<p><p>I denna uppsats har jag analyserat hur naturvetenskap och naturvetaren konstrueras i olika sammanhang. Detta har gjorts i tre sociala och kulturella praktiker, som representerades av Dagens Nyheter, Svenskt Näringsliv respektive grundskolans styrdokument, där valda texter och artiklar under året 2005 utgjort ett empiriskt material. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att det i dessa sociala och kulturella praktiker går att urskilja tre olika naturvetenskapliga diskurser: naturvetenskap som marknadsekonomisk diskurs, naturvetenskap som vetenskaplig rationalitetsdiskurs och naturvetenskap som etik och moral. Inom dessa tre diskurser aktualiserades olika subjektpositioner gällande naturvetare. Naturvetaren i marknadsekonomisk diskurs blev en man, en gemensam positionering bland de övriga diskurserna, men här presenterades naturvetaren även som en kunnig person, oerfaren inom näringslivet. Förankrat i naturvetenskap som vetenskaplig rationell blev naturvetaren bland annat en akademiker, naiv och originell man. I diskursen naturvetenskap som etik och moral valdes subjektpositioneringar där naturvetare konstruerades som en humanist eller politiker med naturvetenskaplig bakgrund. </p></p><p> </p>

<p>Huvudsyftet med projektet var från början att digitalisera och mata in data för särskilda arkeologiska utredningsområden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga direkt från ArcMap via hyperlänk. Syftet förändrades dock något med tiden så att det istället blev att skapa ett inmatningshjälpmedel i form av en applikation.</p><p>Arbetet med att skapa polygoner av utredningsområden grundar sig på så kallad skärmdigitalisering, och någon högre noggrannhet krävs alltså inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhållas ur varje polygon får anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet består av en Feature Class, samt nio stycken så kallade Object Classes. För att begränsa möjligheten att mata in data på fler än ett sätt, har vi använt domännamn i geodatabasen. Det får plats mycket information på ett litet utrymme, samt att inmatning av felaktiga ord i databasen effektivt begränsas, eftersom det enbart går att välja bland dessa ord när information matas in som hör till en nyskapad polygon.</p><p>En applikation skapades i VBA där ett antal formulär används för inmatning av data till geodatabasen. Applikationen möjliggör inte bara ett förenklat inmatningssätt, den gör också att ajourhållning blir enklare och säkrare.</p><p> </p> / <p>The main purpose for this project was originally to digitize and enter data for Specific Archeological Research Areas, and to scan the reports that refers to the field investigations and to store those reports in such a way that they are accessible directly from within ArcMap through its hyperlink system. The purpose changed over time, however, so that its main goal was to create an entry aid in the form of an application.</p><p>The creation of polygons of the research areas is based on so-called "on-screen digitizing," therefore higher accuracy is not necessary. Even though coordinates and other spatial information can be extracted from each polygon, this information has to be considered of lesser value in this project. The geodatabase which was created within the project consists of a Feature Class, and nine so-called Object Classes. In order to minimize the possibility to enter data in more than one way, we have utilized domain names in the geodatabase. Using domain names, lots of information can be entered in a limited storage space and entering data wrongfully is thereby effectively prohibited, because it is only possible to choose from a certain amount of words when the information is entered for a newly created polygon.</p><p>An application was created using VBA in which a set of forms are used for entering data into the geodatabase. The application not only makes it easier to enter data, it also makes database maintenance easier and more secure.</p><p> </p><p> </p>

<p>Målet för detta examensarbete är att skapa en geografisk databas över de olika objekt, såsom träd, rabatter, lekplatser mm som finns i parkerna i Arvika stad.</p><p> </p><p>För tillfället finns informationen angående parkobjekten enbart på pappersark. Med tiden har dessa pappersark dock blivit svårtydliga, då tillägg och borttag av parkobjekt med blyertspennor och radergummi nästintill förstört dem.</p><p> </p><p>Arvika kommun vill följaktligen ha hjälp med att upprätta en geodatabas för lagring av informationen om parkobjekten, samt hjälp med att skapa ett fungerande användargränssnitt för enkla modifieringar av objekten i databasen.</p><p> </p><p>Efter att klara riktlinjer har tagits fram tillsammans med Arvika kommun, i första hand parkförvaltningen och gis-avdelningen, har arbetet fortskridit enligt följande:</p><p> </p><ul type="disc"><li>Inmätning av objekt i Arvika stadspark</li><li>Bearbetning av information </li><li>Byggnation av databas</li><li>Programmering av användargränssnitt</li><li>Testkörning</li></ul><p> </p><p> </p><p>Efter testkörningen av användargränssnittet och dess kopplingar till databasen har hela lösningen utvärderats. Utvärderingen har till största del innefattat jämförelse av våran lösning mot andra lösningar. Utvärderingen har visat att våran lösning, trots små resurser och knapp tidsplan, utgör ett gott alternativ.</p> / <p>The primary aim with this degree project is to create a geodatabase containing the different objects, such as trees, flower beds, playgrounds etc. of which the parks of Arvika holds.</p><p> </p><p>As of now, the information regarding the objects in the parks is only on paper. Over time these sheets have become hard to read, having been altered with pencil and eraser over and over again.</p><p> </p><p>The municipality of Arvika accordingly asks for help with building a geodatabase for storing of the objects in park, and also with the help of creating a user interface, with which easy operations can be performed.</p><p> </p><p>Following the clear guidelines, which have been set together with the municipality of Arvika, primary the park-division and the gis-division, work has progressed as follow.</p><p> </p><ul type="disc"><li>Site survey </li><li>Work with the gathered information</li><li>Building of the database</li><li>Programming the user interface</li><li>Testing</li></ul><p> </p><p>After the tests of the interface and its connections to the database the whole solution will be evaluated. The evaluation has mainly consisted of comparison between our solution and other ones. The evaluation has shown that our solution, despite little time and resources, works ok.</p>

