Food has a substantial impact on climate change and the environment, to reduce the impact, the Europe Union has decided that all countries should start collecting food waste from the 1stof January 2024. In Sweden there are 30 out of 290 municipalities that doesn’t collect any food waste generated by households. This paper is set to examine what obstacles these municipalities are facing and what methods they should be using while implementing their food waste collection system. The method for determining what obstacles the municipality face was through a survey sent out to the 30 municipalities who hasn’t yet implemented the system inquiring what obstacles they were facing. To identify which methods should be used while implementing their system, five municipalities who already are collecting food waste was interviewed about which methods was effective for them and what wasn’t. The study showed that economical and logistical problems in different varieties was the most frequent issue, the source of the issues was most commonly the low-density population and large area within the municipality. The issues rendered the purpose of collecting the food waste unnecessary as well as putting substantial financial strain on the municipality. The most effective methods to manage these issues were: cooperation between municipalities, tailored collection systems with special vehicles and food waste containers along with a satisfactory communication to the households. Most municipalities predict a higher fee for the households, furthermore they find that the changing directive from the government makes it hard to plan.

Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap kring hur den didaktiska modellen Map of practical work framtagen av Millar m.fl. (1999) kan användas som stöd för didaktisk design samt didaktisk analys av naturvetenskapsundervisningen på låg- och mellanstadiet. Vi har exemplifierat hur modellen Map of practical work kan användas som stöd i planering, genomförande och analys av undervisning. För att göra detta har vi använt oss av forskningsansatsen aktionsforskning. Vi har med stöd i modellen tagit fram en laborativ undervisningssekvens om blandningar och lösningar som vi använt oss av i tre cykler. Efter varje individuell cykel gjordes en analys av den tidigare cykeln med hjälp av modellen. Analysen i sin tur lade grunden för de didaktiska val vi gjorde för att göra justeringar till nästa cykel som skulle genomföras. För att kunna göra observationer och analysera efterarbetet valde vi att spela in deltagarnas röster med ljudinspelning. I resultatet framkommer det hur den didaktiska modellen fungerat som stöd i planeringen, genomförandet och analysen av undervisningssekvenserna. Resultatet visar även vilka didaktiska val vi gjort med stöd av modellen. Det framkommer också inom vilken nivå av effektivitet som vi uppfattar att varje undervisningssekvens uppfyllde. Slutsatsen är att Map of practical work kan vara ett stöd för pedagoger i planerandet, genomförandet och analysen av undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Men kan med fördel kombineras med andra didaktiska modeller.   Nyckelord: Aktionsforskning, Didaktisk modellering, Kemi, Praktiskt arbetssätt, Systematiska undersökningar.

