<p>Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.</p>

<p><p>Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet.</p></p>

<p>This thesis presents results from a longitudinal study of students in compulsory school. The project started in spring 1997 when the students were about six years old, and finished in spring 2006 when they left compulsory school. One aim of the study was to follow individual students' development of conceptions about evaporation during their year in scool. Another aim has been to study how the students used a simplified particle model in their explanations of evaporation. The particle model was introduced early, in their first year. Teaching episodes focused on water, and its changes of state connected to everyday phenomena was taught. The students were interviewed before and after the teaching interventions and the explanations were analysed in order to find a comprehensive description of each student. In my analysis I have among other things found that heat is an important factor for evaporation when students are young but its importance seems to decrease when they get older. I have also seen that particle model has been helpful for the students in their explanations of evaporation.</p> / <p>Denna avhandling presenterar resultat från en longitudinell studie i grundskolan. Projektet startade våren 1997 då eleverna var omkring sex år och avslutades våren 2006 då eleverna lämnade grundskolan. Ett mål med studien var att följa individuella elevers begreppsutveckling kring avdunstning under deras år i skolan. Ett annat mål har varit att studera hur eleverna har använt en tidigt introducerad förenklad partikelmodell i sina förklaringar av avdunstning. Undervisningsinsatser som fokuseras på vatten och dess fasändringar kopplat till vardagsfenomen har genomförts. Eleverna har intervjuats före och efter varje insats och förklaringarna har analyserats för att få en heltäckande beskrivning vad gäller begreppsutvecklingen hos varje elev. I min analys har jag bl.a. funnit att värme är av stor betydelse för de yngre eleverna i deras förklaringar av avdunstning men att denna betydelse minskar då eleverna blir äldre. Jag har också sett att den tidigt introducerade partikelmodellen har varit ett bra hjälpmedel för eleverna i deras förklaringar av avdunstning.</p>

<p>Kommunerna har ett renhållningsansvar vilket innebär att de ansvarar för insamling och borttransportering av hushållsavfall, därmed även farligt avfall. Farligt avfall är olika produkter med egenskaper, såsom explosivt och hälsoskadligt, som gör att de definieras som farligt avfall. Om detta hanteras felaktigt finns det risker för både miljö och människor, därför bör det samlas in så mycket som möjligt på ett säkert sätt. För att öka insamlingen och få fler hushåll att lämna sitt farliga avfall finns ett antal olika insamlingssystem som kommuner kan använda. Syftet med den här rapporten var att studera några av insamlingssystemen för farligt avfall och se om de olika systemen gav olika miljöbelastning samt hur miljöpåverkan såg ut för dem. De insamlingsmetoder som studerades var grindhämtning, bokbussmodellen, färghandlarsystemet, fastighetsskötarmodellen och återvinningscentraler. Med miljöbelastning menas i denna rapport utsläpp av luftföroreningar från transporter vid själva insamlingen, avgränsat till transporter mellan hushållet och renhållarnas insamlingsplats. De emissionsparametrar som beräkningarna baseras på är koldioxid, kolmonoxid, kolväten, partiklar, kväveoxider och svaveldioxid. Utsläppen av koldioxid och svaveloxider beror främst av det bränsle som används, medan resterande föreningar även beror på förbränningsförhållanden vid körning av fordon. De olika luftföroreningarna som avges vid transporter bidrar i olika grad till olika miljöeffekter. För att redovisa hur stort det potentiella bidraget av olika utsläpp är till dessa miljöeffekter, från de studerade insamlingssystemen, utförs en förenklad version av en livscykelanalysstudie. Resultatet visar att olika insamlingssystem för hushållens farliga avfall ger olika miljöbelastning. Det insamlingssystem som ger upphov till störst miljöbelastning och miljöpåverkan per år tenderar att vara återvinningscentralerna.</p>

