Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring i vilken omfattning och hur läromedel i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3uppmuntrar till elevlaborationer. Systematiska undersökningar lyfts fram i styrdokumenten som viktiga i den naturorienterande undervisningen. Forskningsresultat visar att laborationer ökar elevernas motivation och att deras kunskap blir mer varaktig. Genom laborationer stärks elevernas förståelse för naturvetenskapliga samband och fungerar som en brygga mellan teori och praktik. Samtidigt säger forskningen att lärare upplever att laborationer tar för mycket tid och att bristen på material eller lämpliga lokaler gör att undervisningen baseras på läromedlet och attelevlaborationer inte förekommer så ofta i undervisningen. Utifrån detta har vi i denna studie tagit reda på i vilken omfattning och hur två tryckta läromedel, innefattande grundbok och lärarbok, presenterar laborationer genom en komparativ analys. Resultatet visar att båda läromedlenuppmuntrar till elevlaborationer. Läromedlen har dock olika struktur vilketläraren bör vara medveten om för att kunna arbeta med laborationer i undervisningen på ett tillfredställande sätt. Det ena läromedlet ger flertalet uppmaningar till elevlaborationer i grundboken som sedan kompletteras med fler förslag i lärarboken. Det andra läromedlet presenterar ett fåtal uppmaningar i grundboken och läraren bör därför arbeta aktivt med lärarboken för att laborationer ska bli en del av undervisningen.

Denna studie belyser systematiska undersökningar i den naturvetenskapliga undervisningen i skolåren 4-6. Studien motiverades utifrån att undersökande arbete inte är särskilt vanligt förekommande i grundskolans mellanår, trots att systematiska undersökningar utgör en central del i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie var därför att bidra med förståelse och kunskap om hur NO-lärare undervisar i och om systematiska undersökningar i grundskolans mellanår. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex lärare i grundskolans mellanår deltog i studien. Resultatet visar att lärarna prioriterar systematiska undersökningar i olika hög utsträckning. Det visar även att lärarna fokuserar mestadels på att utveckla elevernas förmåga att formulera naturvetenskapliga frågeställningar och systematiska planeringar, medan de avsätter minst tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera undersökningar. Ingen av lärarna fokuserar på systematiska undersökningar som ett eget ämnesinnehåll. För att stärka elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar behöver lärarna avsätta mer tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera resultat, för att forma en undervisning där eleverna kan utveckla hela sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar.

I detta examensarbete har en intervjubaserad undersökning genomförts med sju elever från årskurs nio som samtliga har dyslexi. Varje elev intervjuades vid två tillfällen, en längre intervju före nationella provet och en kortare uppföljning efter nationella provet i ett naturvetenskapligt ämne. Syftet var att ta reda på vilka hjälpmedel eleverna använder sig av i NO-undervisningen och vilka de eventuellt upplever sig sakna. Det insamlade materialet kategoriserades med hjälp av en induktiv metod för kvalitativ dataanalys utifrån mönster och modeller som framkom. Generellt ser man att alla respondenter utvecklat en personligt anpassad strategi för att klara sina studier där de hjälpmedel som används i stor utsträckning är inspelade läromedel och möjligheten till förlängd tid i provsituationer. Flertalet är i huvudsak nöjda med det stöd de erbjuds idag, det eleverna uppger sig sakna är ett hjälpmedel som kan omvandla talat språk till text och inspelade genomgångar från det egna klassrummet att gå tillbaka till. I studien framkommer också att det är viktigt att tekniken fungerar som den ska och att lärare som undervisar i NO-ämnena behöver vara uppdaterade kring de hjälpmedel eleverna använder. Praktiska moment är en grundläggande del i att elever med dyslexi ska kunna tillgodogöra sig kunskaper inom naturvetenskap, men de måste vara strukturerade och genomtänkta.

