Sociovetenskapliga frågor är en undervisningsmetod som innebäratt utveckla kunskap inom naturvetenskap utifrån media, nyheteroch aktuella samhällsfrågor. Det innebär även att utifrån kunskapresonera och diskutera i grupp för att ta ställning. Något som fleraforskare anser vara viktigt för varje samhällsmedborgare. Skolanär en demokratisk arena där alla elever ska få möjlighet tilllärande. Undervisningen i naturkunskap kan därför inte enbartrikta sig till de elever som i framtiden vill ägna sig åtnaturvetenskapliga studier eller yrken. Alla elever är framtidenssamhällsmedborgare som kommer att behöva kunskap kringnaturvetenskap i förhållande till samhällsfrågor för att kunna taställning i olika val.Studien genomfördes tillsammans med mellanstadieelever, isyfte att undersöka hur yngre elever använder sina kunskaper föratt diskutera sociovetenskapliga frågor. De utvecklade framtidensbil utifrån inspirationsmaterialet Teknikspanarna och därefterdiskuterades ny teknik, miljö och samhällsbehov utifrån tvåsociovetenskapliga frågor. Resultatet visade att elevernadiskuterade och resonerade kring aspekter direkt kopplade tillfrågorna, men även andra ämnen. Vilket gav tre kategorier;Design, Teknik och Resursbehov.Vidare behövs forskning som belyser vilka elever som gynnas avarbetet med sociovetenskapliga frågor och hur läraren kaninkludera samtliga elever i undervisningen. Även hurarbetsmetoden kan anpassar efter åldersgruppen och möjlighetertill ämnesövergripande samarbeten.

In this literature review we discus and describe the theoretically predicted phenomena known as wormholes, where two different regions of space-time are joined by a “throat” or a “bridge”. If information or even an observer could be sent through the wormhole we refer to it as traversable. We argue that traversable wormholes demands negative energy densities and display a number of different constructions found within the field. Among these the orgional construction by EinsteinRosen and Morris-Thornes discussion on traversability. We also give a overview of the current state of the field by presenting to more recently published papers: “Casimir Energy of a Long Wormhole Throat” av Luke Buther och “Traversable Wormholes via a Double Trace Deformation” av Ping Gao, Daniel Louis Jafferis och Aron C.Wall.

No description available.

The possibility for plants to utilize phosphorus in soil is a prerequisite for conducting agricultural production, both small scale and professional. Spreading of phosphorus fertilizers and manure is therefore seen as a necessity in today's agriculture in order to achieve high yield. Manure management, livestock farming and manure storage could contribute to the eutrophication of lakes and rivers. For instance, when the ground becomes saturated, phosphorus leakage could be seen in surface runoff or in point sources resulting from inadequate manure storage management. In the municipality of Växjö there is still many bodies of water that do not reach the Swedish environmental water quality standard of "good ecological status". This thesis has therefore analyzed the manure management and storage on agricultural farms which may have contributed to eutrophication in the municipality. The method for this thesis was a literature study, a questionnaire survey with 820 receivers and a summary of issued inspection reports from 2013. The results highlight the ways in which agriculture may have contributed to the eutrophication of lakes and streams in the municipality of Växjö. The survey showed that there is a large number of farmers that are unknown to the inspectors in the municipality and the inspection reports reveal many shortcomings in terms of manure management. The results also indicates that there is an overall lack of knowledge among farmers about why it is important to have a safe manure management as well as storing the manure safely. More information needs to reach the operators, higher standards and more regulatory controls are needed to reduce farms contribution to eutrophication and for Sweden to reach environmental targets and environmental quality standards for water.

No description available.