<p>Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio elever i årskurs nio, från två kommunala skolor i en medelstor svensk kommun i Mellansverige. Resultaten från intervjustudien visar att de flesta elever har övervägande positiva attityder till ämnena biologi och kemi och att det framför allt är faktorerna ämnesinnehåll, lärare och undervisningsmetoder som påverkar deras attityder. För att kunna förändra attityderna till att bli mer positiva, anser eleverna att det är viktigt att åstadkomma ett mer varierat ämnesinnehåll, att använda fler undervisningsmetoder samt att utveckla en mer välfungerande interaktion mellan lärare och elever.</p>

<p>Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ”förståelseklyftor” mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning. Studenterna arbetade därefter gruppvis med samma uppgifter för att den här gången komma fram till ett gemensamt svar. Studenternas skriftliga svar – både de enskilda och de gruppvisa - kategoriserades sedan enligt hur väl de stämde överens med föreläsarens beskrivning av den egna föreläsningens centrala innehåll och tre viktigaste budskap. En jämförelse gjordes också mellan studenternas individuella och gruppernas gemensamma svar.</p><p>Sammanfattningsvis kunde man av resultaten se att studenterna relativt väl kunde redogöra för det innehåll och budskap som föreläsaren avsett att förmedla, men att de efter gemensamma diskussioner i de flesta fallen kommit ännu närmare. De fall där studenterna inte tillsammans kunnat resonera sig fram till en beskrivning som bättre sammanföll med föreläsarens beskrivning berörde moment med ett abstrakt innehåll. Slutsatsen blir att strukturerade gruppdiskussioner i kombination med skrivuppgifter mycket väl kan vara gynnsamma för fördjupad förståelse och därmed är väl värda att lägga ner tid på. Men för att fånga upp missförstånd rörande mer abstrakta momenten krävs en uppföljning där studenterna inte arbetar på egen hand. Vidare föreslås att mer tid sätts av dels till att bättre skola in studenterna i ett (natur)vetenskapligt tankesätt, dels till att diskutera med studenterna om deras egna inställningar till sitt studieprojekt. Detta för att bättre förbereda dem för ett arbete i en förskola som svängt från att vara en främst vårdande plats till att också vara en plats för grundläggandet av ett livslångt lärande.</p>

<p>Klimatfrågan har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden i och med de klimatförändringar som har börjat ske på jorden. Följden av detta är fler naturolyckor där översvämningar är en fara som kommer att öka världen över. Idag är inte Sverige ett särskilt översvämningshotat land, men frekvensen bedöms öka även här. I Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande har undersökningar gjorts över risker och åtgärder för tre sjöar i Sverige, där Vänerområdet anses vara mycket hotat. Vänerns normalnivå är idag 44,54 m, men i ett förändrat klimat är den högsta, dimensionerande nivån (10 000-årsnivå) beräknad till 47,4 m. Vid denna nivå uppstår konsekvenser för samhället då en stor del bebyggelse, tung industri och jordbruksmark ligger mycket Vänernära. Uppsatsen är kvalitativ och baserad på både intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsen görs en närmare studie av industrier där Akzo Nobel Base Chemicals är ett exempel. För övrigt diskuteras olika konsekvenser som finns för samhället och naturen vid en översvämning av industrier (som dock idag är svåra att förutsäga), vilka förslag på förebyggande som finns och om det finns någon lagstiftning som vidrör frågor kring naturrisker gällande industrier.</p> / <p>The Climate question has recently received much attention, with the climate changes which has begun to occur on the earth. This will result in more natural disasters, there is a risk that flooding will increase all over the world. Sweden isn’t a particularly flood prone country today, but the frequency is expected to increase even here. The Swedish Government Official Reports have done different studies about the risks and the measures for three lakes in Sweden, where the area around Vänern are expected to be much threatened. The normal level of Vänern is today 44, 54 m, but in a changing climate, the highest dimension level (10 000-year level) is estimated to 47, 4 m. This level may have consequences for the society because a large part of the buildings, heavy industry and agriculture areas are situated closely to Vänern. The essay is qualitative and based on both interviews and literature. This essay takes a closer study of the industries where Akzo Nobel Base Chemicals is an example. Moreover discusses the different kinds of consequences that exist for the society and nature by a flooding of the industries (which today are difficult to predict), which the proposals on preparations are and if some existing legislation takes up questions around natural risks for industries.</p>