Den här studien handlar om hur barns naturvetenskapliga utforskande kan ske på två förskolor, och hur pedagogerna använder läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet. I undersökningen användes följande frågeställningar: Hur upptäcker barnen naturvetenskap i förskolans miljö? Vilka förutsättningar finns i förskolan för barnens naturvetenskapliga lärande enligt observationer och intervjuer? På vilket sätt beskriver pedagogerna att de införlivar läroplanen i det naturvetenskapliga lärandet? För att söka svar på frågeställningarna användes metoderna observation och intervju vid två olika förskolor i en medelstor kommun. Data från genomförda observationer, barn- samt pedagogintervjuer har analyserats för att söka efter mönster och nyckelord. Analyserna visade att barn utforskar naturvetenskap i förskolans miljö i sin lek samt genom sin kropp och sina sinnen. Barnen behöver vara aktiva och delaktiga i sitt lärande, förklarade de intervjuade pedagogerna. Pedagogerna bör finnas tillhands som medforskare för att ta tillvara barnens intressen och ställa frågor som väcker deras fortsatta utforskande och nyfikenhet. Det naturvetenskapliga arbetet dokumenterades genom bilder som användes för reflektion och som diskussionsunderlag för barn och vuxna. Pedagogernas intresse och engagemang för ämnet naturvetenskap är troligen en faktor som påverkar hur förskolorna arbetar med naturvetenskap. En annan faktor för barns utforskande är vilken miljö de erbjuds, både närmiljön och den miljö som pedagogerna kan påverka och utforma. De studerade förskolorna arbetar med läroplanen regelbundet genom att de utvärderar verksamheten mot läroplanens mål och riktlinjer. Detta ses som ett ständigt utvecklande av verksamheten för att stimulera och väcka barns naturvetenskaplig utforskande.

Målet med denna studie var att studera hur elever lär sig på bästa sätt, om det är genom praktisk eller teoretisk inlärning i ämnet naturvetenskap eller om det är genom att använda sig av båda inlärningsformerna. Studien är baserad på observationer och intervjuer i en klass i årskurs tre. Eleverna fick göra ett för- och eftertest som analyserades. Testerna kompletteras med hjälp av analyserade intervjuer.   Studien visade blandade resultat. Vid några frågor sågs det tydligt att eleverna som hade haft en praktisk undervisning hade förstått, medan eleverna i den andra gruppen med teoretisk undervisning inte hade förstått. Resultatet visade också att vid vissa fall var resultaten tvärtom. Intervjuerna visade att majoriteten av eleverna tyckte att det praktiska arbetet var mer intressant och roligt. En slutsats var att vissa uppgifter förstår eleverna lättare med hjälp av praktisk undervisning och ibland tvärtom.   Resultaten diskuteras sedan i relation till den tidigare forskning som presenteras i del nummer två i uppsatsen. Diskussionsdelen i uppsatsen kommer att presentera metoddiskussionen, praktisk inlärning, teoretisk inlärning och ämnet naturvetenskap.

