Det är väl känt att urbaniseringen av våra landskap har minskat den biologiska mångfalden och bidragit till utrotningen av flertalet arter som inte kunnat anpassa sig till den nya miljön. För de arter som lyckats överleva i staden så finns det forskning som talar för att urbaniseringen nu driver deras evolution inom loppet av några få generationer. I den här uppsatsen undersöker jag tre aspekter av stadsmiljön som driver evolutionen hos vilda djur och växter: (1) habitatfragmenteringen, (2) den urbana värmeön och (3) föroreningar. Mitt syfte är att belysa detta fenomen, visa vidden av det, samt åskådliggöra hur urban evolution kan påvisas experimentellt genom att fördjupa mig i ett antal studier.   Forskningen visar att den urbana miljön påverkar evolutionen av en mångfald av arter från samtliga trofiska nivåer, både i form av anpassningar och genom stokastiska händelser. En studie visar hur stadens habitatfragmentering leder till minskad genetisk variation hos urbana populationer och hur genetisk drift tillsammans med minskat genflöde resulterar i genetiskt skilda urban och lantliga populationer. Andra studier påvisar anpassningar till stadens föroreningar och lokala klimat, vilket leder till genetisk divergens mellan urbana och lantliga populationer. En annan studie visar hur mutationer som induceras genom föroreningar resulterar i en ökad mutationshastighet hos populationer nära industrier. Utifrån de undersökta studierna så diskuteras hur de genetiska förändringarna orsakade av stadsmiljön får populationsdynamiska konsekvenser. Ett flertal arter har lyckats anpassa sig till den extrema urbana miljön och en diskussion förs om huruvida det kan införliva hopp om evolutionär räddning från de massutrotningar vi ser idag som följd av de mänskliga miljöförändringarna. Till sist utreds om och hur kunskapen om urban evolution kan användas för att utforma städer med grön infrastruktur som gynnar den biologiska mångfalden.

I början av 2000-talet slog begreppet formativ undervisning igenom i Sverige och inom skolan innebar det ett nytt sätt att tänka för att både utveckla elevens lärande och lärarens undervisning. Enligt de styrdokument som Skolverket tagit fram ska skolan bistå med olika hjälpmedel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling, där den formativa undervisningen och bedömningen anses som den effektivaste metoden för att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande. Syftet med denna studie är att få en inblick i verksamma lärares syn på att arbeta formativt med sin undervisning och bedömning i ämnet fysik i årskurserna 4-6.  Fem verksamma lärare som undervisar i fysik har intervjuats. Under intervjutillfällena användes ett ljudinspelningsprogram för att i efterhand kunna transkribera och analysera intervjuerna. Lärarna som intervjuades fick frågor som handlade om deras syn på formativ undervisning och bedömning, samt vilka möjligheter och utmaningar de ansåg finns kopplat till det formativa arbetet. Resultatet visar att alla lärare önskar mer kompetens när det kommer till den formativa undervisningen, för att kunna få fler verktyg för att underlätta att arbeta formativt. De ansåg att det var lättare att använda sig av summativ bedömning då arbetsbelastningen var en stor faktor när det kom till att arbeta formativt. Alla lärare såg fördelen med att arbeta mestadels formativt med eleverna för att göra dem medvetna om sin egen utveckling, men att det behövs implementeras redan i de tidigaste åldersgrupperna i skolan för att det ska ge effekt i de högre åldrarna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares syn på undervisning i naturvetenskap samt ämnets utrymme i förskolans undervisning. Syftet bryts ner i följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärare den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan? Vilket utrymme ger förskollärare naturvetenskapen i förskolan? Hur kan detta utrymme förklaras? Frågorna undersöktes genom semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från det teoretiska perspektivet ramfaktorsteori. Resultatet visar attnaturvetenskapsundervisningen till viss del får tillräckligt med utrymme i förskolan, i form av spontan undervisning och att det framför allt beror på förskollärarens syn på sin egen kunskap om naturvetenskap. Studiens slutsats är att de inre faktorerna kan ses som starkare om förskollärarna är tillräckligt intresserade och även är intresserade av att utveckla naturvetenskapsundervisningen i förskolan. Förskollärarens kunskap och syn på ett ämne blir då en inre ram som bidrar till och påverkar undervisningen och handlandet i undervisningen.

