No description available.

<p>170601.</p>

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lågstadielärares attityd i förhållande till ämnet teknik. Utgångspunkten för arbetet är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med lärare i låg- och mellanstadieklasser i Sverige. Analys har skett med stöd av den fenomenografiska metoden. Baserat på den genomförda undersökningen konstateras att lärarna uppfattar att ämnet är mindre relevant än ämnen som betraktas som mer centrala såsom svenska och matematik och att detta påverkar deras inställning till teknikämnet negativt. Vidare noteras en upplevd brist på fortbildning och en viss osäkerhet kring vilka ämnesområden som ska anses innefattas i teknikämnet.

No description available.

Minskat matsvinn och lägre köttkonsumtion är två aktuella aspekter för att skapa hållbarare måltider. Livsmedelsverket rekommenderar mer vegetarisk mat och minskad mängd kött för skolmåltider. Syftet med arbetet var att ta fram kunskapsunderlag till kost-/måltidsverksamhetens arbete för att öka andelen vegetarisk mat som äts och minska matsvinnet samt för lärare/pedagoger att undervisa om matens miljö- och klimatpåverkan utifrån elevers kunskap. Syftet var även att beräkna klimatpåverkan (CO2e) från sex vanliga maträtter i två kommuners grundskolor. Datainsamling för studien bestod av en kvantitativ enkät som besvarades av 100 elever i årskurs 7 och kvalitativa gruppintervjuer med 12 elever i årskurs 7. Därutöver har matsvinnet från sex vanliga maträtter i grundskolorna i Karlskoga och Degerfors kommuner klimatberäknats. Resultaten visade att eleverna både i enkät och intervjuer sammankopplade nötkött med hög klimatpåverkan. Klimatberäkningarna visade att maträtten som innehöll nötkött hade högst klimatpåverkan fast den inte genererade högst andel matsvinn totalt, för tallrikssvinn eller serveringssvinn av de sex beräknade rätterna. Under intervjuerna lyftes hem- och konsumentkunskapen fram som ett av de roligaste ämnena och eleverna var på god väg att uppfyllda kunskapskraven då mat sammankopplades med både kulturella och miljömässiga aspekter. Vegetariska livsmedel som påminner om animaliska lyftes under intervjuerna fram som goda och de påminde om sådant man var van vid att äta. För att öka andelen vegetarisk mat som äts och minska matsvinnet kan dessa produkter vara fördelaktiga att använda. Flertalet av eleverna önskade också få vara mer delaktiga i matsedelsplaneringen. Eleverna upplevde att de inte blev lyssnade på och fick sina tankar och idéer tillgodosedda. Endast 30 % av eleverna i enkäten kände till att matsvinnsberäkningar görs. Eleverna behöver mer kunskap och information om matsvinn och varför vegetarisk mat serveras. Den egna verksamhetens matsvinn och råvaror skulle kunna användas för lärande om hur olika livsmedel påverkar miljö- och klimat.