Abstract [sv] I det tidigare hamn- och industriområdet Alderholmen i Gävle planeras byggnation av 600 nya lägenheter med start år 2020. Vid provtagningar påträffades höga kon-centrationer av polyaromatiska kolväten (PAH) i marken på Gävle Strand där Etapp 3 ska byggas. Bland dessa PAH-er påträffades kreosot, som innehåller en blandning av många olika fenoliska beståndsdelar som guaiacol och meta-kresol (m-kresol). I dagsläget finns det inte många studier som behandlar jästsvampars nedbrytning av guaiacol och m-kresol utan litteraturen tenderar att undersöka bakteriell nedbryt-ning. I den här studien undersöktes om fem jästisolat tillhörande Ascomycota och Ba-sidiomycota kunde växa i närvaro guaiacol och m-kresol, och bryta ned dem. De jäst-isolat som studerades var Candida argentea FGAA004, Rhodotorula araucariae FMYH002b, Goffeauzyma gastrica FMYH004, Debaryomyces sp. FLYA002 och en oi-dentifierad jästsvamp, SGY001. Ur de experimentella testerna som genomfördes framgick att samtliga jästisolat klarade av att växa i närvaro av guaiacol och m-kresol. Det framkom också att m-kresol var mer toxiskt än guaiacol för samtliga jästisolat, vilket bekräftade tidigare utförda studier om jästsvampars relativa känslighet mot guaiacol och m-kresol. Det var det oidentifierade jästisolatet SGY001 som klarade av att växa i de högsta guaiacol- och m-kresolkoncentrationerna. Därför beslutades att endast undersöka om SGY001 kunde bryta ned guaiacol och m-kresol. Vid biodegra-deringsförsöken som följde kunde ingen nedbrytning detekteras av vare sig guaiacol eller m-kresol, och det skulle ha kunnat bero på att för låga koncentrationer hade valts. Jästcellerna (SGY001) hade antingen utvecklat resistens på grund av de låga koncentrationerna, eller nedärvd resistens mot de båda föroreningarna. Jästcellerna i denna studie tålde en högre koncentration av guaiacol och m-kresol än jästisolat i andra studier, vilket syntes på IC50-värdena. Det kan ha berott på närvaron av glukos i odlingsmediet som användes i den här studien. Jästcellerna kan eventuellt ha und-vikit att använda guaiacol eller m-kresol som kolkälla och istället valt att använda glukos. Med tanke på att SGY001 inte kunde biodegradera vare sig guaiacol eller m-kresol skulle inte jästisolatet kunna användas som in situ-metod på Gävle Strand vid Etapp 3 i dagsläget. I ett större perspektiv finns däremot förhoppningen att den här studien kan bidra med nya infallsvinklar i jästsvampars potential för nedbrytning av föroreningar på Gävle Strand vid Etapp 3, samt i andra stadsmiljöer. Abstract [en] 600 new apartments are planned to be built in the former harbor- and industry area Alderholmen, Gävle, starting in 2020. Soil samples have shown high concentrations of polyaromatic hydrocarbons (PAH) in the ground where Etapp 3 is to be built at Gävle Strand. Creosote was present among these PAHs, and it consists of a mixture of many different phenolic compounds, such as guaiacol and meta-cresol (m-cresol). At present, there are few studies on the biodegradation of guaiacol and m-cresol by yeasts, since the literature tends to examine bacterial degradation. The present study investigates if five yeast isolates, belonging to Ascomycota and Basidiomycota could grow in the presence of guaiacol and m-cresol, and biodegrade them. The iso-lates studied were, Candida argentea FGAA004, Rhodotorula araucariae FMYH002b, Goffeauzyma gastrica FMYH004, Debaryomyces sp. FLYA002 and an unidentified yeast, SGY001. Based on the results of the experimental tests for tolerance level off each isolate, it was concluded that all yeast isolates were able to grow in the presence of guaiacol and m-cresol. Another finding was that m-cresol was more toxic to all the isolates as compared to guaiacol, which confirmed prior studies regarding the rela-tive sensitivity of the yeasts to guaiacol and m-cresol. It was the unidentified yeast isolate SGY001, which manage to grow at the highest guaiacol- and m-cresol con-centrations. Thus, it was decided to only investigate whether SGY001was able to biodegrade guaiacol and m-cresol. During the biodegradation tests that followed, no degradation of guaiacol and m-cresol could be detected, and this could have been due to the selection of too low concentrations. The yeast cells (SGY001) had either developed resistance because of the low concentrations used, or they had inherent resistance to the two contaminants. The yeasts of this study withstood a higher con-centration of guaiacol and m-cresol than yeast isolates in other studies, which was evidenced by the IC50 values. It could have been due to the presence of glucose in the growth medium. The yeast cells could have avoided the utilization of guaiacol or m-cresol as carbon source, and instead chosen to use glucose. Considering that SGY001 was not able to biodegrade guaiacol nor m-cresol, this isolate would not be possible to apply in an in situ method at Gävle Strand by Etapp 3 at present. In a larger perspective, there is a hope that the present study could contribute new ap-proaches as to the potential of yeasts as biodegrading agents of contaminants at Gäv-le Strand by Etapp 3, and in other urban environments.