Syftet med denna rapport är att synliggöra skillnaderna och likheterna mellan de läroböcker som idag finns på marknaden för kursen Naturkunskap A. Ett antal läroböcker från de största förlagen har undersökts utifrån innehåll, stil och målgrupp. Innehållet i böckerna skiljer sig inte så mycket åt om man ser till det stora hela. Med vissa undantag har författarna tagit upp samtliga delar som nämns i kursplan och kursmål. När man går närmare ser man dock ganska stora skillnader. Skillnaderna märks i synnerhet i författarnas bruk av bilder och i språket. Hos de senast utgivna böckerna ser man också att samhällsdiskussionen om hållbar utveckling har fått relativt stort utrymme. Böckerna har oftast samtliga gymnasieskolans program eller endast de yrkesförberedande programmen som målgrupp.

Målet för detta examensarbete är att skapa en geografisk databas över de olika objekt, såsom träd, rabatter, lekplatser mm som finns i parkerna i Arvika stad.   För tillfället finns informationen angående parkobjekten enbart på pappersark. Med tiden har dessa pappersark dock blivit svårtydliga, då tillägg och borttag av parkobjekt med blyertspennor och radergummi nästintill förstört dem.   Arvika kommun vill följaktligen ha hjälp med att upprätta en geodatabas för lagring av informationen om parkobjekten, samt hjälp med att skapa ett fungerande användargränssnitt för enkla modifieringar av objekten i databasen.   Efter att klara riktlinjer har tagits fram tillsammans med Arvika kommun, i första hand parkförvaltningen och gis-avdelningen, har arbetet fortskridit enligt följande:   <ul type="disc">Inmätning av objekt i Arvika stadspark Bearbetning av information Byggnation av databas Programmering av användargränssnitt Testkörning     Efter testkörningen av användargränssnittet och dess kopplingar till databasen har hela lösningen utvärderats. Utvärderingen har till största del innefattat jämförelse av våran lösning mot andra lösningar. Utvärderingen har visat att våran lösning, trots små resurser och knapp tidsplan, utgör ett gott alternativ. / The primary aim with this degree project is to create a geodatabase containing the different objects, such as trees, flower beds, playgrounds etc. of which the parks of Arvika holds.   As of now, the information regarding the objects in the parks is only on paper. Over time these sheets have become hard to read, having been altered with pencil and eraser over and over again.   The municipality of Arvika accordingly asks for help with building a geodatabase for storing of the objects in park, and also with the help of creating a user interface, with which easy operations can be performed.   Following the clear guidelines, which have been set together with the municipality of Arvika, primary the park-division and the gis-division, work has progressed as follow.   <ul type="disc">Site survey Work with the gathered information Building of the database Programming the user interface Testing   After the tests of the interface and its connections to the database the whole solution will be evaluated. The evaluation has mainly consisted of comparison between our solution and other ones. The evaluation has shown that our solution, despite little time and resources, works ok.

I denna uppsats har jag analyserat hur naturvetenskap och naturvetaren konstrueras i olika sammanhang. Detta har gjorts i tre sociala och kulturella praktiker, som representerades av Dagens Nyheter, Svenskt Näringsliv respektive grundskolans styrdokument, där valda texter och artiklar under året 2005 utgjort ett empiriskt material. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och utgår ifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visar att det i dessa sociala och kulturella praktiker går att urskilja tre olika naturvetenskapliga diskurser: naturvetenskap som marknadsekonomisk diskurs, naturvetenskap som vetenskaplig rationalitetsdiskurs och naturvetenskap som etik och moral. Inom dessa tre diskurser aktualiserades olika subjektpositioner gällande naturvetare. Naturvetaren i marknadsekonomisk diskurs blev en man, en gemensam positionering bland de övriga diskurserna, men här presenterades naturvetaren även som en kunnig person, oerfaren inom näringslivet. Förankrat i naturvetenskap som vetenskaplig rationell blev naturvetaren bland annat en akademiker, naiv och originell man. I diskursen naturvetenskap som etik och moral valdes subjektpositioneringar där naturvetare konstruerades som en humanist eller politiker med naturvetenskaplig bakgrund.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ”lokal teori”, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen. Vissa begrepp har barnen till synes en lägre grad av förståelse för och vissa begrepp är de väl bekanta med men har inget specifikt ord för. Det finns också olika sätt att förklara naturvetenskapliga fakta, vilka inte alltid motsvarar frågeställarens, barnets och/eller pedagogens, förväntningar. De huvud­sakliga slutsatser som har dragits är följande: även om ett barns ordförråd för att beskriva naturvetenskapliga fenomen är rikt ger det inte automatiskt en god begreppsbildning, det informella samtalet är en viktig resurs i barnens lärande samt att det är viktigt att använda rätt förklaringsmodell vid varje tillfälle.