Biologiundervisningen syftar i stora delar på att ge eleverna en förståelse samt kunskaper kring naturen och människan. Med människan som utgångspunkt syftar detta arbete till att skapa en produkt i form av en lärarhandledning i ämnet biologi, idrott och hälsa samt hemoch konsumentkunskap där ämnet hälsa står i fokus. Lärarhandledningen avser att motivera lärare att arbeta ämnesövergripande samt att ge elever verktyg att ta egna beslut gällande deras egen hälsa. Med hjälp av Skolverkets läroplaner och forskning om hälsa har lärarhandledningen utformats med hälsa som grund. Den blivande produkten har under arbetes gång utvärderas utifrån intervjuer med pedagoger. Slutsatsen av arbetet visar att lärarhandledningen går att använda, samt att den är flexibel vilket också medför ett mervärde till lärare som undervisar i ämnena biologi, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.

Matematiska begrepp är något som elever stöter på genom hela sin skolgång. För attunderlätta inlärningen av olika matematiska begrepp kan lärare använda olikatillvägagångssätt. Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattningar omanvändningen och hanteringen av matematiskt språk i klassrummet, med stöd av detsociokulturella perspektivet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer medmatematiklärare som undervisade i årskurs fyra till sex. Analysen av intervjuernavisade att flera metoder och strategier används för att främja elevernas förståelse avmatematiska begrepp. Konkreta material och visualiseringstekniker identifieradessom vanliga metoder för att stödja elevernas användning av begrepp inommatematik. Genom att tillämpa olika strategier, såsom varierad undervisning ochformativ bedömning, kan eleverna övervinna hinder och utmaningar och utveckla enförståelse för de matematiska begreppen. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsenatt ju tidigare de olika metoder och strategier implementeras desto mer underlättardet för inlärning av de matematiska begreppen.

No description available.

River regulation cause unnatural water flow patterns which disrupt succession, survival and dispersal of riverine plant communities. Riparian zones in regulated rivers are generally more species poor and have a lower vegetation cover compared to free-flowing rivers. Tributary mouths within the impoundment however, are not only affected by processes in the main channel, but also affected by processes such as sediment dynamics and flooding regime from the tributary which may more reflect a natural regime and may therefore not be affected by hydropeaking to the same extent. Hence, tributary sites and the accompanied tributary mouths may represent hotspots for high diversity plant communities in regulated rivers. The riparian habitat is unique in its interaction with adjacent ecological systems and is therefore considered important for the riverine ecosystem’s ecological functioning. The aim of the study was to evaluate the significance of tributary sites and accompanied tributary mouths as a hotspot for diverse plant communities in regulated rivers. Additionally, geomorphological features were analyzed to access the impact of hydropeaking in sheltered and non-sheltered tributary sites. Data was acquired from sampling sites within the Umeå and Luleå rivers, representing both tributary mouths and non-tributary mouth reaches. Inventories included presence of riparian and aquatic vascular plant species, vegetation cover and soil composition. The results indicate a less extensive impact of hydropeaking in tributary mouths compared to non-tributary mouth reaches. The tributary mouths had a higher species richness, diversity and vegetation cover when compared to that of the non-tributary mouth reaches. This supports the concept of tributary mouths being hotspots for plant diversity. Moreover, the sheltered tributary mouths had a higher species richness than the non-sheltered tributary sites, suggesting tributary shelter as a contributing counter of hydropeaking effects.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare arbetar med naturvetenskap i förskolan samt förskoleklass. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån är; Vad är naturvetenskap enligt förskolläraren? Hur arbetar förskolläraren med naturvetenskap i förskolan/förskoleklass? Vilken utbildning inom naturvetenskap har förskolläraren samt har förskolläraren tagit eget initiativ till att vidareutbilda sig inom ämnet? Studien är kvalitativ med sex semistrukturerade intervjuer, uppdelade på tre i förskolan samt tre i förskoleklass och med dessa ämnar den besvara samtliga forskningsfrågor. Den teoretiska bakgrunden för studien är fenomenologi med fenomenologisk design som analytiskt tillvägagångssätt. Resultatet visade att begreppet naturvetenskap inte ges en definition utan samtliga informanter tolkar begreppet olika. Naturvetenskap ses som ett stort och brett ämne, som innehåller begrepp som djur, natur, kemi och fysik. Övergripande visade resultatet att samtliga förskollärare arbetar med djur och natur, men förskollärarna i förskolan reflekterade även över ämnena kemi och fysik. Resultatet visar också på att i förskolan arbetar de varierande med biologi, kemi och fysik vilket skiljer sig från förskoleklassen där informanterna mestadels nämner biologi när de beskrev undervisningen. Resultatet visade på vikten av att följa barnens intressen vid utformandet av undervisningen samt att undervisningen skedde i varierade miljöer inom förskolan men i förskoleklass skedde det mestadels inomhus. Vidare visar resultatet att informanterna som intervjuats har olika minnen från undervisning av naturvetenskap under sin tid på universitetet. Resultatet visar också att samtliga informanter tagit eget initiativ till att vidareutbilda sig inom ämnet.

