Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart.  Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som foder och då matavfall.  Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött.  Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %. Genom att ha en biogasproduktion av gödslet kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 31,8 % och genom att använda restprodukten, matavfall, som foder kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 54,2 %. Resultaten i studien visar att det potentiellt går att producera en klimatsmart gris.

No description available.

Abstract The purpose of my study is to examine how preschool children experience nature and how the educationalists at the preschool can make nature more exciting and support the children’s personal growth. I have also studied what the educationalists of the preschool do and what they can do to make nature more interesting and playful for the children. Observations and interviews have been conducted at a preschool in a small town. The preschool is situated close to nature, that is, close to a small forested area. I have chosen to conduct interviews and observations with a group of children that consists of six five year olds. Interviews have even been conducted with pedagogues that work at the preschool department. I have received positive response for my activities with the children. I consider that the children’s understanding of concept of nature has changed towards stronger connected to the concept of forest. The pedagogues at the preschool strive for spending time outside and they follow the curriculum that they incorporate into the daily activities of the preschool. I believe that possibilities exist to utilize the forested area even more by conducting gatherings and even longer periods of time outside. I consider that they are headed in the right direction. Keywords: Preschool children, nature, pedagogues, pedagogy outdoors. / Sammanfattning Syftet med mitt arbete har varit att undersöka på hur barn uppfattar naturen och hur pedagogerna på förskolan kan göra naturen spännande och utvecklande. Jag har även studerat vad pedagogerna gör och kan göra för att göra naturen intressant och lekfull för barnen. Undersökningsförsök och intervjuer har jag genomfört på en förskola i en mindre stad. Förskolan ligger nära naturen, d.v.s. nära ett mindre skogsområde. Jag har valt att föra samtal och observationer med en barngrupp bestående av sju femåringar. Jag har även gjort intervjuer med pedagogerna som arbetar på avdelningen. Barnen har gett mig positiv respons på mina aktiviteter. Jag anser att barnen har fått en annan uppfattning om begreppet natur och att det kan kopplas samman med begreppet skog. Pedagogerna på förskolan arbetar för att barnen ska vistas utomhus och de följer styrdokumenten som vävs in dagligen i förskolans verksamhet. Men jag anser att det finns ytterligare chanser att kunna utnyttja naturen ännu mer. T.ex. genom att genomföra samlingar och längre stunder i naturen. Jag anser att den studerade förskolan är på god väg till ett utvecklat samarbete med naturen. Nyckelord: Förskolebarn, naturen, pedagoger, utomhuspedagogik