Examensarbetet gjordes i samarbete med Finnmarkssykehuset HF och Norconsult AB. Finnmarkssykehuset HF saknar system och rutiner för energiuppföljning i sina byggnader. En energikartläggning på Kirkenes sjukhus i Nordnorge gjordes för att ge företaget kunskap och förutsättningar att göra förändringar som ger en minskad energianvändning och minskade kostnader. Målet var att ge åtgärdsförslag och upprätta rutiner för energi-uppföljning på Kirkenes sjukhus. Projektets arbetsmetodik handlade till stor del om att samla stora mängder information och sortera ut vad som var relevant. Första steget var att få översikt av hur värmeproduktionen och distributionen fungerade på sjukhuset. Detta gjordes genom att granska flödesscheman och genomföra intervjuer med personal. Därefter analyserades driftdata från 2019 med hjälp av energiuppföljningssystemet (EUS) Navigator från Siemens. Denna data jämfördes med en projekterad energiprognos för att se hur bra sjukhuset har presterat. Energiprognosen var baserad på standardiserade värden för Norge och tog inte hänsyn till klimatet eller driften i Kirkenes. Det gjordes därför nya beräkningar för rumsuppvärmningen och ventilationsvärmen för att få mer specifika värden att jämföra den faktiska energianvändningen med. I beräkningarna ingick det flera antaganden och förenklingar, på dessa gjordes en känslighetsanalys.  Resultatet av projektet har visat att det är en rad olika saker som inte fungerar som de ska på Kirkenes sjukhus, och dessa kallas problemområden. Rapporten visar orsaker och åtgärder till alla problemområden, som exempelvis ventilation, rumsuppvärmning och tappvarmvatten. Ventilationsbatterierna hade 22% högre energianvändning än beräknat och rumsuppvärmningen 20% högre. Båda dessa beror på att det är dörrar och fönster som inte är täta på sjukhuset, de släpper ut värme. Nattsänkningen av ventilationen är också borttagen, då det inte fungerade i rum med patienter. Att tappvarmvattnet använde 188% mer energi än projekterad beror på att legionellasystemet var överdimensionerat. Vidare använder snösmältningsanläggningen mycket energi och regleringen på denna måste justeras. Kirkenes sjukhus har många mätare samt ett styr-och övervakningssystem (SÖ-system) som inte fungerar som det är tänkt. När dessa faktorer är åtgärdade kan systemet enkelt användas till energiuppföljning. EUS Navigator är inte komplett och kan utvecklas efter önskemål från Finnmarkssykehuset HF. Många företag har insett att de kan spara mellan 5–10% bara genom att använda sig av ett energiuppföljningssystem.  Slutsatsen i detta projekt är att Finnmarkssykehuset HF inte har kontroll på energi-användningen i sina byggnader. Innan de kan börja med energiuppföljning måste de säkerställa att alla system fungerar och dessutom ge driftpersonalen tillräcklig utbildning. De måste också fördela ut ansvar för olika system och energiuppföljning i organisationen. Om Finnmarkssykehuset HF följer de åtgärdsförslag som är givna i rapporten och påbörjar arbetet med bra rutiner kommer de på sikt effektivisera driften av sjukhuset. Detta projekt gjordes bara för Kirkenes sjukhus men vi rekommenderar att företaget gör likande studier för resterande byggnader. / This master thesis was done in collaboration with Finnmarkssykehuset HF and Norconsult AB. Finnmarkssykehuset HF lacks systems and routines for energy monitoring in their buildings. An energy mapping of Kirkenes Hospital in northern Norway was done to give the company knowledge and a basis to make changes to reduce energy use and cut costs. The goal was to provide measures and establish routines for energy monitoring at Kirkenes Hospital. The project's working methodology was largely about gathering large amounts of information and sorting out what was relevant. The first step was to get an overview of how heat production and distribution worked in the hospital. This was done by reviewing flow charts and interviewing staff. Thereafter, operational data from 2019 were analyzed using the Siemens energy monitoring System Navigator. This data was compared with a projected energy forecast to see how well the hospital has performed. However, the energy forecast was based on standardized values for Norway and did not consider the climate or operation in Kirkenes. Therefore, new calculations were made for room heating and ventilation heat to get more accurate values to compare the actual energy use with. The calculations included several assumptions and simplifications and therefore a sensitivity analysis on these variables was done.  The result of the project has shown that there are a number of things that do not work properly at Kirkenes hospital, and these are called problem areas. In the report we point to causes and measures for all problem areas, such as ventilation, room heating and domestic hot water. The ventilation batteries had 22% higher energy use than calculated and the room heating had 20% higher. Both of these are due to the fact that there are heat leaks from areas around doors and windows. The night indoor temperature drop is also removed, because it did not work in patient rooms. The fact that the hot tap water use was 188% higher than projected, is due to the legionella system being oversized. Furthermore, the snowmelt plant uses a lot of energy and its control system must be adjusted. Kirkenes hospital has many meters as well as a control and a monitoring system that does not work properly. When these factors are secured, the system can easily be used for energy monitoring. The energy monitoring system Navigator is also not complete and can be extended by Siemens on request by Finnmarkssykehuset HF. Many companies have found that they can save between 5-10% by using an energy monitoring system.  The conclusion of this project is that Finnmarkssykehuset HF does not have control over the energy use in their buildings. Before they can begin using energy monitoring, they must ensure that all parts in the system work properly and also provide education for the operating staff. They must also divide and distribute responsibility for different systems and energy monitoring within the organization. If Finnmarkssykehuset HF follows the measures proposed in the report and starts working on good routines, it will improve the heating and ventilation operation at the hospital. This project was only done for Kirkenes Hospital and it is recommended that the company do similar studies for the remaining buildings.

No description available.

The presence of magnetic fields has increased significantly during the last hundred years due to technology development and increased consumption of electricity. Sweden follows recommended maximum values from the International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP), which are to prevent acute effects and are generally not exceeded in the environment. For long-term effects, such as increased cancer risk, today's knowledge is not sufficient to establish any limit values. The study aims to determine the variation of daily exposure of low-frequency magnetic fields in individuals with different occupations and living environments. Measurements of low-frequency magnetic fields were performed with an EMDEX-meter to get a 24-hour magnetic field exposure for ten test subjects. Measurement with an SMPS-meter was performed to measure magnetic fields at some common objects in the home environment that emit low frequency magnetic fields. The average value for exposure of low-frequency magnetic fields for 24-hours varied between 0.03–0.10 µT, exposure in the home environment varied between 0.00–0.17 µT, working environment varied between 0.02–0.27 µT, night environment varied between 0.00–0.09 µT. The daily mean values from the measurements are at what can be regarded as a normal exposure 0.01–0.20 µT. The average value that was picked up from home-, joband night-environment can be considered as normal exposure level. Based on the increased presence of electronics and magnetic fields and the lack of knowledge in the research on health effects, it may be interesting to discuss the introduction of further new technology, limit values, safety and supervision.