Greenhouse gas emissions significantly contribute to global warming, seriously threatening our ecosystem. Human civilisation is currently too dependent on fossil fuels and global energy resources that generate greenhouse gasses. A solution can be found in the sustainable development of renewable energy to reduce GHG (greenhouse gas emissions). Biogas production using various digestive materials represents an alternative to fossil fuels. Their replacement with methane gas, GHG emissions, and global warming are environmental factors encouraging the proliferation of the invasive plant species Fallopia japonica, commonly called Japanese Knotweed. This has been recognised as a significant threat to European biodiversity. Controlling this unwanted species is associated with high economic costs. A laboratory study, performed under controlled environmental conditions, was conducted on harvested stems and leaves of the Fallopia japonica plant using different digested matter (DM) to produce biogas energy. The presented study aimed to determine how different DM changed the levels of biogas produced and its methane content. Additionally, the plant material’s capability for regrowth at 37°C in a controlled environment following digestion was investigated. The results demonstrated that Fallopia japonica could be used to produce biogas with high methane concentration. However, the subsequent assessment did not demonstrate regeneration of Fallopia japonica following digestion

In this thesis, a section of a lithium ion battery module, including five cells and an indirect liquid cooling system, was modelled in COMSOL Multiphysics 5.3a. The purpose of this study was to investigate the thermal properties of such a model, including heat generation per cell and temperature distribution. Additionally, the irreversible and reversible heat generation, the cell voltage and the internal resistance were investigated. The study also includes the relation between heat generation and C-­‐rates, and an evaluation of COMSOL Multiphysics 5.3a as a software. It was found that having liquid cooling is beneficial for the thermal management, as the coolant flow helps to transfer away the heat generated within the battery. The results also show that it is important to not go below a set cell voltage at which the cell is considered fully discharged. If a control mechanism to stop the battery is not implemented, the generated heat, and consequently the temperature, increase drastically. COMSOL Multiphysics 5.3a was considered a suitable software for the modelling. For future research it is of interest to expand the model to a full scale module to fully investigate the temperature distribution where more cells are being cooled by the same coolant loop.

Clay minerals are planar hydrous aluminium phyllosilicates with a high surface area-to-volume ratio. Previous studies have shown that the surface of clay minerals can adsorb DNA, and the amount adsorbed is usually measured by ultraviolet-visible light (UV-Vis) spectroscopy. In this study, a one-pot Fourier transform infrared (FTIR) setup is tested to allow for real-time liquid reaction monitoring. Once the required components are identified, continuous measurement of FTIR spectra can be performed allowing for real-time monitoring of the ongoing reaction without further manual operation. Compared with the existing adsorption quantification methods, the one-pot FTIR is thus simpler and more efficient for studying DNA adsorption to clay. For the interaction to proceed in such a setting, a clay sample must be made into a stable thin film in contact with liquid water during the adsorption of DNA. In this study, two types of clay minerals, Montmorillonite and Nontronite, were tested to explore the viability of the one-pot FTIR spectroscopy in monitoring the interaction between DNA and the clays. The results indicated that when the target component in the liquid is sufficient (such as water and clay), one-pot FTIR can be conducted to record its changing concentration as a function of time, except for DNA in the dry-to-wet measurements. This may be due to interference from the DNA being added as a diluted liquid, for FTIR is a water-sensitive technique.