<p>The aim of this study is to examine how the way of teaching in technical subjects are in Uganda and to link those results to Swedish circumstances. A comparison is being done both of the teaching and what methods are used. Since I was living with my family in Uganda I could easily examine the system of school here. During four days I was at a school named Aga Khan School here in Kampala. I could there participate in teaching, talk to teachers, observe and participate during lessons. My study is based on material from Uganda together with literature and the Ugandan and Swedish curriculum and syllabuses.</p><p>The result of the study shows big difference of how the technical subjects are taught. It also shows the way of teaching as such, methods and the way of looking at teaching, are very different from the Swedish way of teaching. Uganda is a country very different from Sweden, which also means the schools are run in a different way, where Sweden as a developed country is much more developed when it comes to school. The schools in Uganda have limited sources, which decrease their possibility to change and to come up with new ideas, which altogether means that the teaching in Uganda is very different from the teaching in Sweden.</p> / <p>Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur undervisningen i tekniska ämnen ser ut i Uganda samt koppla dessa resultat till svenska förhållanden. Därigenom görs en jämförelse både av vad undervisningen innehåller och vilka metoder man använde. Eftersom jag bodde med min familj i Uganda hade jag möjlighet att undersöka landets skolsystem. Under fyra dagar var jag på en skola som heter Aga Khan School här i Kampala. Jag hade där möjlighet att följa undervisningen, samtala med lärarna och observera och medverka på lektionerna. Min undersökning grundar sig på material jag samlade in i Uganda tillsammans med litteratur samt den ugandiska och svenska läroplanen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på stora skillnader i undervisningen av de tekniska ämnena. Den visar också på att undervisningen i stort, om man ser till metoder och synen på lärandet, skiljer sig i väsentlig grad från den svenska undervisningen. Uganda har ett samhälle som är väldigt olikt Sverige vilket leder till stora skillnader även inom skolans värld, där Sverige som i-land har kommit långt i utvecklingen. Skolorna i Uganda har begränsade resurser vilket kraftigt minskar möjligheten att förnya och förändra sig, vilket gör att undervisningen i Uganda klart skiljer sig från undervisningen i Sverige.</p>

Syftet med denna uppsats är att granska graden av röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap. Röst inkluderar olika aspekter som engagerar läsaren medan kausalitet innebär att läsaren kan se samband mellan orsaker och händelser samt händelser och konsekvenser. Både röst och kausalitet påverkar elevers läsförståelse. Till frågeställningarna hör både till vilken grad röst och kausalitet förekommer i de undersökta läroböckerna samt hurdana kvantitativa skillnader det finns mellan böckerna. Tre jämförbara textutdrag granskas i tre naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 1-3, vilket innebär att nio textutdrag granskas sammanlagt. Två av läroböckerna är från Sverige och en är från Finland. För att undersöka böckernas grad av röst och kausalitet användes ett flertal metoder, genom vilka det är möjligt att få kvantitativa och jämförbara resultat. Resultatet av analysen visar att läroböckerna har en relativt låg grad av explicit kausalitet, men det finns skillnader mellan läroböckerna och textutdragen i de enskilda böckerna. Det finns även stora skillnader i graden av röst, vissa aspekter av röst finns det rikligt av i textutdragen, medan andra inte utnyttjas överhuvudtaget av läroboksförfattarna. Detta har betydelse för elevers förståelse. Genom att höja graden av explicit kausalitet och ta med fler aspekter av röst skulle det eventuellt vara möjligt att höja elevers läsförståelse, men samtidigt går det inte att identifiera den perfekta graden av röst och kausalitet. Dessutom kan för mycket röst och kausalitet påverka elever negativt.

No description available.

Naturvetenskap har under en lägre tid anses som ett ämne som är avancerat och auktoritärt och som bara vissa elever klarar av. Som följd har intresset för naturvetenskap sjunkit genom åren och så även den positiva attityden till de naturorienterade ämnena. Traditionellt har naturvetenskapliga ämnen har även väldigt liten anknytning till elevers tidigare erfarenheter, intressen, och vardag vilket kan vara en bidragande faktor till det minskade intresset för ämnena. Genom att framställa ett läromedel med stor anknytning till vardagen och elevanpassad text kan naturvetenskapliga områden som kontinentaldrift och vulkaner införas redan i förskolan. Att vara medveten om språkanvändnings möjligheter kan underlätta undervisning av vetenskapliga begrepp och fenomen. Genom att samarbeta med en förskolelärare samt en gemmolog* sammanförs ämnesexpertis med prövad pedagogik vilket gynnar både lärare och elever. Läromedlet har visats fungera bra i en förskoleklass men bearbetning av vetenskapliga begrepp och kommunikation kring innehåll är avgörande för att nå en förståelse. Ord som inte är specifikt vetenskapliga kan ändå vara avancerade och svåra att förstå, speciellt ord med flera betydelser. Så genom att ge yngre elever förståelse om sin omgivning kan bidra till positiv attityd till naturvetenskap i äldre år. Oförstående kan vara en avgörande faktor till elevers negativa attityd till ämnet. * en licensierad expert på ädelstenar

