcare can improve for the relative as well as for the sick one.
4

Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet i det palliativa skedet / Next of kin´s experiences of caring for a terminal ill relative at home

Ernelli, Karin, Malm, Mona January 2010 (has links)
No description available.
5

Från misstanke till diagnos - effektivare utredningsprocess för patienter med demenssjukdom. : Ett förbättringsarbete i primärvården. / From suspected illness to diagnosis - a move efficient examination process for patients with dementia : an improvement in primary care

Szopa, Elisabeth January 2018 (has links)
Bakgrund En demenssjukdom är inte möjlig att bota men man kan lindra symtom och förbättra livskvaliteten för den drabbade individen under förutsättning att patienten har genomgått en utredning för att säkerställa sjukdomens typ och stadium. I dagsläget är utredningstiderna för basalutredning i primärvården långa vilket skapar påfrestning både för patienten och dennes anhöriga. Syfte Det övergrippande syfte var att skapa förutsättningar för att patienten med demenssjukdom skulle kunna få rätt vård tidigare för att kunna ha ett bra liv med god livskvalitet. Det specifika syftet var att förkorta utredningstiden vid basal utredning i primärvården till 12 veckorsperiod. Syftet med studien var att belysa medarbetarnas erfarenheter av förbättringsarbetet samt anhörigas upplevelser av utredningsprocessen.  Metod I förbättringsarbetet användes PDSA hjul vid ändring av arbetssättet gällande bokning av läkartider för patienter med misstänkt demens. Semistrukturerad fokusgruppsintervju användes i studien. Resultat Andelen utredningar avslutade inom 12 veckor ökade från 62 % till 93 % och från 61 % till 95 % på respektive vårdcentral. Medarbetarna ansåg teamarbete och samarbete över gränser som en förutsättning för att kunna effektivisera utredningsprocessen. Anhöriga upplevde processen som smidig, och snabba diagnoser skapade möjligheter till snabbare vård- och omvårdnadsinsatser vilket ledde till en bättre vardag för både patienten och dennes anhöriga. / Background Dementia is not curable, although provided adequate examination one can relive symptoms and improve the quality of life of patients. However, the excessive time taken for basic assessment in Swedish primary care today is causing distress for the patient and their kin. Purpose The overall purpose of this improvement project was to enable earlier care for dementia patients, thus improving their quality of life. The specific purpose was to enable diagnosis or completed assessment within 12 weeks. The project also analysed the experience of staff during the project, as well as the experience of the patients’ relatives throughout the assessment process. Method A PDSA cycle was implemented when adjusting working methods related to booking of appointments with physicians. Semi-structured focus group interviews were also used.     Results The number of cases completed within 12 weeks increased from 62% to 93% and 61% to 95% at the two health centers respectively. Staff saw improved collaboration between teams and units as a key success factor. Patients’ relatives experienced the assessment process as smooth, and that shorter process times led to improved quality of life for the patient and their kin.
6

Närståendes upplevelser av palliativ vård : En litteraturöversikt / Relatives´experiences of palliative care : A literature overview

Lilja, Karin, Petersson, Linda January 2022 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård ges för att lindra lidandet vid livets slutskede. Det beslutas om palliativ vård då medicin eller andra åtgärder inte längre är kurativa. Behovet av palliativ vård ser ut att öka längre fram och det finns områden som behöver utvecklas. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna stöd till närstående. Då närståendes roll är viktig för patientens vård krävs det att även de får stöd. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård. Metod: Detta självständiga arbete designades som en litteraturöversikt. Datainsamling skedde i två databaser, Cinahl Complete och PubMed.Tio kvalitativa artiklar inkluderades och sammanställdes i ett resultat som sedan analyserades. Resultat: Fyra kategorier identifierades: 1) Relationen mellan vårdpersonal och närstående, 2) Egenskaper som närstående uppskattade att vårdpersonalen hade, 3) Kommunikation och information samt 4) Närståendes upplevelser av vårdmiljön. Sammanfattning: I resultatet framkom tre viktiga faktorer som påverkade närståendes upplevelse av palliativ vård. 1) Sjuksköterskans bemötande, 2)Kommunikation och information samt 3) Vårdmiljön. / Background: Palliative care is provided to alleviate suffering at the end of life. Palliative care is decided when medication or other measures are no longer curative. The need for palliative care seems to increase in the future and there are areas that need to be developed. In the knowledge support for palliative care made by Socialstyrelsen, one of the four cornerstones is support for close relatives. Relatives’ role is important for the patient's care, it is important that they also receive support. Aim: To describe relatives’ experiences of palliative care. Method: This independent work was designed as a literature review. Data was collected in two databases, Cinahl Complete and PubMed. Ten qualitative articles were included and compiled into a result that was then analyzed. Results: Four categories were identified: 1) The relationship between care staff and relatives, 2) Characteristics that relatives appreciate that the carestaff has, 3) Communication and information and 4) Relatives’ experiences of the care environment. Summary: The results revealed three important factors that affected the relatives ́experience of palliative care. 1) The nurse ́s treatment, 2)Communication and information and 3) the care environment.
7