The aim of this study is to examine how the way of teaching in technical subjects are in Uganda and to link those results to Swedish circumstances. A comparison is being done both of the teaching and what methods are used. Since I was living with my family in Uganda I could easily examine the system of school here. During four days I was at a school named Aga Khan School here in Kampala. I could there participate in teaching, talk to teachers, observe and participate during lessons. My study is based on material from Uganda together with literature and the Ugandan and Swedish curriculum and syllabuses. The result of the study shows big difference of how the technical subjects are taught. It also shows the way of teaching as such, methods and the way of looking at teaching, are very different from the Swedish way of teaching. Uganda is a country very different from Sweden, which also means the schools are run in a different way, where Sweden as a developed country is much more developed when it comes to school. The schools in Uganda have limited sources, which decrease their possibility to change and to come up with new ideas, which altogether means that the teaching in Uganda is very different from the teaching in Sweden. / Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur undervisningen i tekniska ämnen ser ut i Uganda samt koppla dessa resultat till svenska förhållanden. Därigenom görs en jämförelse både av vad undervisningen innehåller och vilka metoder man använde. Eftersom jag bodde med min familj i Uganda hade jag möjlighet att undersöka landets skolsystem. Under fyra dagar var jag på en skola som heter Aga Khan School här i Kampala. Jag hade där möjlighet att följa undervisningen, samtala med lärarna och observera och medverka på lektionerna. Min undersökning grundar sig på material jag samlade in i Uganda tillsammans med litteratur samt den ugandiska och svenska läroplanen. Resultatet av undersökningen visar på stora skillnader i undervisningen av de tekniska ämnena. Den visar också på att undervisningen i stort, om man ser till metoder och synen på lärandet, skiljer sig i väsentlig grad från den svenska undervisningen. Uganda har ett samhälle som är väldigt olikt Sverige vilket leder till stora skillnader även inom skolans värld, där Sverige som i-land har kommit långt i utvecklingen. Skolorna i Uganda har begränsade resurser vilket kraftigt minskar möjligheten att förnya och förändra sig, vilket gör att undervisningen i Uganda klart skiljer sig från undervisningen i Sverige.

Syftet med studien är att undersöka vilka naturvetenskapliga fenomen/begrepp barn i åldern 3-4 år utforskar i den fria leken på förskolegården samt hur de gör när de utforskar. Som metod för att undersöka barnens utforskande användes ostrukturerade observationer vilka dokumenterades med hjälp av ett protokoll (löpande). Observationerna tolkades med stöd från tidigare forskning och litteratur inom naturvetenskap som utgör grund för studien. Resultatet av studien visar att de platser där barnen vistades mest och utforskade flest fenomen/begrepp var rutschkanorna och sandlådan. Vanligast att utforska var materialets egenskaper, och de fysikaliska begreppen tyngdkraft och friktion. De mest använda sätten att utforska de fysikaliska begreppen på var att använda sin kropp i rutschkanan och olika lekmaterial. Materialets egenskaper undersöktes genom att t.ex. prova sandens hållfasthet i tillverkning av sandkakor och genom att hälla sand på olika sätt. Utifrån resultatet har ett observationsmaterial konstruerats som har till syfte att kunna synliggöra vilka fenomen/begrepp barn utforskar inom naturvetenskap. Syftet är att pedagoger på förskolan ska kunna använda det vid t.ex. observationer och dokumentationer.

Syftet med detta examensarbete är att genomföra och utvärdera en pedagogisk idé. Idén består av att genomföra aktiviteter som på olika sätt riktar de inblandades uppmärksamhet mot väderfenomen och undersöka om detta bidrar till någon form av lärande och utveckling för de inblandade i en pedagogisk verksamhet. Studier påvisar att pedagoger inom förskolan ofta upplever sig ha bristande kunskaper inom det naturveteskapliga området (Andersson 2011). Pedagogerna i min undersökning kunde inte, i inledningsskedet av min studie, nämna något område inom naturvetenskapen som de själva var intresserade av. De kunde heller inte komma på något naturvetenskapligt fenomen som barnen kunde utforska på förskolegården. Resultatet visar att den pedagogiska idén påverkade tänkandet hos de inblandade och gav näring åt det naturvetenskapliga utforskandet. Intervjusamtalen i samband med min studie vidgade pedagogernas tänkande kring uteverksamhetens kvalité och naturvetenskapliga innehåll. Detta resulterade bl. a i att pedagogerna beslutade att på ett strukturerat sätt börja erbjuda barnen planerad pedagogisk verksamhet ute på förskolegården.