<p>Detta examensarbete vid Stora Enso Skoghalls bruk utreder gångtiden på en CD-raffinörs lagerpaket som endast går halva den av leverantören angivna drifttiden. CD-raffinören är av modell RGP 82 och används för mekanisk bearbetning av träflis till fibrer, vilket i slutändan av processen blir till kartongpapper. Denna maskin är en kritisk del av tillverkningsprocessen och medför stora kostnader vid haveri, både i form av produktionsbortfall och reparationer.</p><p>Under utredningens gång har det framkommit att den korta drifttiden är ett lokalt problem på Skoghall då andra bruk inte har liknande problem. Vi har därför valt att koncentrera oss på de driftförhållanden som råder på Skoghalls bruk.</p><p>En förutsättning för att erhålla angiven drifttid är att underhållet och dokumentationen på maskinen fungerar på ett tillfredställande sätt. Det har visat sig att kommunikationen mellan olika underhållsfunktioner inte alltid fungerat optimalt, vidare har det saknats uttalade underhållsrutiner för t.ex. olje- och filterbyten samt regelbundna oljeanalyser. En avgörande parameter för ett lagers livslängd är smörjsystemet, oljan skall uppfylla en rad kriterier för att man ska uppnå maximal lagerlivslängd. På grund av bristerna i underhållet misstänkte vi att den korta drifttiden kunde härledas till oljans kondition. Efter flera oljeanalyser kunde vi konstatera att oljans partikelinnehåll var betydligt högre än rekommenderat. Detta kan med stor sannolikhet bero på att djuprengöringsfiltret troligen varit ur funktion en längre tid samt att tryckfiltrens filtreringsgrad inte följde den nya rekommendationen. Det finns heller ingen som har någon information om att det skett något oljebyte eller rengöring av systemet på väldigt lång tid.</p><p>För att på ett enkelt sätt kunna övervaka renheten på oljan har vi undersökt möjligheten till att använda ett on-line system för partikelräkning.</p><p>För att undersöka lagrens nuvarande kondition har vi utfört ett antal vibrationsmätningar på maskinen. Mätningarna utfördes med VMI:s mätinstrument EasyViber och bestod av FFT-analyser och Envelopemätningar. Resultatet från dessa mätningar visade att det fanns en begynnande skada i något av lagrens rullkroppar. Detta resultat parallellt med FU-avdelningens egna mätningar ledde till ett byte av lagerpaketet.</p><p>För att få en uppfattning om hur systemet rör sig utfördes även en Vibshape analys som grafiskt demonstrerar systemets rörelser.</p><p>När ett haveri inträffar går händelseförloppet väldigt snabbt, ofta handlar det endast om någon dag. Detta ställer till stora bekymmer kostnadsmässigt då bytet ofta måste ske oplanerat och kan därmed störa hela processen. Det vore därför önskvärt att kunna få en tidigare förvarning för att lättare kunna planera bytet. Vi har därför utrett ett par olika lösningar på ett fast on-linesystem för kontinuerlig övervakning av lagrens kondition.</p> / <p>This paper at Stora Enso Skoghalls Mill investigates the lifetime of a CD-refiner bearing unit that only operates half of the mention lifetime. The CD-refiner is a RGP 82 model and is used for mechanical manufacturing of wood chips to fiber, which in the end of the process becomes carton paper. This machine is a critical part of the process and results in great cost in invent of a failure, both in lost of production volumes and repairs.</p><p>During the investigation it has been revealed that the short lifetime is a local problem at Skoghall because no other Mills has similar problems. We have therefore chosen to concentrate on the production parameters that are used at Skoghall Mill.</p><p>A condition to obtain the mentioned lifetime is that the maintenance and documentation is working properly. It has been revealed that the communication between different maintenance departments does not always work accurate, further more is pronounced maintenance routines missing for example regarding oil- and filter exchange and regular oil analysis. A crucial parameter for a bearing lifetime is the oil grease system, the oil have to fulfil a number of criteria’s fore the bearing to reach maximum lifetime. Because of the flaws in the maintenance routines we suspected that the short lifetime is caused by the oil’s condition. After several oil analyses we came to the conclusion that the particle contamination was higher than recommended. A plausible cause to this could be that the deep filtering unit probably had malfunctioned for a long period of time, further more did not the pressure filters follow the new recommendation. Neither is there anybody with information about if there has been any oil chance or cleaning of the system for a very long time.</p><p>One easy way to monitor the particle contamination is to use an on-line system for particle counting, therefore we have examined one of the existing systems on the market.