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares naturvetenskapsundervisning. Syftet med studien var att undersöka vad förskollärarna ansåg sig ha för kunskaper samt hur dem tillämpade kunskaperna i praktiken. Våra forskningsfrågor har varit: vilka didaktiska val gör förskollärare i förhållande till läroplansmålen för naturvetenskap? samt hur ser den ämnesdidaktiska kompetensen ut bland förskollärare?Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som underlag. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra åtta intervjuer med förskollärare, varav hälften arbetade med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Vi har utgått från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats i vår studie där vi analyserat resultaten utifrån de teoretiska begreppen livsvärld och intersubjektivitet.Resultaten av studien visade att majoriteten av förskollärarna har goda kunskaper i naturvetenskap men att de trots det kontinuerligt behöver fördjupa sig i de delar av ämnet de undervisar om för tillfället. Det framkommer även att hälften av förskollärarna främst fokuserade på biologin inom naturvetenskapsundervisningen. Vidare visar resultaten att samtliga förskollärare utgick från barnens intressen när de planerade och undervisade i naturvetenskap. Förskollärarna anpassade de didaktiska valen utifrån barnens ålder och kunskapsnivå.

Denna kvalitativa studie är en tematiskanalys av barnens undersökande förmågor i naturvetenskapliga aktiviteter. Denna studie har observerat och analyserat barnens undersökande vid en viss utvald naturvetenskaplig aktivitet. Aktiviteterna utfördes med några av de äldre barnen på en förskola, där de fick utforska experimentet “flyta sjunka“ med olika sorters frukter. I den första aktiviteten fick barnen själva utforska materialet och i den andra aktiviteten erbjöds samma material, där en vuxen deltog och stöttade med produktiva frågor, där barnen utmanades i sina tankar kring naturvetenskap och fenomenet flyta sjunka. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vilket innebär att videoinspelningar samt ljudinspelning är den data som är insamlad och därefter analyserar studien innehållet. Det som observeras är vuxnas betydelse i barnens utforskande och undersökande. I resultatet beskrivs flera delar, men två av delarna som lyfts fram är barnens sätt att lära sig av varandra samt den vuxnes frågor som gör att barnen får fundera och utforska utifrån det. Observationerna i denna studie gav resultatet att pedagogens engagemang skapade mer utrymme för naturvetenskapligt tänk och undersökning. I diskussionen lyfts centrala begrepp som tydliggjordes i studien och studiens utveckling samt att det har gjorts tydligt hur den ena av aktiviteterna är grundad i Piagets individ konstruktivistiskt perspektiv och den andra i Vygoskijs sociokulturella perspektiv.