<p>Under 1950 talet planterades många öppna jordbruksmarker igen med skog och ett homogent skogslandskap växte fram. Även idag sker det en ständig förändring av landskapet som leder till en minskning av ängs- och hagmarker. Konsekvenserna av en minskning av ängs- och hagmarker är att många dagfjärilsarter både i Sverige och Europa har minskat i utbredning och antal. I den här studien har jag valt att se på hur olika typer av nutida markanvändning av ursprunglig skogsmark påverkar biodiversiteten utifrån dagfjärilsförekomst. För att kunna besvara frågan jämfördes dagfjärilsfaunan i sex olika områden, som skiljer sig åt med avseende på markanvändning. Resultatet av studien visar att det finns ett sådant samband att dagens markanvändning är av stor betydelse för dagfjärilarna. Typer av hävd är viktigare än arealens storlek för dagfjärilsfaunan. Störst artantal noterades i ett område som hävdades med bete av nötboskap, lägst artantal i ett helt ohävdat område som planterats med skog.</p> / <p>During the 1950s many agricultural areas were abandoned, and planted with forest, resulting in a homogeneous forest landscape. The consequence of a reduction in the areas of pastures and enclosed pastures is that many species of butterflies both in Sweden and Europe are reduced, both in numbers and distribution. In this study I look at how different present-day land use of original forested land affects the diversity of butterflies. The butterfly fauna in six areas, with different land use, were compared. The results show that today´s land use is important for the butterfly diversity. Type of land use is more important than area for butterfly diversity. Highest diversity occurred in an area grazed by cattle, and lowest diversity in an area that was planted with coniferous forest.</p>

<p>The urgency of climate change is pressing on the development of different technologies to reduce greenhouse gas emissions among which carbon dioxide (CO2) is the most abundant. A great source of CO2 is the burning of fossil fuels. The installation of carbon capture and storage (CCS) technology could reduce the amount of CO2 released from larger combustion processes by up to 90%. Fossil fuels stand for a great part of the total consumption of energy in the society today. To replace it so rapidly that strict climate change objectives will be reached with only increased energy efficiency and renewable energy would be difficult and would not be the most cost-efficient strategy. To be able to stabilize the atmospheric CO2 level within this decade and in a cost-efficient manner, the development of CCS technologies is clearly needed as a complementary strategy.</p>

<p>Detta examensarbete på 22,5 hp har under våren 2007 genomförts av Annica Flödén, student vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads universitet på uppdrag av Claratappen.</p><p>Under arbetet har en lösning på Claratappens problem med att plasmagivarna har svårt att ersätta den vätska de förlorar under tappningen med någon slags dryck tagits fram, då deras ostadiga bord gör att vattenmuggarna spills ut över dem.</p><p>Detta gjordes genom att tillämpa designprocessen som vi under utbildningen lärt oss. Tonvikten under researchfasen lades på att observera hur det fungerar på Claratappen samt en enkät som sändes ut till andra blodcentraler runt om i landet. Utifrån det som framkom under researchfasen togs sedan några olika lösningar fram och en av dessa valdes ut för vidare utveckling.</p><p>Den utvalda lösningen kom att bli ett avställningsbord, Huvudfoting, ett bord som fästs på britsens underrede där själva bordet kan vridas i fyra fasta lägen, bordet har också två hål för vattenmuggar så det kan delas av två olika givare. Den har även en bottenplatta som gör att den kan stå själv vid till exempel förvaring då den inte behövs. Fästet är konstruerat så att den kan fästas på båda sidor om britsen. När den provades på Claratappen konstaterades också att britsen kan tippas utan att bordet behöver flyttas om en givare skulle må dåligt.</p><p>Avställningsbordet uppfyller alla de krav som framkom i research och analyser förutom att vara ett stöd vid tidningsläsande.</p>