Sveriges räddningstjänster åker på cirka 6000 bostadsbränder varje år. Var och en av dessa 6000 insatser är unika och att veta vilken åtgärd som är effektivast vid respektive scenario är oavsett en gedigen kunskapsgrund väldigt svårt. Detta arbete vill genom statistisk analys, försöka kartlägga dessa åtgärder och dess effektivitet och därmed försöka besvara vilka åtgärder som är framgångsrika vid en räddningsinsats samt vilka taktiska upplägg som fungerat bäst i respektive scenario.     För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie av tidigare forskning inom området, vilket följdes av en utrensning och sammanställning av materialet utifrån några utvalda kriterier. Utfall för en insats kategoriserades enligt grönt, gult och rött. Fortsättningsvis genomfördes en indelning enligt bostadskategorierna villa, flerbostadshus, rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus. Resultatet framställdes sedan genom ordinal regression med Stata, ett program för hantering av statistik.   Resultatet gav att samtliga variabler i de modeller som framställts hade en negativ påverkan på den genomsnittliga sannolikheten för att en insats ska få ett grönt utfall. Dessa variabler hade också en ökande påverkan av den genomsnittliga sannolikheten för en insats med gult eller rött utfall. För villor hade släckning från marken en markant påverkan på utfallen, medan åtgärden skärsläckare var den åtgärd som hade minst påverkan. För flerbostadshus gav åtgärderna dimspik, skärsläckare och håltagning en stor påverkan på de olika utfallen. I rad-/ par-/ kedjehus samt fritidshus hade ett fåtal variabler signifikans, vilket gav ett osäkert resultat.   Vid analys av resultatet visade sig skärsläckare ha den minsta negativa påverkan på utfallet och släckning från marken ha den största negativa påverkan på utfallet vid en räddningsinsats för bostadskategorin villor. De samband som kunde kartläggas gällande flerbostadshus var att de åtgärder som tillsattes vid en stor brandomfattning hade ett sämre utfall än de åtgärder som tillsattes i ett tidigare läge. För rad-/ par-/ kedjehus kunde ett osäkert samband dras där insatser med åtgärden dimspik hade ett marginellt bättre utfall än de insatser som använde åtgärden släckning från marken. Även för fritidshus gavs ett osäkert resultat med endast släckning från marken som förklarande variabel. För villa och flerbostadshus skiljer sig variablernas påverkan av utfallet tydligt och detta beror på att åtkomligheten för dessa bostäder kan variera. Vid flerbostadshus finns det svårigheter att angripa en brand på ett effektivt sätt. Den begränsade statistiken för rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus är en förklaring varför signifikansen för majoriteten av variablerna var låg och inte kunde användas på samma sätt som de andra bostadskategorierna. För dessa kategorier kunde ingen säker slutsats dras.

Varje år åker Sveriges räddningstjänster på cirka 6000 larm om brand eller brandtillbud i bostäder med följd att även cirka 100 personer omkommer årligen i sina hem. Att det är cirka 100 personer som omkommer varje år är något som ses som ett problem då det oftast är okunskap eller begränsande möjligheter att undsätta sig själv i säkerhet som ligger bakom bränderna och dödsfallen. Att som räddningstjänst utföra hembesök med att åka hem till olika personer och prata om brandskydd och risker i hemmet är något som visats vara väldigt effektivt i Storbritannien. Varje år gör räddningstjänster runt om i Storbritannien cirka 670 000 hembesök i syfte att öka kunskaper och frekvensen av brandvarnare i hemmen. Arbetet med hembesök påbörjades i slutet av 90-talet och har fram tills nu resulterat i att antalet insatser och dödsfall till följd av brand har mer än halverats. I Sverige är det förebyggande arbetet med hembesök inte lika utbrett men flera räddningstjänster har under de senaste åren startat upp och påbörjat genomförandet av hembesök. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, uppmanar fler räddningstjänster i Sverige att påbörja ett förebyggande arbete själva eller tillsammans med andra räddningstjänster för ökad riskmedvetenhet, kunskap och brandvarnarfrekvens i hemmen. Räddningstjänsten Syd är en av räddningstjänsterna i Sverige som arbetat med hembesök under lång tid och som kunnat visa effekter och statistiska skillnader på att hembesök verkligen gör nytta. Räddningstjänsten Syd har visat en nedåtgående trend på antalet insatser och har en lägre genomsnittlig dödsbrandsstatistik än den samlade dödsbrandsstatistiken för övriga Sverige. Rapporten grundar sig i en förstudie och en intervjustudie där 10 intervjuer genomförts med 8 olika räddningstjänster runt om i Sverige. De intervjuade har olika yrkesroller inom räddningstjänsten som antingen arbetat administrativt eller som utförare av hembesök. Hembesök genomförs främst av operativ personal där den skiftgående styrkan ägnar några timmar i veckan eller månaden på hembesök. Hur hembesök påverkar den operativa förmågan upplever samtliga respondenter som positiv då brandmännen får en bra områdesöversikt och grundläggande kunskaper i byggnadens utformning. Kunskaperna kan sedan visas vara värdefull vid eventuella insatser och insatsens verkan. Inställningen till att arbeta förebyggande med hembesök är något som varierar bland den operativa personalen där det upplevs att det finns motståndare till sådana här typer av arbetsuppgifter. Samtliga respondenter anser att hembesök är något som räddningstjänsten ska fortsätta att arbeta med tillsammans med andra förebyggande åtgärder. Hembesök utgör en viktig del i det förebyggande arbetet men att bara fokusera på hembesök är inte rätt lösning enligt många av respondenterna. Att arbeta med mer riktade och anpassade hembesök mot olika riskgrupper i samhället är något som räddningstjänsterna har som målsättning men att det då krävs en bättre samverkan mellan olika kommunala aktörer för arbetets effekt. Många av respondenterna menar att det administrativa arbetet med hembesök är något som är ganska besvärligt och tidskrävande att hantera då det är mycket information och statistiska uppföljningar som behandlas. Tekniska lösningar kopplade till redan befintliga programvaror är något som räddningstjänsterna vill se framöver för att kunna underlätta planering och administrering. Hur arbetet med hembesök ska kunna förbättras för att komma åt dödsbränder i samhället finns det förslag på förbättringsåtgärder, till exempel att i samband med hembesök även arbeta med individanpassat brandskydd eller tillsyner. Tillsyner är något som aldrig görs mot bostäder men som genomförs på hotell, köpcentrum, industrier etc. Individanpassat brandskydd innebär att brandskyddet anpassas efter individens förutsättningar till ett säkert boende exempelvis personer med olika typer av handikapp eller kognitiva nedsättningar.