Närståendes erfarenheter av vård i livets slut på sjukhus : En litteraturstudie om livet, döden och döendet.

Hedborg, Emelie, Hollsten, Tobias January 2022 (has links)
Bakgrund: Vård i livets slut är ett område som många sjuksköterskor kommer i kontakt med. Den palliativa vården syftar till att låta patienten leva ett fullvärdigt liv fram tills att denne dör utan att förlänga lidandet. Runt en döende patient finns ofta flera närstående, närstående som kanske aldrig upplevt döden eller döendet förut. Inom palliativ vård har de närstående en viktig roll och det är vårdgivarnas uppgift att se till att närstående inkluderas och stöttas. Den moderna sjukhusvården bedrivs idag med allt större krav på ekonomisering och effektivisering vilket ökar arbetsbördan på sjukhusets avdelningar, där kurativ vård är normen. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård av vuxna på sjukhus. Metod: Författarna har genomfört en deskriptiv litteraturstudie där totalt 11 artiklar granskades, artiklarna hittades i databaserna Pubmed och Cinahl. En tematisk analys av artiklarnas ledde fram till studiens resultat. Huvudresultat: Resultatet visade att områden som kommunikation och information var av stor vikt och hur icke adekvat kommunikation kunde leda till lidande. Miljön där vården bedrevs ansågs viktig med önskemål om en lugn miljö som bevarade patientens integritet. Närstående efterfrågade flertalet praktiska önskemål så som övernattningsmöjligheter, mat och gratis parkering. Det var även viktig att närstående och de döende blev bemötta med respekt, empati och känslighet från sjukvårdpersonalen. Slutsats: Denna litteraturstudie visar på flertal områden där förbättringsmöjligheter finns. Genom att förbättra den palliativa vården finns möjlighet att minska lidande för både närstående och patient. Vård i livet slutskede är ett område som kräver tid, kontinuitet och goda arbetsförhållanden för personalen, något som inte alltid kan garanteras i den moderna vården. / Background: End of life care is a field that many nurses will come in contact with. The aim of palliative care is to let the patient live a life with sufficient quality until the moment of death and without prolonging suffering. In the vicinity of a dying patient there is almost always a number of relatives, relatives who might never have experienced death or the process of dying. In the palliative care process relatives have an important role and it is the responsibility of health care staff to include and support them. Modern hospitals are today subject to demands of increased economization and streamlining which increases workload on hospital wards, where curing illnesses still is the norm.  Aim: The aim of this study was to describe the experiences of relatives on the palliative care of adult patients in hospital. Method: The present study is a descriptive literature review in which a total of 11 articles have been examined. The articles were found in the databases PubMed and Cinahl. A thematic analysis of the articles led to the development of the result. Result: The result showed that topics concerning communication and information were of great importance and how inadequate communication could lead to suffering. The environment in which care was given was also considered important and it was requested that the environment should be calm and provide privacy. Relatives had multiple requests regarding practicalities such as being able to spend the night, food and free parking. It was also important that the relatives and patients were treated with respect, empathy and sensitivity from health care staff. Conclusion: This literature review showed a number of areas were there were potential for improvement. Improving end of life care is a chance to reduce suffering for both relatives and patients. End of life care is a field which requires time, continuity and good working conditions for staff, which is somethings that can’t be guaranteed in the modern hospital.
8

Psychological and Behavioral Aspects of Receiving Genetic Counseling for Hereditary Cancer