Rapid changes in the global climate and declining biodiversity pronounces the need for adapting the transport system and transport infrastructure, which influence several sustainability issues and cause direct environmental impact through their use of land, as well as indirect impacts, for example, emissions of pollutants to air and water. The Swedish Transport Administration (STA) is responsible for and conducts a large part of the transport planning in Sweden and the STA endeavor to increase collaboration with other societal actors in transport planning. In 2013, the Strategic Choice of Measure (SCM) process was introduced by the STA to facilitate collaboration among multiple societal actors in the early stages of transport planning. In the SCM process many of the choices are made that will affect the development of the transport system as well as the future transport system's impact on the environment. Integrating environmental aspects at an early planning stage, such as in the SCM process, can help reduce and avoid the environmental impact of the transport system. Therefore, this licentiate thesis aims to explore the consideration of environmental aspects in the SCM process (Paper 1), and to analyze the SCM process from a systems perspective in order to illuminate the consequences of system boundaries on how environmental aspects are considered and what aspects are included or left out (Paper 2). In addition, proposals are being developed to strengthen practice (Papers 1 and 2). To achieve the aims of the thesis, interview studies, document studies and observational studies have been performed. Also, a case study of two SCM processes was conducted. This dissertation shows that there are several challenges associated with the consideration of environmental aspects in SCM processes. For example, the increased element of collaboration in the planning process implies that the coordination of the process will affect which environmental aspects are considered and in what way. Furthermore, land-use and transport planning are coordinated in the SCM process, which often leads to conflicting ideas about how an area should be developed. By finding solutions to transport and land-use related problems with synergetic effects, conflicts may be solved, and transport, land-use and environmental needs may be met simultaneously. To identify this type of measure and packages of measures in an SCM process, tools that enable the identification of links between transport, land-use and environmental aspects can be used as support. / Drastiska förändringar av det globala klimatet och minskande biodiversitet tydliggör behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle. Transportsystemet är kopplat till flera hållbarhetsfrågor och orsakar direkt miljöpåverkan genom användande av land för transportinfrastruktur, såväl som indirekt miljöpåverkan genom exempelvis emissioner av föroreningar till luft och vatten. För att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön är det viktigt att redan i ett tidigt skede integrera miljöaspekter i transportplaneringen. Trafikverket ansvarar för och bedriver en stor del av transportplaneringen i Sverige och planeringspraktiken har fått ett ökat inslag av samverkan mellan trafikverket och andra samhällsaktörer i samband med införandet av Åtgärdsvalstudier (ÅVS) som en del av den tidiga transportplaneringen. ÅVS processen föregår den fysiska planeringen av transportinfrastruktur och syftar till att flera samhällsaktörer tillsammans ska hitta lösningar till transportrelaterade problem. I ÅVS:er görs många av de val som kommer att påverka utvecklingen av transportsystemet och processen avgör därmed i hög utsträckning det framtida transportsystemets belastning på miljön.  En lyckad integrering av miljöaspekter i ÅVS processen kan bidra till att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön. Därför syftar denna licentiatavhandling till att utforska hanteringen av miljöaspekter i ÅVS:er (Artikel 1), samt att analysera ÅVS processen från ett systemperspektiv för att belysa konsekvenserna av systemgränser på hanteringen av miljöaspekter (Artikel 2). Dessutom utvecklas förslag för att stärka ÅVS-praktiken (Artikel 1 och 2). De metoder som tillämpats i uppsatsen är intervjustudier, dokumentstudier och observationer av praktiken. Dessutom har en fallstudie av två ÅVS processer utförts. Denna avhandling visar att det finns flera utmaningar kopplat till hantering av miljöaspekter i ÅVS. Bland annat har koordineringen av processen en stor påverkan på vilka miljöaspekter som hanteras i processen och på vilket sätt de hanteras. Vidare finns också en utmaning kopplad till att planering av markanvändning och transport koordineras i åtgärdsvalstudier, vilket ofta innebär att arbetsgruppen måste hantera motstridiga idéer om det specifika områdets utveckling. En nyckel till att komma överens om vad som är lösningen på ett i en ÅVS adresserat planeringsproblem är att hitta åtgärder och åtgärdspaket med synergieffekter, dvs. som kan lösa olika typer av problem simultant. För att identifiera den här typen av åtgärder och åtgärdspaket i en ÅVS kan verktyg tillämpas som möjliggör identifiering av länkar mellan transport, markanvändning och miljöaspekter. Exempel på ett sådant verktyg är landskapsanalys. Arbetet i ÅVS processen skapar också en möjlighet för olika aktörer att utveckla gemensamma mål och visioner för utvecklingen av ett område, vilket också bidrar till att skapa förutsättningar för att lösa gränsöverskridande planeringsproblem. / <p>QC 20220511</p>

The aim of the study is to increase the knowledge of how the concept of sub-stance is represented in teaching materials for grades 1-3 and 4-6. To be able to answer the question a qualitive analysis of the material contents was used. The analysis process is represented by preparation, organizing and report-ing. By performing a deductive analysis existing information was retested. We constructed a tool-based analysis on concept of substance didactive research, teaching the concepts of chemistry and concepts that are central to teaching. The results of the study show immense differences between the material avail-able to grades 1-3 and 4-6. In the textbooks for grades 1-3, the concept of sub-stance is not presented as a central aspect and there are often no clear connec-tions to other related chemical concepts, while it is more central, and several connections are made to related concepts in the textbooks for grades 4-6. One conclusion is that there is a risk that the content of the textbooks is not suffi-cient and therefore does not cover the entire knowledge required to be able to teach all the necessary elements of the concept of substance. Another conclu-sion is that teachers cannot rely on textbooks alone in teaching the concept of substance. Extra materials are needed to supplement what is missing from the textbooks, supporting the students understanding of chemical concepts and phenomena.

Den här studiens syfte är att ta reda på om elever, beroende på om deras färdiga arbeten sätts upp i klassrummet eller inte, minns mer eller mindre av vad de arbetat med. Syftet med studien är också att ge ett underlag för vilka olika arbetssätt som eleverna i testgruppen visar är mest positiv i deras inlärning och minnesprocessering. Studien genomfördes med hjälp av två veckors vanliga lektioner tillsammans med en årskurs 1. Lektionerna innehöll ämnesöverskridande arbeten med huvudfokus på de naturorienterande ämnena och avslutades med en elevenkät för att framställa ett resultat. Resultatet visade att eleverna mindes bättre att de hade arbetat med de olika områdena när arbetena sattes upp men att de var svårare att minnas hur de arbetat. Sammanfattningsvis visade studien på att testgruppen i fråga gynnades av att få sina arbeten uppsatta i klassrummet efter färdigt arbete.

Previous studies suggests that reindeer grazing lichen enhances the growth of pine trees in a pine forest in northern Finland. The aim of this study is to determine if reindeer grazing increase tree growth in other parts of the Nordic countries. Since climate is a major driver of variation in tree growth, the effect of the climate was studied by drilling 47 trees in 10 different locations on Ängesön, Holmöarna. This island has a unique grazing history since it was ungrazed for almost a century before it recently (2015) started to be used as winter pasture for reindeer again. The width of cores rings was analyzed to measure tree growth during the last 20 years, which includes the years before and after the reindeer grazing was reintroduced. Annual tree growth was also compared with climate data and tree age during the study period (2000–2019). Tree growth decreased during the study period. This was partly explained by reduced tree growth with increasing tree age. It was also related to changes in temperature and rainfall. Reindeer grazing, on the other hand, did not affect tree growth. It could be that some other factor is limiting tree growth on Ängesön than in northern Finland, or that the positive and negative effect of reindeer cancel each other out.

