Syftet med denna studie är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i åldern 1-3 år samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lär sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap användes följande frågeställningar: ”Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur små barn lär sig naturvetenskap?”, ”Vad beskriver pedagoger att små barn i förskolan behöver lära sig i naturvetenskap?”, ”På vilket sätt uttrycker pedagoger att de skapar förutsättningar för små barns naturvetenskapliga lärande?”, samt ”Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med små barn?”. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lärande handlar om att barn får undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp. Intervjusvaren påvisar att barns spontana naturvetenskapliga verksamhet är en stor del av respondenternas arbete med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ser även sig själva och sitt engagemang och intresse som en viktig förutsättning för barns naturvetenskapliga lärande. Sitt arbete med naturvetenskap i förskolan beskriver respondenterna som att det mest handlar om ämnet biologi. Då respondenterna exemplifierade olika aktiviteter eller händelser som de menar speglar deras naturvetenskapliga verksamhet i förskolan så anger de bland annat arbete med växtprocesser, vattenlek, bygglek, årstider, väder, internet och naturkännedom. Genom dessa exempel påvisar respondenterna även aktiviteter inom kemi, fysik och teknik och inte bara inom biologi.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

<p>This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods.</p><p>The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence.</p><p>I suggest that education for <em>sustainable development</em> is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas.</p> / <p>Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.</p><p>De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.</p><p>Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.</p><p>Jag föreslår <em>hållbar utveckling</em> som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.</p>

<p>Summary</p><p>Herbal remedies have been used for many years to alleviate various symptoms. They were used in ritual acts to reassure the Gods and as medication. Plants as rhubarb and ginseng were used in China long time ago. The Egyptians had knowledge of herbal medicine such as aloe, myrrh and henbane, 1550 BC. The father of medicine Hippocrates used a large number of herbal medicines, and had many theories on the subject.</p><p>Different parts of the plant can be used to extract the active ingredients. The active ingredient is made up of essential oils, tanning substances etc. The parts that are used may be the root, stem, leaves, and flowers. In order to extract the active ingredients, you can use various strategies such as making tinctures or extracts. Echinacea has been used against various diseases, the plant now used to alleviate cold symptoms. St John's worth can be used for depression. Valerian can be used as a sedative. Ginkgo can be used for poor cerebral blood flow in the brain. The mental and physical performance can be increased with the help of ginseng. These are approved herbal medicine and the interest in them is increasing. But do they work and how safe are they?</p><p>Use and safety of Echinacea and Ginkgo where reviewed in the present study. Three scientific articles on the echinacea effect were studied, as were two articles about ginkgo. The aim of the Echinacea articles was to examine whether the plant was effective against the common or not. The other two articles examined ginkgo’s effect on memory problem and on tinnitus, respectively. Echinacea studies showed no significant difference therapeutically compared to placebo. The side effects were few, and not serious. The studies on ginkgo did not demonstrate any therapeutic difference compared to placebo. The side effects were few and not serious. These are approved herbal remedies. Do they really work, or could this effect rather be referred to as placebo? The use of herbal remedies as medicines could potentially be useful as complementary to traditional medicine. To read the instructions and follow the dosage, however, is an important part of the safety. More studies are also needed on the safety of herbal remedies.</p> / <p>Abstrakt</p><p>I många år har man använt sig av naturläkemedel för att lindra olika sjukdomssymtom. Dels användes förr dels i rituella handlingar för att blidka gudarna, och dels i medicineringssyfte. Växter som rabarber och ginseng användes i Kina. Egyptierna hade kunskaper om läkeväxter som aloe, myrra och bolmört, redan 1550 f.kr. Medicinens fader Hippokrates använde sig av ett stort antal läkeväxter och hade många teorier angående ämnet.</p><p>Olika delar av växten kan utnyttjas för att utvinna de aktiva substanserna. Delarna som används kan vara t ex roten, stammen, bladen, blomman. De aktiva substanserna består av eteriska oljor, garvämnen, slemämnen, bitterämnen m.m.. För att utvinna de aktiva substanserna använder man sig av olika bredningsformer som tinktur, extrakt eller annat.</p><p>Echinacea har använts mot flera olika sjukdomar. Nu används växten för att lindra förkylningssymtom. Johannesört ges mot depression. Som lugnande medel kan valeriana användas. Ginkgo kan användas vid dålig genomblödning, t ex i hjärnan. Den psykiska och fysiska prestationsförmågan kan höjas med hjälp av ginseng. Dessa är godkända naturläkemedel. Och intresset för dem ökar. Men fungerar de, och hur säkra är de?</p><p>I detta arbete granskades artiklar om Echinacea och Ginkgo, deras användning och säkerhet. Tre vetenskapliga artiklar, angående echinaceas effekt studerades, samt två artiklar om ginkgo. Echinacea-artiklarnas syfte var att undersöka om växten hade effekt mot förkylning. De andra två artiklarna undersökte ginkgos effekt dels mot minnesproblem, och dels mot tinnitus. Echinaceastudierna visade ingen signifikant terapeutisk skillnad jämfört med placebo. De biverkningar som fanns var få och inte allvarliga. Studierna om ginkgo visade inte heller någon terapeutisk skillnad jämfört med placebo. Biverkningarna var även här få och inte allvarliga. Dessa godkända naturläkemedel, har i andra studier visat vetenskapligt bevisad effekt, men kan denna effekt möjligen framför allt vara en placeboeffekt?</p><p>Användningen av naturläkemedel kan vara ett bra komplement till traditionell medicinering. Att läsa anvisningarna och följa doseringen är dock en viktig del av säkerheten. Flera studier behövs även kring säkerheten med naturläkemedel.</p><p>2008:F26</p>

