Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför elever får arbeta med estetiska lärprocesser när de arbetar med sina dokumentationer av naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av elevers laborationer genomförs vanligtvis med standardiserade laborationsrapporter men forskning visar att om estetiska lärprocesser integreras i elevernas arbete bidrar det till mer engagerade elever och en meningsfull undervisning. I skolans styrdokument finns det utrymme för att integrera estetiska uttrycksformer vilket gör det intressant att undersöka hur och varför läraren väljer att använda sig av detta utrymme i sin NO-undervisning. Studiens resultat visar att olika dokumentationsformer som teckningar, göra modeller, använda fotografier och möjlighet att skapa med digitala verktyg inkluderas i NO-undervisningen. Lärarna säger att skapande bidrar till elevernas lärande och engagemang. Skapande bidrar även till att alla elever kan vara delaktiga i undervisningen. Resultaten visar dock att det är viktigt att det finns ett tydligt syfte med användandet av estetiska lärprocesser så att den naturvetenskapliga kontexten inte försvinner i elevernas skapande.

No description available.

Syftet med denna studie är att fånga ett elevperspektiv på de naturorienterande ämnena, genom att intervjua enskilda elever i årskurs 6 och få fördjupad kunskap om elevernas intresse till de naturorienterande ämnena. I denna studie har vi använt en kvalitativ metod i form av intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt, där vi har intervjuat nio elever i årskurs 6 på två olika skolor. Resultatet visar att elevernas svar varierar när det kommer till om de antingen upplever NO-undervisningen som något spännande och intresseväckande eller krångligt, komplicerat och ointressant. En gemensam nämnare är att elevernas intresse drivs på av att lära sig nya saker, och att undervisningen i NO har relevans för dem som människor. Vi kan utifrån tidigare forskning samt föreliggande studies resultat dra slutsatsen att intresseväckande undervisning bör utgå från elevers tidigare erfarenheter och de frågor och funderingar som uppstår i undervisningssituationen. Även att undervisningen behöver variera i form och innehåll, samt att lärare tillsammans gör dessa planeringar för att arbeta mellan olika ämnen. Sammanfattningsvis vill vi argumentera för att den grundläggande frågeställningen i undervisningen bör vara intresseväckande, samt utgå från elevernas frågeställningar kring naturen och världen. Detta för att undervisningen ska ses som kvalitativt god.

No description available.

I en studie av Granklint Enochson Elevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem. Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden. 75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien. Undersökningen görs utifrån en kvantitativ metod i form av enkätundersökning. Enkäten är utformad som en figurfråga där konturen av en kropp finns uppritad med tillhörande naturvetenskapliga begrepp till matspjälkningprocessen. Eleverna har både skrivit och ritat om vad som händer i kroppen när de äter ett äpple. Undersökningen ställs i kontrast till betygskriterier för biologi i årskurs sex och till Granklints Enochsons studier som riktar sig mot niondeklassare. Resultatet pekar på att tillförandet av artefakterna inte bidrar till att eleverna visar mer kunskap om matspjälkningen i jämförelse med tidigare forskning. Däremot kan vi skönja att artefakterna (orden) bidrar med en större begreppsanvändning hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka grundskollärares syfte med undervisningen av begreppet friktion. Beprövade erfarenheter och tidigare forskning tyder på att lärarens syften med undervisningen kan kopplas till Roberts emfaser. Därmed är examensarbetets frågeställning: Vad har läraren för syfte med undervisningen av begreppet friktion? Vårt examensarbete analyseras utifrån Roberts emfaser. Detta innebär att lärarnas uttalanden i de semistrukturerade intervjuerna kategoriseras i Roberts olika emfaser. Studien är gjord på nio grundskollärare med behörighet inom de naturorienterande ämnena och med olika erfarenheter inom läraryrket. Resultatet i studien visar att lärare har minst ett syfte med undervisningen av begreppet friktion. Vidare visar resultatet att grundskollärarna behöver anpassa undervisningen utifrån faktorer som kan påverka lärarens syfte. Studiens slutsats visar att majoriteten av lärare syftar till att undervisningen av begreppet friktion skall ge eleverna en förståelse av begreppets innebörd samt ge eleven möjlighet att lära sig om den naturvetenskapliga kunskapen.