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i. Resultatet visar att naturvetenskap i förskolan uppfattas olika beroende på förskollärarens tidigare erfarenheter, kunskap och kompetens. Vidare visar resultatet att förskollärarna uppfattar naturvetenskap som specifika innehåll och som ett specifikt arbetssätt.

This thesis is based on research made by the intermediate Palomar Transient Factory [(i)PTF], and it is particularly closely tied to the still ongoing research on the stripped-envelope (SE) supernova (SN), iPTF13bvn (Type Ib), that occurred in the nearby galaxy NGC 5806. This SN was initially thought to have been the explosion of a very massive Wolf-Rayet (WR) star, but I have shown that this is very likely not the case. I suggest instead that the most likely scenario is that iPTF13bvn originated from a binary system where the envelope was stripped off from the SN progenitor by tidal forces from a companion star, in a similar way as for the very well studied Type IIb SN 2011dh. I have also investigated another SE SN, PTF12os (Type IIb), that occurred in the same galaxy as iPTF13bvn, with the conclusion that PTF12os and iPTF13bvn are very similar amongst themselves, and that both of them are also remarkably similar to SN 2011dh, in terms of all of the available observations (light-curves, spectra). Hydrodynamical models have been used to constrain the explosion parameters of iPTF13bvn, PTF12os and SN 2011dh; finding 56Ni masses in the range 0.063 − 0.075 M⊙, ejecta masses in the range 1.85 − 1.91 M⊙. Using the 56Ni-masses derived from our hydrodynamical modeling in combination with nebular models and late-time spectroscopy we were able to constrain the Zero-Age Main Sequence (ZAMS) mass to ∼ 12 M⊙ for iPTF13bvn and ≲ 15 M⊙ for PTF12os. In current stellar evolution models, stars with these masses on the ZAMS cannot lose their hydrogen envelopes and become SE SNe without binary interactions.

Både på sjöfarts- och den industriella sidan är det mycket fokus på effektivitet och optimering, samtidigt som vi kämpar för att ta hand om miljön vill vi sänka kostnaderna.  Särskilt produktionen av tryckluft är en sådan sak som motsätter sig det ovan nämnda. Med många energiförluster i form av föråldrade och läckande system, och felaktig kunskap om att optimera tryckluft, gör det till ett dyrt medium att producera. Denna rapport kommer att gå igenom reflektionerna oavsett om det lönar sig att installera den moderna tekniken med frekvensstyrd produktion av tryckluft, beroende på trycket i reservoaren och förbrukningen av luft som är beroende av produktionen av ny luft, jämfört med den on-/off-styrda kompressorn som startar och stoppar varje gång systemtrycket når sina börvärden. Genom att digitalisera och konvertera diagram över luftförbrukningen från en riktig anläggning som tillhandahållits, för att få luftförbrukningen för varje minut med hjälp av Engauge Digitizer, kunde beräkningar göras för att se hur mycket energi som krävs för att upprätthålla trycket och luftmassan i systembehållaren. Denna beräkning gjordes på ett system med en on-/off-styrd skruvkompressor och på ett system med en frekvensstyrd skruvkompressor. Enligt de beräkningar som gjorts förbrukade den frekvensstyrda skruvkompressorn mindre energi än den on-/off-styrda skruvkompressorn. Under en veckas luftförbrukningsmätningar visade det sig att det fanns en skillnad på cirka 480 kWh mellan de två teknikerna.

Utomhuspedagogik har under en längre period varit ett omtalat ämne, speciellt i ämnetnaturvetenskap. Mycket forskning och skolans styrdokument pekar på fördelar med utomhusundervisning men trots det används det sällan. Många lärare känner en osäkerhet och vill inte riktigt medge utomhusundervinsingens positiva kraft. Syftet med studien är att belysa de specifika fördelarna med utomhusundervisning i naturvetenskapliga ämnen för eleverna.Metoden är ett urval av studier som samlades in genom systematisk litteratursökning i databaserna Diva, Primo, Google Scholar, Reserach Gate och Taylor &amp; Francis Online utifrån förbestämda urvalskriterier. Resultatet i studien har pekat på flera specifika fördelar för eleverna. Många av fördelarna är förutsägbara, några av dessa är att eleverna får bättre resultat efter utomhusundervinsning, exempelvis får bättre motivation och en positiv inställning till undervisningens innehåll. Andra fördelar som var mer överraskande är att elevernas abstrakta tänkande ökade, eleverna lärde sig ämnesspecifikas begrepps betydelse snabbare och samarbetet mellan eleverna förbättras utomhus.