Summary Herbal remedies have been used for many years to alleviate various symptoms. They were used in ritual acts to reassure the Gods and as medication. Plants as rhubarb and ginseng were used in China long time ago. The Egyptians had knowledge of herbal medicine such as aloe, myrrh and henbane, 1550 BC. The father of medicine Hippocrates used a large number of herbal medicines, and had many theories on the subject. Different parts of the plant can be used to extract the active ingredients. The active ingredient is made up of essential oils, tanning substances etc. The parts that are used may be the root, stem, leaves, and flowers. In order to extract the active ingredients, you can use various strategies such as making tinctures or extracts. Echinacea has been used against various diseases, the plant now used to alleviate cold symptoms. St John's worth can be used for depression. Valerian can be used as a sedative. Ginkgo can be used for poor cerebral blood flow in the brain. The mental and physical performance can be increased with the help of ginseng. These are approved herbal medicine and the interest in them is increasing. But do they work and how safe are they? Use and safety of Echinacea and Ginkgo where reviewed in the present study. Three scientific articles on the echinacea effect were studied, as were two articles about ginkgo. The aim of the Echinacea articles was to examine whether the plant was effective against the common or not. The other two articles examined ginkgo’s effect on memory problem and on tinnitus, respectively. Echinacea studies showed no significant difference therapeutically compared to placebo. The side effects were few, and not serious. The studies on ginkgo did not demonstrate any therapeutic difference compared to placebo. The side effects were few and not serious. These are approved herbal remedies. Do they really work, or could this effect rather be referred to as placebo? The use of herbal remedies as medicines could potentially be useful as complementary to traditional medicine. To read the instructions and follow the dosage, however, is an important part of the safety. More studies are also needed on the safety of herbal remedies. / Abstrakt I många år har man använt sig av naturläkemedel för att lindra olika sjukdomssymtom. Dels användes förr dels i rituella handlingar för att blidka gudarna, och dels i medicineringssyfte. Växter som rabarber och ginseng användes i Kina. Egyptierna hade kunskaper om läkeväxter som aloe, myrra och bolmört, redan 1550 f.kr. Medicinens fader Hippokrates använde sig av ett stort antal läkeväxter och hade många teorier angående ämnet. Olika delar av växten kan utnyttjas för att utvinna de aktiva substanserna. Delarna som används kan vara t ex roten, stammen, bladen, blomman. De aktiva substanserna består av eteriska oljor, garvämnen, slemämnen, bitterämnen m.m.. För att utvinna de aktiva substanserna använder man sig av olika bredningsformer som tinktur, extrakt eller annat. Echinacea har använts mot flera olika sjukdomar. Nu används växten för att lindra förkylningssymtom. Johannesört ges mot depression. Som lugnande medel kan valeriana användas. Ginkgo kan användas vid dålig genomblödning, t ex i hjärnan. Den psykiska och fysiska prestationsförmågan kan höjas med hjälp av ginseng. Dessa är godkända naturläkemedel. Och intresset för dem ökar. Men fungerar de, och hur säkra är de? I detta arbete granskades artiklar om Echinacea och Ginkgo, deras användning och säkerhet. Tre vetenskapliga artiklar, angående echinaceas effekt studerades, samt två artiklar om ginkgo. Echinacea-artiklarnas syfte var att undersöka om växten hade effekt mot förkylning. De andra två artiklarna undersökte ginkgos effekt dels mot minnesproblem, och dels mot tinnitus. Echinaceastudierna visade ingen signifikant terapeutisk skillnad jämfört med placebo. De biverkningar som fanns var få och inte allvarliga. Studierna om ginkgo visade inte heller någon terapeutisk skillnad jämfört med placebo. Biverkningarna var även här få och inte allvarliga. Dessa godkända naturläkemedel, har i andra studier visat vetenskapligt bevisad effekt, men kan denna effekt möjligen framför allt vara en placeboeffekt? Användningen av naturläkemedel kan vara ett bra komplement till traditionell medicinering. Att läsa anvisningarna och följa doseringen är dock en viktig del av säkerheten. Flera studier behövs även kring säkerheten med naturläkemedel. 2008:F26

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt. Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella. Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum.

No description available.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och hur barnen på förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det låg också i mitt intresse att undersöka i vilken utsträckning föräldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frågeställningar var därför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling på förskolan? Vilken uppfattning har föräldrarna på den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att få svar på mina frågor har jag gjort en litteraturstudie på tidigare forskning och en enkätundersökning bland föräldrarna på den förskola där jag jobbar. Jag har sen jämfört svaren för att få fram en bild av föräldrarnas uppfattning. Resultatet visade att det finns en mängd fördelar med utomhuspedagogik för barnens utveckling och lärande. Det visade också att föräldrarna hade en bristande kunskap om detta

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ”avhandlingar.se”. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa. Resultat: Resultaten visar att kön är den viktigaste påverkansfaktorn. Flickor visar sig ha en mer negativ attityd till och ett mindre intresse för naturvetenskap än pojkar. Ålder är den därnäst viktigaste faktorn. Det visar sig att elevers intresse sjunker med stigande ålder. Elevers självförtroende och självtillit är en tredje faktor som påverkar attityd och intresse. Elever med ett gott självförtroende och god självtillit har ett större intresse för naturvetenskap. Dessutom spelar undervisningsmetoder och lärandemiljön in. Studierna visar skillnader i vad flickor och pojkar finner intressant inom naturvetenskap. Flickor är mer intresserade av medicin och hälsa och pojkar är mer intresserade av de ”farligare” delarna inom naturvetenskap, exempelvis explosiva ämnen. Diskussion: Elever har ett intresse för naturvetenskap, även om det är lägre än intresset för andra skolämnen. Det som eleverna är intresserade av lyfts fram i läroplanen, men överskuggas av de delar som eleverna finner minst intressanta.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även att kartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och om musikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansats med pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärare verksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för att närmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoriteten av samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen. Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen. Viljan att använda musik inom NVT är stor bland båda svarsgrupper. Bland eleverna visar tjejer ett större intresse än killar och bland lärarna visar data motsatsen. Bland lärare och elever visar resultatet att man i båda grupper har en stark tilltro till musikens effekter på kognitiv, emotionell och social utveckling. Utifrån tidigare forskning och egna slutsatser från denna studie skulle jag önska ett större ämnesöverskridande samarbete mellan musikämnet och NVT. Kunskaper och utbildning borde utökas för att ge NVT-lärare en didaktisk grund för musikande inom NVT.