</p><p>To examine the present condition of the bearings did we conduct a series of vibration measurements on the refiner. The measurements was conducted with VMI:s instrument EasyViber and contained FFT-analyses and Envelope measurements. The result from these measurements indicated an early injury in one of the bearings rolling elements. This result together with measurements conducted by the FU-department resulted in a change of bearing unit.</p><p>To get an idea how the system moves we conducted a Vibshape analyses that graphically demonstrates the systems movements.</p><p>When a failure occurs the chain of events is very rapidly, often it is a matter of days. This causes great problems and costs because the machine has to be changed during an unplanned stop and can therefore affect the whole process. It would therefore be desirable to get an earlier warning and have the possibility to make a planed stop.</p><p>We have investigated a few possible solutions for continues on-line monitoring system of the bearings condition.</p>

<p>Private individuals can voluntarily buy EU Allowances (EUA) in order to remove them from the European Union Greenhouse Gas Emission Trading System (<em>EU ETS</em>)<em>.</em> It leads to progressive reduction of total carbon dioxide emissions in Europe. Kalmar Energi offers customers to obtain one EUA (equivalent to one ton of CO₂) per year by paying 25 SEK a month as a KlimatEl-supplement. The purpose of this research is to examine the customers’ attitudes in the issue of climate compensation and trying to define the reasons behind their choices.</p><p>The results of the quantitative questionnaire were analyzed by using descriptive and analytical statistical methods and have shown some correlation between customers’ ages and decisions to accept or not the offer of KlimatEl. The gender and attitudes about everyday environmentally friendly behavior allows us to segment this group. The strongest motivation for investment in KlimatEl appeared to be awareness of the negative consequences caused by climate changes and the feeling of threat to human health and welfare. The main reasons to decline the offer of KlimatEl is skepticism about the system of emissions trading, distrust of the efficiency of this act and also a lack of confidence in the energy company.</p><p>Knowledge of carbon offsetting is surprisingly weak among KlimatEl customers. Their willingness to do something morally right and to support the energy company explains their commitment more than their knowledge of the ecological impact of this act or desire to be a part of the green trend. The result of this research shows the need for efficient information building a correct and positive perception of KlimatEl as a product and even of Kalmar Energy’s environmental work.</p><p> </p>

<p>För att minska dagens klimatpåverkan krävs fullgoda energialternativ till de fossila bränslena. Utsläpp från fossila bränslen är idag en av de största orsakerna till de negativa klimatförändringar som sker på jorden. Genom en ökad användning av alternativa fossilfria drivmedel kan en tydlig minskning av koldioxidutsläpp till atmosfären ske. Biogas är ett sådant fossilfritt drivmedel som idag klassas som ett av de renaste. Biogasen framställs från olika typer av restprodukter från samhället. Då fossila drivmedel ersätts med biogas sker en total reduktion av växthusgaser.</p><p>Kalmar Län har som mål att till år 2030 vara en helt fossilbränslefri region. Genom en ökad användning av gasen inom transportsektorn kan sådana typer av nationella mål uppfyllas. Västervik kommun i Kalmar Län har sedan 2008 producerat biogas lokalt, vilket bidrog till att en tankstation kunde öppnas under år 2009. Genom dessa åtgärder har kommunen genomfört ett stort steg för biogasens utveckling och framfart i samhället. Då tillgängligheten är säkrad är det upp till individer och företag att avgöra om de sedan väljer att nyttja gasen som fordonsbränsle. Detta val kräver en förändring av ett tidigare beteende. En attitydförändring är därför viktig om en förändring ska kunna ske. Det finns många olika faktorer och argument som påverkar övergången från en miljövänlig attityd till ett miljövänligt beteende.</p><p>Syftet med detta arbete var utifrån denna bakgrund att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av fordonsbränsle hos privatpersoner och företag. Detta möjliggjordes genom en enkätundersökning för privatpersoner och ett frågeformulär för företag. Genom att privatpersoner och företag som både använder biogas och fossila bränslen ingick i undersökningen kunde dessa senare jämföras för att den aktuella frågeställningen skulle kunna besvaras. Undersökningen var av intresse för Västervik kommun, varav privatpersoner deltog både från kommunen och runt om i landet. 612 personer svarade på enkäten, 336 gasanvändare och 276 fossilanvändare. Sammanlagt ingick fem lokala företag i undersökningen samt tre lokala bilfirmor.