Hayat Roshanai, Afsaneh January 2010 (has links)
The overall aims of this thesis were to investigate psychological and behavioral effects of receiving cancer genetic counseling for breast, ovarian and colorectal cancer and/or with a family history of these cancer types and to determine whether counselees’ informational needs were met. Study I was performed 3-7 years post-counseling. Participants (n=214) reported a relatively high level of anxiety but a low level of depression compared to cancer patients in general. However, there was no indication that the distress experienced was due to the counseling. Moderate changes in life and family relations, high level of adherence to recommended controls and satisfaction was reported. Study II was a randomized control trial (RCT) intervention study which involved 147 counselees. An increase in the level of knowledge and correct estimation of personal risk was reported in both the intervention and control groups, although this increase declined at later follow-up. Enhanced information led to significantly greater satisfaction with the given information, and the way of informing relatives. Most counselees had shared information with their at-risk relatives. Study III focused on sharing information with at-risk relatives among participants in study II and their relatives (n=81). Counselees were interviewed and answered a questionnaire, whilst their relatives only answered the questionnaire. Counselees reported positive/neutral feelings about communicating genetic information and mostly interpreted their relatives’ reactions as positive/ neutral. Also, approximately 50% of relatives reported positive/neutral reactions and were generally satisfied with the received information. Study IV was conducted in Sweden and Norway based on 235 counselees. Counselees expected counselors to be skillful and thoughtful, take them seriously and provide risk estimations and medical information. Most important issues to counselees were satisfactorily addressed by the counselors. Analyzing importance rankings resulted in five categories of needs: a need for facts, caring communication and medical information, need for understanding and support in sharing genetic information, practical care and medical/practical information. In conclusion, no adverse psychological or behavioral effect on counselees was observed. Apparently, genetic counseling is managed properly and counselors successfully address counselees’ needs. Providing extended information does not seem necessary, however, tailoring information to individual counselees needs may create a more effective counseling.
9

Intensivvårdsdagboken : En litteraturstudie baserat på erfarenheter och upplevelser ur två perspektiv

Florin, Louise, Lundkvist, Angelica January 2020 (has links)
Bakgrund: Tidigare forskning belyser att post intensivvårdspatienter har svårt att skilja på illusioner och den reella verkligheten under intensivvårdsbehandlingen. Det framkom även att patienter har upplevt psykisk ohälsa och nedsatt livskvalitet efter intensivvårdsbehandlingen. Patienter har betonat att intensivvårdsdagboken var värdefull för deras återhämtning efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen (IVA) eftersom de har fått hjälp att rekonstruera verkligheten av deras upplevelse. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och anhörigas upplevelser av intensivvårdsdagboken. Metod: En litteraturstudie som omfattas av en kvalitativ deskriptiv design. 18 originalartiklar inkluderades och analysprocessen baserades på nyckelfynd, teman och subteman. Resultat: Analysen genererade tre teman: intensivvårdsdagboken som omvårdnadsåtgärd, holistiskt förhållningssätt och närvarandets betydelse, utifrån dessa skapades åtta subteman. Resultatet påvisade att intensivvårdsdagboken kan leda till att IVA sjuksköterskor kunde arbeta mer holistiskt utefter patienters och även anhörigas unika omvårdnadsbehov. Det framkom dock att IVA sjuksköterskor saknade riktlinjer och rutiner för hur och när de ska använda intensivvårdsdagboken. Anhöriga kunde även använda intensivvårdsdagboken för att bearbeta känslor och tankar över den rådande situationen. Slutsats: Intensivvårdsdagboken är en omvårdnadsåtgärd som har betydelse för både patienter, anhöriga men även för IVA sjuksköterskor. Användning av intensivvårdsdagboken kan leda till en mer evidensbaserad, holistisk omvårdnad för patienter och anhöriga. / Background: Previous research shows that patients had a hard time to separate the real reality from their illusions during the stay at the Intensive Care Unit (ICU) and experienced mental illness and decreased quality of life after. Furthermore patients have emphasized that the ICU diaries have been a valuable tool for their recovery. Purpose: To describe the intensive care nurses’ perceptions and relatives’ experiences of The ICU diary. Method: A literature study that has a qualitative descriptive design. 18 original articles were included and the analysis process was based on key findings, themes and sub-themes. Results: The analysis generated three themes: The ICU diary as a caring action, holistic approach and the meaning of being present. From these themes eight sub-themes were created. The result showed that ICU diaries can help ICU nurses to have a more holistic approach and therefor see to the unique caring needs of both the patient and relatives. ICU nurses emphasized that they wanted guidelines and routines of how to use The ICU diary. Relatives could also use the ICU diary as a tool to process thoughts and emotions. Conclusion: The ICU diary is a caring action that has meaning for both patients, relatives but also for ICU nurses. The use of the ICU diary can result in a more evidenced based and holistic nursing approach.

Page generated in 0.1035 seconds