Unplanned hospital readmissions increase health and medical care costs and indicate lower the lower quality of the healthcare services. Hence, predicting patients at risk to be readmitted is of interest. Using administrative data of patients being treated in the medical centers and hospitals in the Dalarna County, Sweden, during 2008 – 2016 two risk prediction models of hospital readmission are built. The first model relies on the logistic regression (LR) approach, predicts correctly 2,648 out of 3,392 observed readmission in the test dataset, reaching a c-statistics of 0.69. The second model is built using random forests (RF) algorithm; correctly predicts 2,183 readmission (out of 3,366) and 13,198 non-readmission events (out of 18,982). The discriminating ability of the best performing RF model (c-statistic 0.60) is comparable to that of the logistic model. Although the discriminating ability of both LR and RF risk prediction models is relatively modest, still these models are capable to identify patients running high risk of hospital readmission. These patients can then be targeted with specific interventions, in order to prevent the readmission, improve patients’ quality of life and reduce health and medical care costs.

No description available.

The purpose of this study was to determine if any amount of PAH (Polycyclic aromatic hydrocarbons) was leaching from the paved road surface of road 805 in Jokkmokk municipality. The study was also meant to determine which factors affected the leaching of PAH in the studied area.The surveyed road was divided into eight sections. Groundwater pipes were inserted into drilled holes, three in each section. Samples from soil, water and asphalt were collected from each section and analyzed for its content of PAH. The groundwater level was measured before each sampling. Some soil samples were analyzed for TOC (total organic carbon) and all the water samples for DOC (dissolved organic carbon). The results showed that PAH was leaching in very different amounts. There was a similarity in the amount of coal tar in the road surface and the amount of PAH in most sections. Although in one section the asphalt sample showed low amount of coal tar but high amount of PAH in the soil- and water samples. This anomaly could not be explained - the assumption was that the sampling had been incorrectly handled. The pollution in the surveyed area is assumed to be caused by the road surface and tire wear. Further studies are necessary to determine with certainty how PAH is leaching in different conditions and with different road pavements.

Mjukvaruutveckling blir alltmer global då lösningar och plattformar når större marknader. Detta ökar samtidigt möjligheten för distribuerat arbete som erbjuder många möjligheter. Det uppstår dock problem i projekt som kräver god kommunikation för att lyckas. Det finns många olika sorters verktyg och metoder för att lösa dessa problem och skapa god kommunikation. Den här rapporten är en fallstudie som undersökte ett projekt och tittade på vilka kommunikationslösningar och verktyg som finns för att skapa bra förutsättningar för projekts framgång. Efter analys av olika verktyg togs beslut att använda IRC och Skype för möten och MediaWiki för informationshantering. Verktygen an- vändes under projektets gång och utvärderades sedan med insamlad information och intervjuer. Lösningen fungerade bra och gav goda resultat och synliggjorde grundläggande kommunikationsproblem. Men det fanns många begränsningar i projektet och fler verktyg och metoder att undersöka. / Software development is becoming more global as solutions and platforms reach bigger markets. At the same time increasing opportunities for distributed work that provides many possibilities. This does create problems for projects that need good communication to succeed. There is many different kinds of tools and methods that help solve these problems and create good communication. This report is a case study to examine a project and see what solutions and tools that exists to create good conditions for the project success. After analysis of different tools the decision was made to use IRC and Skype for meetings and MediaWiki as an information resource. The tools where used during the project and then evaluated with the collected data and interviews. The solution worked well and gave good results that showed basic communication problems. But there where many limits in the project and more tools and methods to study.

Sveriges räddningstjänster åker på cirka 6000 bostadsbränder varje år. Var och en av dessa 6000 insatser är unika och att veta vilken åtgärd som är effektivast vid respektive scenario är oavsett en gedigen kunskapsgrund väldigt svårt. Detta arbete vill genom statistisk analys, försöka kartlägga dessa åtgärder och dess effektivitet och därmed försöka besvara vilka åtgärder som är framgångsrika vid en räddningsinsats samt vilka taktiska upplägg som fungerat bäst i respektive scenario.     För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie av tidigare forskning inom området, vilket följdes av en utrensning och sammanställning av materialet utifrån några utvalda kriterier. Utfall för en insats kategoriserades enligt grönt, gult och rött. Fortsättningsvis genomfördes en indelning enligt bostadskategorierna villa, flerbostadshus, rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus. Resultatet framställdes sedan genom ordinal regression med Stata, ett program för hantering av statistik.   Resultatet gav att samtliga variabler i de modeller som framställts hade en negativ påverkan på den genomsnittliga sannolikheten för att en insats ska få ett grönt utfall. Dessa variabler hade också en ökande påverkan av den genomsnittliga sannolikheten för en insats med gult eller rött utfall. För villor hade släckning från marken en markant påverkan på utfallen, medan åtgärden skärsläckare var den åtgärd som hade minst påverkan. För flerbostadshus gav åtgärderna dimspik, skärsläckare och håltagning en stor påverkan på de olika utfallen. I rad-/ par-/ kedjehus samt fritidshus hade ett fåtal variabler signifikans, vilket gav ett osäkert resultat.   Vid analys av resultatet visade sig skärsläckare ha den minsta negativa påverkan på utfallet och släckning från marken ha den största negativa påverkan på utfallet vid en räddningsinsats för bostadskategorin villor. De samband som kunde kartläggas gällande flerbostadshus var att de åtgärder som tillsattes vid en stor brandomfattning hade ett sämre utfall än de åtgärder som tillsattes i ett tidigare läge. För rad-/ par-/ kedjehus kunde ett osäkert samband dras där insatser med åtgärden dimspik hade ett marginellt bättre utfall än de insatser som använde åtgärden släckning från marken. Även för fritidshus gavs ett osäkert resultat med endast släckning från marken som förklarande variabel. För villa och flerbostadshus skiljer sig variablernas påverkan av utfallet tydligt och detta beror på att åtkomligheten för dessa bostäder kan variera. Vid flerbostadshus finns det svårigheter att angripa en brand på ett effektivt sätt. Den begränsade statistiken för rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus är en förklaring varför signifikansen för majoriteten av variablerna var låg och inte kunde användas på samma sätt som de andra bostadskategorierna. För dessa kategorier kunde ingen säker slutsats dras.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio elever i årskurs nio, från två kommunala skolor i en medelstor svensk kommun i Mellansverige. Resultaten från intervjustudien visar att de flesta elever har övervägande positiva attityder till ämnena biologi och kemi och att det framför allt är faktorerna ämnesinnehåll, lärare och undervisningsmetoder som påverkar deras attityder. För att kunna förändra attityderna till att bli mer positiva, anser eleverna att det är viktigt att åstadkomma ett mer varierat ämnesinnehåll, att använda fler undervisningsmetoder samt att utveckla en mer välfungerande interaktion mellan lärare och elever.