</p><p>Genom undersökningen kunde intressanta typer av mönster urskiljas gällande de attityder och faktorer som låg till grund för de val som privatpersonerna har gjort. Fossilanvändare ansåg att ekonomi är den viktigaste faktorn vid valet av bränsle. En ökad ekonomi eller ett minskat pris på gasfordon skulle kunna medföra en övergång till biogas. Gasanvändare har utvecklat ett miljövänligt beteende genom användandet av gasen, där det starkaste argumentet var just ett rent miljösamvete som biogasanvändningen bidrar till. Det framkom även att biogassystemet måste fungera som helhet för att en ökad användning ska kunna möjliggöras, då en del gasanvändare påpekade brister i det nuvarande systemet. För företag var även ekonomi och miljösamvete viktiga faktorer vid val av fordonsbränsle. Att biogasfordon har ett reducerat förmånsvärde var en viktig faktor för företags investering. Detta var även något som bilfirmor påpekade och att det hos privatpersoner trots allt är den egna plånboken som styr valet. Biogas är i dagsläget ett miljömässigt bra drivmedel och tidigare forskning har dessutom visat att det finns god potential till betydande förbättringar i framtiden.</p> / <p>Fossil fuels are amongst the largest contributors to the climate changes currently happening. Through an increased use of alternative fossil-free fuel it is possible to achieve a significant reduction of carbon dioxide emissions to the atmosphere. One such fuel is biogas, which is considered as one of the cleanest fuels available today. Biogas is produced from various types of waste materials, and replacing fossil fuel with biogas results in an overall reduction of green-house gas emissions.</p><p>The Kalmar County has set a target to become a completely fossil fuel-free region by the year 2030. Through an increased use of biogas in the transport sector, such types of national targets can be achieved. The Municipality of Västervik, a part of the Kalmar County, has since 2008 been producing biogas locally, which meant that a fuelling station could be built in 2009 and through this, the Municipality has taken a major step towards an increased use of biogas. With supply secured, it is up to individuals and companies to use it for vehicle fuel. This choice requires a change in human habits. The motivations for making changes vary among individuals and theirs attitudes.</p><p>The aim of this study was to examine which factors affect the choice of vehicular fuel among individuals and companies. This was achieved through a survey for individuals and a questionnaire for companies. Individuals and companies could then be compared to. The study was made for the Municipality of Västervik, and the study subjects were both local and non-local residents. 612 people replied to the survey, 336 users of gas and 276 users of fossil fuels. Totally five local companies were included in the survey and three local Car Dealers.</p><p>In this study, a number of interesting patterns regarding attitudes and affecting factors have been observed. Users of fossil considered the economic aspect as the most important factor for their choice. Users of gas have adopted environmentally friendly habits through the use of gas, where the strongest argument was the environmentally friendly approach. It was also found that biogas must be part of a coherent system in order to increase use; some biogas users pointed on shortcomings in the current system. The economic aspects and the environmental conscience were also important for companies for theirs choice of vehicles. The reduced benefit value was an important factor for investment of biogas vehicles. This was also something that Car Dealers pointed out; it is after all the own wallet that govern elections. Biogas is an environmentally friendly fuel in the current situation and previous research has also shown that there is good potential for significant improvements in the future.</p>

<p>Från 1600 – talet har glasbruken i Kalmar/Kronobergsregionen tillverkat glas. I tillverkningen användes bland annat arsenik för att hindra blåsbildning i glaset, och bly gav kristallglas dess karakteristiska egenskaper. Kadmium användes i färger och även antimon motverkade blåsor. Deponier anlades bland annat i sankmark intill vattendrag, och lade på det sättet grunden för en föroreningsspridning vilken kommer fortsätta långt in i framtiden.</p><p>Det länsövergripande samarbetet <em>Glasbruksprojektet</em> (2006 – 2007) utredde föroreningsgraden på glasbruken, men ingen hänsyn till säsongsvariationer eller klimatförändringar togs. Temperatur- och nederbördsökningar i framtiden kommer troligen ge en kraftigare variation i grundvattennivåer. Forskare har sett vissa samband mellan grundvattennivåer och grundvattenkemi och även variationen mellan årstiderna. I denna undersökning studerades nutida variationer i grundvattenflöde/nivåer och grundvattenkemi för att sedan dra slutsatser om det framtida läckaget från deponier. Undersökningen har gjorts med fältarbeten, kolonnförsök på laboratorium samt analyser av provresultat under <em>Glasbruksprojektet. </em>Åfors glasbruk i Åfors samhälle, Emmaboda kommun, Kalmar län var studieobjekt. Produktionen startade år 1876, och bruket finns kvar än idag i Orrefors Kosta Boda AB koncernen. Den nedlagda deponin som ligger i direkt anslutning till Lyckebyån innehåller stora mängder föroreningar.