Lärande kan ses som en livslång process där vi konstruerar oss en världsbild i relation till världen och andra människor. I skolan möter vi människor med andra synsätt och föreställningar och vi möter också skolkunskaper som skiljer sig från våra vardagskunskaper. Inte minst i de naturorienterade ämnena kan mötet innebära en sådan krock och därför framstå som både främmande och skrämmande för många elever. Om skolans sätt att introducera naturvetenskapen blir för avlägsen elevens vardagskunskaper finns en risk att eleven endast lär sig begrepp och utvecklar ett kunnande om fenomen utan att kunna ge dessa ett sammanhang. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några naturvetenskapliga begrepp introduceras i några centrala läroböcker i fysik, inom området elektricitet, samt vilken mening de ges. Vi vill därefter undersöka vilken mening elever ger dessa begrepp. Vi har utfört en intervju med ett fåtal elever och avser därför inte att göra några generaliseringar med vårt arbete utan ambitionen är att föra en diskussion om vad elevers vardagskunskaper kan innebära. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om begreppen i elektricitet ofta skiljer sig från den mening som finns i läroboken. Eleverna använder sig visserligen, till viss del, av ett naturvetenskapligt språkbruk, men det är ett mycket fragmenterat språkbruk där de blandar ihop begreppen med ett vardagligt språkbruk när det naturvetenskapliga inte räcker till.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare. Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats. Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå Universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Lic. (sammanfattning) Kalmar : Högskolan i Kalmar, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med vårt examensarbete är att genom intervjuer med förskollärare undersöka hur de arbetar med naturvetenskap med de yngre barnen i utomhusmiljöer. Vi har valt att undersöka vilka möjligheter samt svårigheter förskollärare säger att de ser med naturvetenskapligt arbete i utomhusmiljöer med de yngre barnen i förskolan och vilken betydelse utomhusmiljön får för förskollärares arbete med naturvetenskap tillsammans med de yngre barnen. Examensarbetets teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare på två förskolor. Resultatet av vår undersökning visade att förskollärare har olika syn på naturvetenskap och att de upplevde olika svårigheter och möjligheter med naturvetenskap med de yngre barnen i utomhusmiljöer. De hade olika uppfattningar om svårigheten med att anpassa naturvetenskap till barnens nivå och utvecklingszon. Några förskollärare såg det som en svårighet och några förskollärare såg bara möjligheter med att anpassa naturvetenskap till barnens nivå. Resultatet visade att förskollärarna tog tillvara på barnens intressen i sitt arbete med naturvetenskap.

<p>Betyg 180601.</p>

<p>Betyg 180601.</p>

No description available.