Begreppsförståelsen i de naturvetenskapliga ämnena har under de senaste tvådecennierna haft en nedåtgående utveckling hos svenska gymnasieelever. Iskolverkets styrdokument har begreppsförståelsen en central roll iämnesinnehållet för de naturvetenskapliga kurserna men internationella studiertyder på att lärarnas undervisningsmetoder brister vad gällerbegreppsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka elevernasbegreppsförståelse ur ett lärarperspektiv, att undersöka vad lärare anser ombegreppens betydelse i undervisningen samt vilket stöd deras val avundervisningsmetoder har i aktuell forskning. Genom kvalitativa intervjuer harsju lärare på en gymnasieskola i mellersta Sverige intervjuats kring derasuppfattning om elevernas begreppsförståelse, hur betydelsefull den är förförståelse av kursinnehållet samt vilka metoder som används för att förbättra den.Resultatet visar bland annat på att lärarna upplever en negativ utveckling ielevernas förförståelse för de naturvetenskapliga begreppen och att de upplever atttysta elever har särskilt svårt för begreppsinlärningen eftersom denna ofta byggerpå kommunikation. Deras val av språkliga metoder har starkt stöd i dendidaktiska forskningen. Dock finns en risk att talet som kommunikationsformfavoriseras till nackdel för andra arbetsmetoder.

No description available.

The intention of this thesis is to investigate the fatigue behavior of the Ti-6Al-4V alloy manufactured by the relatively new additive manufacturing process called Selective Laser Melting(SLM). SLM has been shown the interest from important industries such as the aerospace and biomedical industry for its potential of manufacturing lightweight and complex parts to net shape without the need of conventional methods like machining. Due to the short history of SLM there is little knowledge about how fatigue properties are influenced by the manufacturing process. This project aims to add to that knowledge by studying how the microstructure, surface roughness and surface morphology influences the fatigue life of SLM made Ti-6Al-4V alloys. Fatigue tests are done by conducting 3-point bending tests on SLM and conventional samples. It was found that the SLM samples only managed 9% of the fatigue life obtained for conventional samples. This was assumed to be caused by the poor surface roughness of SLM samples, acting as stress concentrations resulting in multiple crack nucleation leading to final fracture. It was also found that a surface morphology of 90°, relative to the length of the sample, had worse fatigue life compared to 60° and 30° due to the pattern of the sample being perpendicular to the applied load.

Perovskites-photovoltaic cells are a type of photovoltaic cells which include a chemical compound having perovskite structure, most often a hybrid organic-inorganic lead or a tin halide, in its light-converting active layer. The efficiency of photovoltaic cells used in these materials is increasing constantly since the beginning of the new millennium. It went from 3.8% in 2009 [6] to 22.1% [7] in early 2016 [8].Up until today, this is the fastest development in the history of the photovoltaic history. To this day, some stability problems unfortunately still remain unsolved. However, this technology still exhibits a significant margin to improve performance and low production costs. This means that perovskite cells have become commercially attractive, and start-up companies already announce modules on the market by 2019. This study concluded that the addition of halogenated bidentate additives such as 1,8 Diiodooctane (DIO) not only influenced the performances of perovskite solar cells but also their stability over time. By fine elemental analysis, it was concluded that the addition of chlorine in the solution did not imply the substitution of iodide by chlorine in the structure. Chlorine is therefore believed to play a role in getting rid of the excess of methylamine, thus helping stabilizing the cell and enhancing its performance. As requested by the industry, this work demonstrated the feasibility of replacing the electron transport layer (ETL) of TiO2 by a materials obtained by liquid low-temperature process (&lt;150°C).

The aim of this study is to find out how the education of chemistry is thought through out questions. Additional goal is to find out how questions affects pupils motivation and interest in the school subject chemistry. The fallowing questions are posed: What types of questions are asked in the classroom? By whom are the questions asked, the teacher or the pupils? Can questions increase the motivation and higher the interest in chemistry? The study is based on four observations and one interview. By observing the teachers classes I aim to analyze what type of questions the observations shows and draw a line between wither the questions are indicative of teaching pupils the subject and develop different skills that is aimed to develop. I will through the interview aim to get closer to the purpose of the study by asking for pupils opinions and arguments about what methods they prefer in the classroom and what methods increases the motivation and higher the interest in chemistry. By observations I have analyzed what types of questions are mostly used in classroom activities. The results shows that questions used in classroom activities are mostly closed questions. The theories and previous researches that are used to analyze the observations; all indicates that closed questions do not develop different skills that are aimd to develop. Theories and previous research also shows that opened questions can increase and higher the interest in chemistry witch effects children’s learning in a positive way. I have through interviews analyzed the pupils answers and came with the conclusion that children does not find activities through closed questions satisfying. Hopefully this study raises awareness of how questions can affect children’s acquiring knowledge in chemistry.