</p><p>Fältmätningarna visade på relativt stabila metallhalter i vattenprover tagna i Åfors glasbruksdeponi oberoende av variationer i grundvattennivå. Resultatet från det befintliga datamaterialet från <em>Glasbruksprojektet, </em>visade att ett högt flöde inte gav högre halter urlakade metaller. Kolonnförsöket visade på den stora trögheten för glaset att urlaka metaller. Den övergripande slutsatsen av de olika undersökningsmetodernas resultat blir då att halten metall som lakas ur glasdeponin inte kommer att förändras nämnvärt vid högre flöden, men att individuella variationer finns. Mängden metall som lakas ur kan öka vid högre flöden.  </p><p>Komplexiteten i spridningsprocesserna är stor, och den verkliga effekten av klimatförändringarna är mindre lätt att undersöka. Spridningen av metaller kan dramatiskt öka när grundvattnet stiger till områden som inte tidigare varit i kontakt med vatten, eller om ytvatten översvämmas. Den stora mängd lagrad metall i vattendragens sediment kan även lösas upp. Den stora risken kommer i framtiden att finnas under de torra somrarna när dricksvatten tvingas tas från större, potentiellt förorenade områden. Troligt är då att spridningen av glasbruksrelaterade föroreningar, kommer att ha ökat efter en tid med stora klimatförändringar.</p>

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig. I denna kvan-titativa studie har författaren riktat sig till både kommunala och privata förskolor i Jön-köpings kommun för att där samla in enkäter. Studien visar bland annat att cirka 60 % av förskollärarna inte anser sig ha tillräckliga kunskaper och metoder för att på egen hand kunna nå upp till de naturvetenskapliga målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Detta resul-tat kan, enligt studien, sägas ha flera olika förklaringar, vilket påvisar svårigheterna med att kunna nå upp till vissa mål i Lpfö 98 (rev, 2010).

The aim of this study was to assess whether geothermal effluent from the Krafla power plant, which runs into the stream Hlíðardalslækur, affects the stream algal biomass and community structure. The site is located in northeast Iceland and about 10 % of the geothermal effluent from the power plant is discharged into the stream Hlíðardalslækur. In order to address the aim of the study, basaltic tiles were installed in the stream in July 2015 at four different stations: one upstream from the discharge (KR1-2), one shortly downstream of the discharge (KR1-4), one further downstream from the discharge (KR1-6) and one in the tributary (KR2-2) between KR1-4 and KR1-6, which was the control stream. Samples from these tiles were collected in October 2015, January and June 2016. The chlorophyll a concentration was measured using spectrophotometry and the algae were identified in microscope with 200-400 times magnification. The algae were classified to genus level and the cells with chloroplasm were counted. The cell density of each genus (cells per cm2 of tile), the fraction of total number of cells for each genus and total cell density were calculated. The temporal variation in chlorophyll a concentration was more prominent than the spatial variation, with the lowest concentrations in January for all stations and highest in October for station KR1-4. The highest diversity in the algal community was at the reference station (KR2-2) and the lowest just downstream the discharge site (KR1-4). Diatoms dominated the algal community at KR2-2, while they were practically absent at KR1-4. The cell density of cyanobacteria was much higher at KR1-4 (below power station) than at the upstream KR1-2. Considering the unaffected station KR2-2 as control, the effluent has a large impact on the algal community at the discharge site. The biomass (chlorophyll a) increased, the diversity decreased and diatoms were practically absent. The results indicated that the algal ecosystem recovers with increasing distance from the discharge site, as the diversity at KR1-6 was higher than at KR1-4. However, the algal community was not as diverse as in the control stream, KR2-2. The conclusion is that the effluent does have a significant impact on the algal community but it is fairly localized to the discharge site. / I denna studie undersöktes populationsstruktur och biomassa av alger och cyanobakterier i bäcken Hlíðardalslækur på nordöstra Island. Bäcken är recipient till geotermiskt processvatten från Krafla kraftverk som ligger längs med bäcken. Syftet med studien var