<p>Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker</p><p>som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största</p><p>förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig</p><p>inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp</p><p>samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska</p><p>stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos</p><p>de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har</p><p>fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller</p><p>endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur naturvetenskap blir synlig i kommunikation kring naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan. Vi har funnit få studier som behandlar naturvetenskapsdidaktik i förskolan och vår ambition med studien är att fylla en del av denna lucka. Vi har under tre dagar filmat en förskolas temaarbete kring vattnets kretslopp. Materialet har sedan kategoriserats utifrån tre huvudkategorier: social kontext, vetenskaplig fokus och kommunikativt förhållningssätt. Det naturvetenskapliga innehållet som kommuniceras i förskolan hålls på en väldigt grundläggande nivå baserad i vardagsspråket. Vetenskapliga begrepp nämns i förbifarten och ges ingen förklaring, däremot synliggörs de relevanta sammanhang. Naturvetenskapen blir en integrerad del i förskolans arbete, i detta fall i form av ett tema, och huvudaspekten hamnar på värnandet om naturen, solens farliga strålning och odling av frön. Den sociala kontexten hamnar därmed någonstans mellan vardag och vetenskap. Pedagogerna använder sig ofta av ett auktoritärt förhållningssätt vid introduktioner och för att komma vidare i ett resonemang, men är samtidigt lyhörda och bjuder in barnen till samtal så att fler röster får höras.Pedagogerna lyckas få med naturvetenskapliga aspekter i sina genomgångar med barnen och deras experimenterande och konstruerande ger barnen ett begripligt sammanhang som ger en bättre förståelse för det som presenteras. Det naturvetenskapliga innehållet fokuserar det praktiska tillvägagångssättet samt beskrivningar av kretsloppet. Pedagogerna använder sig av modeller eller bilder i böcker för att uppnå önskad effekt. Naturvetenskapliga förklaringar till kretslopp är ovanliga och belyser t.ex. att solen är viktig men inte varför. Naturvetenskapliga generaliseringar i form av kopplingar till vetenskapliga teorier och lagar förekommer inte utan istället sker generaliseringar genom att pedagogen kopplar kretslopp till andra liknelser såsom klockan som förväntas vara kända av barnen sedan tidigare. Slutsatsen blir att naturvetenskapligt innehåll blir synligt i dessa aktiviteter i förskolan, men på ett annorlunda sätt än i skolämnet naturvetenskap. Kopplingen till läroplan är tydlig då pedagogerna genom sina förfaranden inbjuder barnen till nya sätt att förstå sin omvärld.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa föräldrars attityder till läxors betydelse för socialt umgänge och barns inlärning. Avsikten är också att ta reda på föräldrars inställning till hur läxor påverkar barns utveckling, vilket syfte skolan har med läxor, samt belysa de orättvisor som kan framträda i samband med läxor. Fyra föräldrar intervjuades och resultatet visar att föräldrarna har en positiv erfarenhet av läxor. Eftersom målet med undersökningen är att få kunskap om människors inställning valdes en kvalitativ intervjuundersökning. I undersökningen framträdde intressanta diskussioner kring huruvida läxor är rättvisa mot eleverna och vilket ansvar skola, föräldrar och elever har i läxläsningen. Slutsatsen är att ett gott samarbete mellan hem och skola är viktig för att kunna möta det enskilda barnet med rätt utmaningar. Barnen lär sig genom läxorna att ta ansvar för sina studier, vilket leder till en utveckling hos individen. Föräldrarna har en stor och betydelsefull roll som stöd och trygghet för barnet vid läxläsningen och anses enligt teoretiker ge barnen goda förutsättningar under inlärningen. Barnens förutsättningar till att få läxhjälp i hemmet kan anses ha en betydande roll för inlärningen och kan i förlängningen leda till orättvisor mellan eleverna. Att läxorna spelar en social roll framträder tydligt i undersökningen. Läxorna ses som en trevlig och mysig stund till samvaro där föräldrarna kan finnas som ett stöd, men också där man kan utbyta kunskap med varandra. Det framkommer i intervjuerna att läxornas syfte sällan, eller aldrig, varit uppe till diskussion mellan skolan och hemmen. Föräldrarna har ingen bestämd bild av läxornas syfte utan antar istället avsikten. Resultatet i undersökningen bör bedömas med försiktighet då urvalet av respondenter är av samma kön och har likvärdig social bakgrund.</p>

<p>Lärande kan ses som en livslång process där vi konstruerar oss en världsbild i relation till världen och andra människor. I skolan möter vi människor med andra synsätt och föreställningar och vi möter också skolkunskaper som skiljer sig från våra vardagskunskaper. Inte minst i de naturorienterade ämnena kan mötet innebära en sådan krock och därför framstå som både främmande och skrämmande för många elever. Om skolans sätt att introducera naturvetenskapen blir för avlägsen elevens vardagskunskaper finns en risk att eleven endast lär sig begrepp och utvecklar ett kunnande om fenomen utan att kunna ge dessa ett sammanhang.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur några naturvetenskapliga begrepp introduceras i några centrala läroböcker i fysik, inom området elektricitet, samt vilken mening de ges. Vi vill därefter undersöka vilken mening elever ger dessa begrepp. Vi har utfört en intervju med ett fåtal elever och avser därför inte att göra några generaliseringar med vårt arbete utan ambitionen är att föra en diskussion om vad elevers vardagskunskaper kan innebära.</p><p>Resultatet visar att elevernas uppfattningar om begreppen i elektricitet ofta skiljer sig från den mening som finns i läroboken. Eleverna använder sig visserligen, till viss del, av ett naturvetenskapligt språkbruk, men det är ett mycket fragmenterat språkbruk där de blandar ihop begreppen med ett vardagligt språkbruk när det naturvetenskapliga inte räcker till.</p>