Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området. De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning. Det innehåll lärarna lyfter fram som centralt, är det som står i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet där fokus ligger på ett undersökandearbetssätt och att skapa ett intresse för ämnet hos eleverna.

I och med de klimatförändringar som sker världen över ökar också frekvensen av naturolyckor. Översvämningar är en av de naturolyckstyper som drabbar nästan alla delar av världen och kan leda till förödande konsekvenser. Översvämningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga länder handlar om sociala konsekvenser. Klimatfrågan och dess konsekvenser har satts i centrum för både FN, EU och regeringar runt om i världen och fått högsta prioritet. Dessutom har översvämningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering. Uppsatsen tar upp hur konsekvenserna av en översvämning i Mälaren ser ut i Köpings kommun med klimatförändringar och översvämningsproblematik som bakgrund och hur arbetet med anpassning och förebyggande åtgärder ser ut på global, nationell och lokal nivå. / Considering the climate changes that are going on all over the world, the frequency of natural disasters also have increased. Flooding is one of the natural hazards that affect almost all parts of the world and can lead to devastating consequences. In Sweden flooding mostly leads only to economic losses while in poor countries it is a question about social consequences. The question about the climate and its consequences has been the head question for UN, EU and governments all around the world and recived highest priority. Furthermore flooding is considered as an own part of the climate consequences and is specially treated by for example EU and the Swedish government. This essay is treating the consequences of flooding of lake Mälaren in Köping municipality with climate change and flooding problems as an background and how the work with adaptation and precautionary actions looks like at global, national and local level.

Abstract With this c-composition, I am trying to give a view over what has happened in the political area and the issues that concerns environmental aid. My analyze starts in the 60-ies when the environmental debate took of. It continues trough the 70-ies, 80-ies and ends in 1994 with the report that considers the UN-conference in Rio de Janeiro 1992, “Sustainable Aid” and what the results of the more and more important issue “sustainable development” has offered the Swedish government ant there work with environmental aid. The question issue is: At what time in history, did the Swedisch government start to addrsess environmental aid? How did the environmental aid come to be addressed and developed in the political area from the Brundtlandreport ”Our common future” from 1987 to the UN-conference in Rio de Janeiro 1992? The result is that the environment is getting more and more important in the political arena as the knowledge about the escalating crises with the environmental problems are being taken more seriously. The problems with the environment has to be considered together with the rest of the aid- and developing questions like economy and the struggle to reduce poverty in the world. The issue of “sustainable development” has to be involved in all governmental- and environmental work to create a sustainable future and earth.

För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier. Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping. / To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria. This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages. Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.

No description available.

No description available.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn. Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med att utvecklabarns förståelse för naturvetenskap, särskilt kemiska processer och fysikaliska fenomen. För attnå syftet används följande frågeställningar: På vilket sätt ingår kemiska processer och fysikaliskafenomen i förskolans naturvetenskap?, samt Hur upplever pedagogerna arbetet med kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen?. Utgångspunkt för studien är den reviderade läroplanen förförskolan med större krav på pedagogers ansvar för barns lärande i naturvetenskap, inklusivebarns lärande om fysikaliska fenomen och kemiska processer. Studien har genomförts genomintervjuer med 12 pedagoger på en förskola i Mellansverige. Av studiens resultat framgår attpedagogerna arbetar med fysikaliska fenomen och kemiska processer på ett varierat sätt.Konkreta exempel på fysikaliska fenomen är väderfenomen och årstider, elektricitet ochbalans/kraft/rörelse. Exempel på kemiska processer är växter/frön och kompost/sortering. Avintervjuerna framkommer att pedagogerna önskar mer kunskaper om vad fysikaliska fenomenoch kemiska processer kan innebära.

Trichoepiteliom och basalcellscancer är två olika typer av hudtumörer. Trichoepiteliom är en benign hudtumör och basalcellscancer är en malign hudtumör. De båda tumörerna kan vara svåra att differentiera vid diagnostisering. I trichoepiteliom finns det cytokeratin (CK) 20-positiva merkelceller vilket det inte gör i basalcellscancer. Syftet med studien var att undersöka om immunhistokemisk färgning av CK 20 kan vara till hjälp i rutindiagnostik för att skilja basalcellscancer från trichoepiteliom.  I denna studie användes immunhistokemi (EnVision, Dako, Danmark), med monoklonala antikroppar (FLEX monoclonal antihuman Cytokeratin 20 klon Ks 20.8 ready-to-use kod IR 777 Dako, Danmark), som är riktade mot CK 20. Resultatet visade att 11 av 13 fall med trichoepiteliom innehöll CK 20-positiva merkelceller. Samtliga 12 fall med basalcellscancer saknade CK 20-negativa merkelceller. Av resultatet blev slutsatsen att om det finns CK 20-positiva merkelceller kan detta stödja att det är ett trichoepiteliom om morfologin talar för detta. / Trichoepitelioma and basal cell carcinoma are two different types of skin tumors. Trichoepitelioma is a benign skin tumor whereas basal cell carcinoma is a malignant skin tumor. Both tumors can be difficult to differentiate and diagnose. In trichoepitelioma there is cytokeratin (CK) 20-positive merkel cells whereas there is no merkel cell in basal cell carcinoma. The purpose of this study was to investigate whether immunohistochemical staining of CK 20 may be helpful in routine diagnostics to distinguish basal cell carcinoma from trichoepilelioma. In this study, immunohistochemistry (EnVision, Dako, Danmark) has been used, with monoclonal antibodies (FLEX monoclonal antihuman Cytokeratin 20 clone Ks 20.8 ready-to-use code IR 777 Dako, Danmark) directed against CK 20. The results show that in11 of 13 cases with trichoepiteliom the staining for CK 20 was evident. However in all cases with basal cell carcinoma the staining for CK 20 was absent. All 12 cases of basal cell carcinoma were missing CK 20-positive merkel cells it may indicate that, if there is CK 20-positive merkel cells may support that it is a trichoepitelioma if morphology support this conclusion.