att undersöka om, och hur, det geotermiska processvattnet påverkar primärproducenterna i bäcken. I juli 2015 placerades basaltbrickor i bäcken för att koloniseras av alger och cyanobakterier. Brickorna placerades på botten vid fyra stationer: uppströms kraftverket, strax nedströms kraftverket, några kilometer nedströms kraftverket samt i en bäck som rinner samman med Hlíðardalslækur och fungerade som referens. Provtagning av brickorna gjordes i oktober 2015, januari 2016 och juni 2016. Klorofyll a koncentrationen mättes med hjälp av spektrofotometri och alger klassificerades under mikroskop med 200 - 400 gångers förstoring. Alger med kloroplast klassificerades på klassnivå, antal celler räknades och biovolymen uppskattades. Celldensiteten av varje klass (antal celler per cm2 av bricka), andelen av det totala antal celler för varje klass och totala celldensiteten beräknades. Resultaten visade att den tidsmässiga variationen i klorofyll a koncentration var tydligare än den rumsliga. Den lägsta koncentrationen mättes i januariproverna för alla stationer. Den högsta koncentrationen i stationen strax nedströms utloppet uppmättes i oktoberproverna, medan den för referensbäcken och längre nedströms utloppet uppmättes i juni. Koncentrationen i proverna från stationen strax nedströms utloppet var högre än i de från uppströms utloppet samtliga provtagningsmånader. Högst antal klasser identifierades i prover från referensbäcken medan lägst antal identifierades i prover från stationen strax nedströms utloppet. I referensbäcken utgjordes populationen till största del av kiselalger medan den strax nedströms utloppet främst utgjordes av cyanobakterier och i princip inga kiselalger. Celldensiteten av cyanobakterier var betydligt högre strax nedströms utloppet än uppströms. I prover från stationen längre nedströms utloppet identifierades fler klasser, inklusive kiselalger och kvävefixerande kiselalger var särskilt vanliga. Resultaten visade att det geotermiska processvattnet har en betydande påverkan på primärproducenterna i bäcken. Biomassan ökade vid utloppet, diversiteten minskade och flertalet klasser blev fullständigt frånvarande. Resultaten indikerade även en återhämtning nedströms kraftverket, då diversiteten var högre i prover från KR1-6 än från KR1-4. Dock var diversiteten vid KR1-6 inte lika hög som i referensbäcken, och kvävefixerande klasser var mer förekommande i KR1-6 prover. Slutsatsen var att det geotermiska processvattnet har en betydande påverkan på algpopulationen men den är begränsad till området vid utloppet.

Background: Studies have shown that participation in sports during adolescence has several positive aspects, both physical and mentally. Today there is more focus on competition than before and more adolescents choose to specialize in one sport. High sport specialization can cause a higher risk of injuries. Knees are one of the most common sites for adolescence to experience pain in and girls are more often exposed to this problem, compared to boys. Aim: The aim of the study was to longitudinally investigate the frequency of reported knee pain in 7th grade and 9th grade in a secondary school with a sports profile stratified for sex, difference in frequency of knee pain between 7th and 9th grade and whether knee pain affected performance in countermovement jump with arm swing. Methods: To compare frequency of knee pain between 7th and 9th grade, the test subjects (n=42, 17 girls and 25 boys) that answered the questionnaire about knee pain both years were included. The questionnaire had six options for frequency, where those who reported “never” or “rarely” were grouped as “no knee pain”. Those who reported “monthly”, “weekly”, “more than once a week” or “almost daily” were grouped as “knee pain”. Jump height was measured by countermovement jump with arm swing. The tests were performed twice, in May 2014 when the test subjects were in 7th grade (age: mean (SD) 14±0.2) and in May 2016 in 9th grade (age: 16±0.2). Results: In 7th grade, 74% reported knee pain (girls 82 %, boys 68%). In 9th grade, 36% reported knee pain (girls 36%, boys 35%). The difference between the frequency of knee pain in 7th and 9th grade was significant, with a lower frequency in 9th grade. In 7th grade the jump height for those with knee pain was 32.9±7.5 cm, and for those with no knee pain 33.8±5.6 cm. In 9th grade the jump height for those with knee pain was 33.5±7.2 cm, and for those with no knee pain 36.5±10.1 cm. Conclusion: The frequency of knee pain decreased significant from 7th to 9th grade. There was no significant difference regarding jump height in countermovement jump with arm swing between the group that reported monthly to almost daily knee pain, and the group that reported that they experienced knee pain rarely or never. The result of this study therefore indicates that self-reported knee pain does not affect jumping performance.