Utomhuspedagogik är en metod som fokuserar på utveckling och lärande i skolans undervisning inom de naturorienterande ämnena (NO). Denna litteraturstudie presenterar möjligheter och hinder med undervisning utomhus samt hur den kan användas för att skapa lärande för barn i förskolan och grundskolan. Materialet har samlats in via nätbaserade databaser och resultaten från valda artiklar har analyserats och jämförts. Resultaten visar flertalet möjligheter med undervisningen utomhus, så som ökad motivation, kreativitet, ökad förståelse samt ett ökat engagemang hos eleverna. Samtidigt visar undersökningarna på nackdelar med utomhusundervisningen, så som brist på tid, resurser och utbildning inom strategin. Resultatet visar att utomhuspedagogiken är betydelsefull för elevernas lärande och utveckling samtidigt som det krävs mer utbildning och större ekonomiska resurser för att motverka dess hinder.

I denna studie har grundskollärare fått beskriva ett besök med sina elever vid ett science-center. Data är samlade via en enkät. Arbetet syftar till att undersöka på vilka sätt lärare engagerar en sådan informell lärandemiljö i sin undervisning och hur de får besöket att bli en del av arbetet i klassrummet. Detta har gjorts genom att ställa frågor om hur lärare planerat, genomfört och följt upp ett besök. Lärarna uttrycker att sciencecentret är en resurs för elever, men också för lärare. För elevernas del lyfter lärarna fram att det främst fungerar som intresseväckare och kunskapsförmedlare och för lärarnas del främst genom att det bidrar till deras ämneskompetens. Till detta kommer att de goda förutsättningar för lärande av naturvetenskap, som eleverna uppnår som en följd av besöket, inte engageras fullt ut i det uppföljande arbetet i skolan. I detta arbete indikeras därför en utvecklingspotential och dess implikationer diskuteras. En aspekt är lärares möjlighet att, tillsammans med personalen, planera besöket så att läraren på bästa sätt kan organisera och följa upp. Ytterligare studier behövs för att bättre förstå informella lärandemiljöers betydelse för skolans möjlighet att skapa relevanta undervisningsmiljöer för eleverna. Detta arbete visar klara tecken på att science-center skulle kunna ha en ökad sådan betydelse.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på naturvetenskap samt hur de samtalar med barnen under en aktivitet i naturvetenskap. Två datainsamlingsmetoder har använts, intervjuer och observationer, för att undersöka vårt syfte. Tre förskollärare som arbetar med åldersgruppen tre till fem år och med olika pedagogiska inriktningar har deltagit i studien. Det teoretiska perspektiv vi utgick ifrån är ett meningsskapande perspektiv. Resultaten sammanställdes för att åskådliggöra vilka mönster som framkommit. Slutsatsen vi kom fram till var att förskollärarna uttrycker en vilja att svara på barnens frågor, samt uttrycker ett intresse för naturvetenskap. Då resultaten från observationerna delvis inte stämmer överens med detta, blir slutsatsen att förskollärarna har viljan, men att det inte räcker ända fram. För att förskollärarna ska kunna nå upp till de nya målen i naturvetenskap, behöver de få djupare kunskaper samt vore ett samarbete med andra förskolor önskvärt.

Samtidigt som efterfrågan på naturvetare är hög så menar forskare att elevers intresse för naturvetenskap i skolan är lågt. Denna kunskapsöversikt ämnar redogöra för vad forskningen säger om hur elevers intresse för naturvetenskap kan ökas samt vilka faktorer som påverkar detta. Syftet är således att undersöka hur elevers intresse för naturvetenskap kan stimuleras. Kunskapsöversikten utgår ifrån frågeställningen ”Vad på verkar elevers intresse för naturvetenskap?”. Denna frågeställning har jag undersökt genom en litteraturöversikt. Källorna har sökts fram via systematiska sökningar i databaserna Swepub, ERC och ERIC. I vissa fall har kedjesökning skett i Google scholar.Resultaten visar att framförallt lärare på olika sätt har en stor påverkan på elevers intresse för naturvetenskap. Lärare beskrivs kunna påverka intresset genom bland annat entusiasm, tydliggörande pedagogik med ett tydligt syfte för undervisningen. Bristen på naturvetenskapsundervisning i de tidiga skolåren anges också vara en orsak till att ett intresse för ämnet inte formas. En anledning som framkommer till bristen på undervisning är att många lärare inte är trygga med att undervisa i ämnet. Slutsatser som dragits är således bland annat att lågstadielärare behöver mer stöttning för att känna sig trygga med sin undervisning i naturvetenskap.