In the dawning of what may become Earth’s 6th mass extinction the topic of this thesis, understanding extinction processes and what determines the magnitude of species loss, has become only too relevant. The number of known extinctions (~850) during the last centuries translates to extinction rates elevated above the background rate, matching those of previous mass extinction events. The main drivers of these extinctions have been human land use, introduction of exotic species and overexploitation. Under continued anthropogenic pressure and climate change, the current extinction rates are predicted to increase tenfold. Large perturbations, such as the extinction drivers mentioned above, affects species directly, causing a change in their abundance. As species are not isolated, but connected to each other through a multitude of interactions, the change in abundance of one species can in turn affect others. Thus, in addition to the direct effect, a perturbation can affect a species indirectly through the ecological network in which the species is embedded. With this thesis, I wish to contribute to our basic understanding of these indirect effects and the role they play in determining the magnitude of species loss. All the studies included here are so called in silico experiments, using mathematical models to describe ecological communities and computer simulations to observe the response of these communities to perturbation. When a perturbation is severe enough, a species will be driven to extinction. The loss of a species from a system is in itself a large perturbation, and may result in further extinctions, so called secondary extinctions. The traits of the species initially lost, can be a potential predictor of the magnitude of secondary species loss. In Paper I of this thesis, I show that when making such predictions, it is important to incorporate temporally dynamic species interactions and abundances, in order not to underestimate the importance of certain species, such as top predators. I further show that species traits alone are not particularly good predictors of secondary extinction risk (Paper I), but that in combination with community level properties they are (Paper II). Indeed, there seems to be an interaction such that the specific property making a community prone to secondary species loss, depends on what kind of species was lost in the primary extinction. As different types of perturbation put different types of species at risk of (primary) extinction, this means that the specific property making a community prone to secondary species loss, will depend on the type of perturbation the community is subjected to. One of the predicted main drivers of future species extinction is climate change. If the local climate becomes adverse, a species can either migrate to new and better areas or stay and evolve. Both these processes will be important in determining the magnitude of species loss under climate change. However, migration and evolution do not occur in vacuum – the biotic community in which these processes play out may modulate their effect on biodiversity. In paper III, I show that the strength of competition between species modulates the effect of both dispersal and evolution on the magnitude of species loss under climate change. The three-way interaction between interspecific competition, evolution and dispersal, creates a complex pattern of biodiversity responses, in which both evolution and dispersal can either increase or decrease the magnitude of species loss. Thus, when species interactions are incorporated, it is clear that even though migration and evolution may alleviate the impact of climate change for some species, they may indirectly aggravate the situation for others. In Paper III, the aspect of climate change incorporated in the model is an increase in mean annual temperature. But climate change is also predicted to increase environmental variability. Paper IV shows that species-rich communities are more sensitive to high environmental variability than species-poor ones. The smaller population sizes in the species-rich communities increased the extinction risk connected to population fluctuations driven by the variable environment. Hence, systems such as tropical forests and coral reefs are predicted to be particularly sensitive to the increased variability that may follow with climate change. In Paper IV, primary extinctions of primary producers result in extinction cascades of consumer species, when they lose their prey. However, in reality a consumer species might be able to switch to another prey, and such flexibility has both been observed and suggested as a potential rescue mechanism. But what is beneficial for an individual predator in the short-term can become detrimental to the ecological community in the long-term. Paper V shows that consumer flexibility often led to consumers continuously overexploiting their new prey, in the worst case to the point of system collapse. Thus, the suggested rescue mechanism aggravated the effect of initial species loss, rather than ameliorating it. Overall, the research presented here, underscores the importance of including population dynamics and biotic interactions when studying the effects of perturbation on biodiversity. Many of the results are complex, hard to foresee or even counter-intuitive, arising from the indirect effects of the perturbation being translated through the living web of species interactions.