This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods. The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence. I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas. / Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer. De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning. Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget. Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.

Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur digital teknik kan fungera som verktyg för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats med ett mindre antal barn som var i åldern fyra och fem. Barnen som medverkade i studien fick utforska vattenmolekylers storlek och rörelse med hjälp av Ipad, digitalt mikroskop och en lek där barnen fick dramatisera vattenmolekylens rörelse. Efter aktiviteterna analyserades barnens förändrade kunskaper gällande fenomenet fasförändring. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg kan fungera som ett hjälpmedel för att utveckla en förståelse för vattenmolekylers storlek och rörelse. Avgörande faktorer för att nå det förändrande kunnandet hos barnen var interaktion med förskollärare samt lärande lekfulla aktiviteter som komplement till de digitala verktygen.

Terrestra isopoder, däribland gråsuggor (Oniscoidea) har en viktig funktion som detrivorer i våra tempererade ekosystem. Tidigare forskning pekar på att dessa djur är känsliga för försurning i och med deras kalciumbaserade kutikula samt krav på rätt pH-värde för deras matspjälkning, men även att denna överfamilj har en god förmåga till anpassning. Halland är ett av de områden i Sverige som drabbats hårt av försurning, medan Uppland har en naturligt kalkrik jord. För att undersöka huruvida Hallands murgråsuggor (Oniscus asellus) anpassat sig till landskapets försurning jämförde jag tillväxt i biomassa samt mortalitet hos halländska och uppländska gråsuggor som fick leva i försurad jord (pH 4,5) under fyra veckor. Jag hade även kontrollgrupper för respektive lokal som fick växa i deras ursprungliga jord. Gråsuggor utsatta för försurning hade sämre tillväxt än de i ursprunglig jord, och de djur från det försurade landskapet (Halland) hade en högre tillväxttakt än de från det mer basiska (Uppland) när de utsattes för försurning. Varken lokal eller försurning kunde påvisas ha någon inverkan på mortaliteten. Dessa resultat visar att gråsuggor som kommer från försurad jord i alla fall under en kortare period har en högre tillväxttakt än de från en mer basisk sådan när de utsätts för en ytterligare försurning. Då försurning förmodas vara ett fortsatt framtida problem är detta värdefull information i och med att det påvisar en viss resiliens i våra ekosystem. / Terrestrial isopods, including woodlice (Oniscoidea) have an important function as detritivores in our temperate ecosystems. Previous research indicates that these animals are susceptible to acidification through their calcium-based cuticle as well as need of the right pH value for their digestion, but also that this superfamily has a good ability to adapt to their environment. Halland is one of the areas in Sweden that has been heavily affected by acidification, while Uppland has a naturally pH buffering soil due to a high lime content. To investigate whether woodlice exposed to long term acidification have managed to adapt to it, I compared biomass growth and mortality of the common woodlouse, Oniscus asellus, from Halland and Uppland grown in acidified soil (pH 4.5) for four weeks. I also used control groups for each locality that were allowed to grow in their original soil. Woodlice exposed to acidification had less increase in biomass than those in the original soil, and the animals from the acidified landscape (Halland) had higher increase in biomass than those from the more alkaline one (Uppland). I found no significant difference in mortality between the different  localities or pH values. These results show us that woodlice living in an acidified soil manages an increased acidification better than the ones from the alkaline environment, at least in a short-term perspective. As acidification is believed to be a continuing problem in the future, this is valuable information as it demonstrates a certain degree of resilience of the ecosystem.

If soil becomes so polluted that it can be assumed to pose unacceptable risks to health, theenvironment or natural resources, remedial action must be carried out. In 2006, aninventory study was compiled by the Swedish Environmental Protection Agency. The resultsshowed that more than 50% of the projects were completed via excavation of thecontaminated masses. Now 15 years later, the purpose of this report is to study remedialactions completed in Sweden over a 12-year period (2010–2021) and try to investigate howthe distribution of the methods used in practice reflects the development of knowledge onremediation. All 290 municipalities in Sweden were contacted and over 1000 reports ofremedial action were collected. Out of all 1000 reports only 114 was used due to the smallsize and short time allocated for this study. The result showed that in 113 of the 114 cases theremedial action was shown to be excavation, and, thus my conclusion is that excavation stillaccounted for the majority of remedial action methods used. It is not possible, based on theresults in this report, to determine exactly which factor or to what extent each factorcontributes to the majority of ex-situ remediation in Sweden. Probable reasons are the highcommercial availability of excavation remediation and traditions that exist in the industry,which means that it will not be possible for in-situ methods to establish themselves andbecome financially sustainable.