Den här studien handlar om arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolan. Metoden är kvalitativ och syftet är att visa hur pedagoger i förskolan kan integrera de naturvetenskapliga ämnena samt teknik i förskolans lärmiljö. Datainsamlingen har skett genom intervjuer, dagboksanteckningar samt inventering av en förskolas lärmiljö. Undersökningens resultat visar att pedagogers förhållningssätt har stor betydelse då ett naturvetenskapligt arbetssätt tillämpas. Studien visar att ett sociokulturellt lärande stämmer väl överens med de delar som ger en god grund för att göra naturvetenskap och teknik till en naturlig del av förskolans lärmiljö. Om läroplanens intentioner att öka förskolebarns förståelse för och kunskap om de naturvetenskapliga ämnena samt teknik skall uppnås behöver dessa ämnen göras till en del av förskolans vardag. I uppsatsen tas frågan om pedagogers utbildning och kompetens i de naturvetenskapliga ämnena och teknik upp.

Under mitt självständiga arbete den 6:e terminen på grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass till årskurs tre har jag valt att påbörja utformandet av en bokserie vid namn Det stora äventyret. Serien syftar till att förenkla befästandet av kunskap inom de naturorienterade ämnena på ett underhållande och lärorikt sätt i de yngre åldrarna. Böckerna i serien är tänkta att bygga på varandra med universums uppkomst som första bok och dagens samhälle som den sista boken. Hur universum är uppbyggt och hur evolutionen har lett oss till där vi befinner oss idag är vad denna bokserie är ämnad att lyfta fram. I denna rapport tas behovet av min produkt upp genom en kort reflektion kring naturkunskapsämnet i skolan som visar att flertalet elever inte uppnår målen inom naturkunskaps ämnena mot slutet av sin skolgång. Tidigare forskning kring om man kan lära sig ny kunskap av skönlitteratur framförs för att ytterligare belysa behovet av min produkt och visar att man kan befästa ny kunskap via skönlitteratur samt att denna förmåga börjar att utvecklas redan vid tre-års ålder. Rapporten belyser även vad det finns för typ av litteratur inom ämnet idag vilket visat sig vara ytterst lite skönlitterära böcker för barn i de yngre åldrarna som handlar om just universums byggstenar och evolutionen. Facklitteraturen tycks dominera i bokhyllorna och är fyllda med ny kunskap i varje mening vilket kan göra det svårt att minnas allt. Att därför använda sig av skönlitteraturen skulle kunna vara ett sätt att hjälpa elever att befästa nya kunskaper. Min produkt syftar till att göra detta på en grundläggande nivå för att ge eleverna en möjlighet att sätta sig in i och utveckla dessa kunskaper inom just naturvetenskap. Jag har under detta arbete framställt en prototyp av den första boken i denna bokserie, Universum uppstår. Boken finns att ta del av i bilagorna och hur produktutvecklingen kring den har gått till redogörs för i denna rapport.

Syftet med denna studie var att undersöka vad tidigare forskning funnit betydelsefullt för elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen kopplat till ett undersökande arbetssätt. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts där tidigare forskningsresultat analyserats och diskuterats. Litteraturen till denna studie har sökts fram i databasen avhandlingar.se och den vetenskapliga tidskriften NorDiNa. Denna studies resultat visar tre betydelsebärande faktorer som kan främja elevers lärande av naturvetenskapliga begrepp och fenomen vid undersökande arbetssätt. En viktig faktor är lärarens syften med undervisningen samt dennes agerande att synliggöra dessa för eleverna så att möjlighet ges att koppla undersökningen till ett naturvetenskapligt innehåll. Vidare har kommunikation och elevers språkliga förmåga visat sig betydelsefull. Diskussioner och samtal om ett naturvetenskapligt innehåll har visat sig ha positiv effekt på lärprocessen. Dock kan en bristande förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp bland annat begränsa deltagandet i diskussioner och samtal eftersom möjligheterna att skapa korrekta naturvetenskapliga sammanhang begränsas. Den sista betydelsebärande faktorn som funnits är lärarens förmåga att skapa undersökande arbeten som kopplar till elevernas tidigare erfarenheter eftersom detta beskrivs som en förutsättning om eleverna ska ges möjlighet att knyta sina upptäckter till bakomliggande naturvetenskapliga teorier.