Sveriges räddningstjänster åker på cirka 6000 bostadsbränder varje år. Var och en av dessa 6000 insatser är unika och att veta vilken åtgärd som är effektivast vid respektive scenario är oavsett en gedigen kunskapsgrund väldigt svårt. Detta arbete vill genom statistisk analys, försöka kartlägga dessa åtgärder och dess effektivitet och därmed försöka besvara vilka åtgärder som är framgångsrika vid en räddningsinsats samt vilka taktiska upplägg som fungerat bäst i respektive scenario.     För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie av tidigare forskning inom området, vilket följdes av en utrensning och sammanställning av materialet utifrån några utvalda kriterier. Utfall för en insats kategoriserades enligt grönt, gult och rött. Fortsättningsvis genomfördes en indelning enligt bostadskategorierna villa, flerbostadshus, rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus. Resultatet framställdes sedan genom ordinal regression med Stata, ett program för hantering av statistik.   Resultatet gav att samtliga variabler i de modeller som framställts hade en negativ påverkan på den genomsnittliga sannolikheten för att en insats ska få ett grönt utfall. Dessa variabler hade också en ökande påverkan av den genomsnittliga sannolikheten för en insats med gult eller rött utfall. För villor hade släckning från marken en markant påverkan på utfallen, medan åtgärden skärsläckare var den åtgärd som hade minst påverkan. För flerbostadshus gav åtgärderna dimspik, skärsläckare och håltagning en stor påverkan på de olika utfallen. I rad-/ par-/ kedjehus samt fritidshus hade ett fåtal variabler signifikans, vilket gav ett osäkert resultat.   Vid analys av resultatet visade sig skärsläckare ha den minsta negativa påverkan på utfallet och släckning från marken ha den största negativa påverkan på utfallet vid en räddningsinsats för bostadskategorin villor. De samband som kunde kartläggas gällande flerbostadshus var att de åtgärder som tillsattes vid en stor brandomfattning hade ett sämre utfall än de åtgärder som tillsattes i ett tidigare läge. För rad-/ par-/ kedjehus kunde ett osäkert samband dras där insatser med åtgärden dimspik hade ett marginellt bättre utfall än de insatser som använde åtgärden släckning från marken. Även för fritidshus gavs ett osäkert resultat med endast släckning från marken som förklarande variabel. För villa och flerbostadshus skiljer sig variablernas påverkan av utfallet tydligt och detta beror på att åtkomligheten för dessa bostäder kan variera. Vid flerbostadshus finns det svårigheter att angripa en brand på ett effektivt sätt. Den begränsade statistiken för rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus är en förklaring varför signifikansen för majoriteten av variablerna var låg och inte kunde användas på samma sätt som de andra bostadskategorierna. För dessa kategorier kunde ingen säker slutsats dras.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades. Studien visade att diameter/tillgänglig area, nedbrytningsgrad och solexponering var de viktigaste faktorerna som påverkade förekomst och utbredning av de två undersökta arterna. Utbredningen och sannolikheten för förekomst av arterna ökade med en ökad diameter samt med mer nedbrutna lågor, men minskade med ökad solexponering. Studien visade även att A. hellerianum föredrog lågor av nedbrytningsklass 5. Fördelningen av nedbruten ved var väldigt olika i de tre undersökta skogarna. I den urskogsartade skogen fanns stor volym död ved och många lågor av olika diameter och nedbrytningsklass. I produktionsskogen fanns endast ett fåtal lågor, varav ingen av större diameter och de flesta i tidigare nedbrytningsstadier. En slutsats av studien var att mängden död ved i brukade skogar verkar vara för liten för de båda undersökta arterna. Därför krävs en större mängd död ved i brukade skogar alternativt tillräckligt stor areal skyddad skog i landskapet för att långsiktligt bevara dessa arter. / Dead wood is a very important element of forest ecosystems. The reduction of dead wood in production forests has created major problems for several dead wood dependent species. This study was made to provide a better understanding of the factors that affect presence and coverage area of the two dead wood dependent species Anastrophyllum hellerianum and Dicranum flagellare. The coverage area of these species on logs was examined in relation to the factors: species of the log, diameter, length, degree of decomposition, number of logs close to the one examined, sun exposure, ground contact and soil moisture. The key finding of the study was that diameter/available area, degree of decomposition and sun exposure was the most important factors that affected the two species. The coverage area and the probability of presence of the species increased with increased log diameter and extent of decomposition, but decreased with sun exposure. Other findings were that A. hellerianum preferred logs of decomposition stage 5. The distribution of decayed wood differed greatly in the studied forests. In the primeval forest there were many logs, of many different diameters and decay stages. In the production forest there were only a few logs, none of larger diameters and most of them less decayed. As a conclusion the amount of dead wood in production forests seem too small for the two studied species to occur. Therefore, a larger amount of dead wood in production forests or sufficiently large areas of protected forests are needed to preserve these species.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka sociala faktorer som påverkar elever som väljer att studera Estetiska programmet Bild och Form på gymnasiet. Genom en kvantitativ metod har en enkätundersökning genomförts vilket har kompletterats av offentlig statistik från Skolverket. Enkäten har delats ut till två klasser som studerar utbildningen Estetiska programmet med inriktning Bild och Form på en kommunal gymnasieskola. Genom att utforma en omfattande enkät har även elevers sociala bakgrund samt framtidsplaner inkluderats i undersökningen. Resultatet visar att elevernas subjektiva upplevelser av faktorer som inverkar i valet främst är deras fritidsintressen, utbildningens utbud av praktiska kurser samt att utbildningen är högskoleförberedande. De sociala faktorer som inte har varit särskilt betydande för valet av utbildning menar eleverna vara lärarnas- och föräldrarnas rekommendationer samt vänners val av utbildning. Vidare kan man utläsa att elever med föräldrar med en högre utbildningsnivå finns överrepresenterade i utbildningen och att utbildningen domineras av kvinnor. Genom att studera sociala mönster som grund till utbildningsval anser jag att man medvetandegör lärarens roll i skolan som till viss del kan bidra med att motverka de skilda utbildningsval som görs beroende på elevers skilda förutsättningar.