Introduktion: Den mänskliga populationen växer och med detta tillkommer frågor kring hur vi ska få mat av god kvalité med innehåll av optimala näringsämnen. Aspekten att maten bör vara välsmakande samt hållbar är inget som ska förbises. Flera insekter har blivit godkända av Europeiska unionen år 2021, däribland ibland mjölmaskar Tenebrio molitor. Insektskonsumtion ser olika ut världen över och olika preferenser hos människor som inverkar på inställningen till sådan mat. För en förändring av detta bör livsmedelsindustrin implementera produkter som uppmuntrar till en sensorisk positiv upplevelse. Syfte: Denna uppsats syftar till att utreda hur olika tillredningstekniker av mjölmaskar påverkar de sensoriska aspekterna av livsmedelsprodukter och vilka som föredras mest av konsumenter. Metod: En egenproducerad energibar innehållande mjölmaskar tillagade enligt fyra tillredningstekniker (ångad, bräckt, rostad och torkad) för att bygga olika smakuppbyggnader i en energibar. En enkät skapades med fokus på den deskriptiva metoden Check All That Apply (CATA). Baren utvärderades genom ett konsumenttest utfört i lokalerna inom en större fabrik i Uppsala. Preferenstest ingick med frågor kring uppskattning av baren samt enkla frågor om inställningar till insekter. Resultat: Under konsumenttestet mottogs 55 färdigställda svar vilket gav en bas i förnimmelserna av smakförändringar och uppskattning av produkterna. En skillnad visade sig mellan de olika teknikerna där smakerna som uppfattades, som inte var egentliga ingredienser, skiljde sig åt. Även gillande i smak och konsistens skiljde sig mellan de olika tillredningsteknikerna. Resultatet reflekterar en positiv inställning till insekter som livsmedel utifrån de svar som kom in. Detta bör beaktas med försiktighet i och med den låga svarsfrekvensen. Slutsats: Denna rapport visar till att det finns upplevda sensoriska skillnader och gillande mellan de olika tillagningsmetoderna av mjölmaskarna. I gillandetestet framkom det en signifikant skillnad mellan de produkterna med högst poäng, i detta fall den rostade, respektive lägst poäng som var den bräckta. I konsistenstestet var det en signifikant skillnad mellan ångad som fick högst poäng och torkad som fick lägst. Även olika smaker, som inte hade koppling till ingredienserna, framträdde i de olika produkterna beroende på tillagningsmetoden.

<p>Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?</p><p>Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.</p><p>Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.</p><p>Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren.</p> / <p>This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum.</p><p>Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers.</p><p>The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines.</p><p>Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.</p>

<p>How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation.</p><p>My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious.</p> / <p>Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor.</p><p>Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.</p>

<p>My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development.</p> / <p>Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.</p>

No description available.

I denna studie har jag genom enkätundersökning studerat hur lärare i årskurserna 1-3 tänker kring och utformar sin undervisning i de naturorienterande ämnena. Studien är främst kvantitativ men med kvalitativa inslag och jag har utgått från fyra frågeställningar i undersökningen. Dels har det undersökts vilken bakgrund lärarna har, kompetens, utbildning och intresse samt tagit reda på vilka arbetssätt och metoder som är framstående. Det har även varit av intresse att utröna hur lärarna upplever att läroplanen och eventuell lokal arbetsplan styr deras praktiska arbete i undervisningen samt slutligen undersöka vilka förbättringsområden lärarna anser finns som skulle kunna bidra till att de uppställda målen enligt läroplanen bättre uppnås.    Genom studien har kunnat konstateras att grundläggande högskolepoäng i naturvetenskap inte alltid räcker till för att lärarna ska känna sig bekväma i sin undervisning samt att det har gått att skönja att de lärare som läst mer högskolepoäng i naturvetenskap vågar i större grad ta ut svängarna i undervisningen, med fler arbetssätt och metoder. Det krävs fortbildning och ytterligare kompetensutveckling för att lärarna ska kunna bedriva undervisning med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Andra faktorer som också spelar in på lärarnas undervisning har visat sig vara klasstorlek och ekonomiska resurser.   Sett till lärarnas val av arbetssätt och vanligt förekommande metoder har resultaten visat att undervisningen i naturvetenskap är mångfacetterad och varierande till sin karaktär. Allra helst i biologiämnet som utmärker sig ytterligare på den punkten i förhållande till kemi och fysik, där även eleverna verkar nå högre godtagbara kunskaper i ämnet i slutet av årskurs 3. Det är vanligt att arbeta ämnesöverskridande och temainriktat i naturvetenskap samt med språket i fokus då det naturvetenskapliga språket till viss del skiljer sig från det vardagliga. Det som avslutningsvis framkommit som den springande punkten i lärarnas undervisning i naturvetenskap är vikten av att utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, utforma undervisningen efter dem för att utveckla en nyfikenhet och intresse att lära om naturvetenskapliga fenomen.   I den avslutande delen diskuteras enkätundersökningens resultat i relation till tidigare kunskaper, det vill säga den forskning jag utgått från i bakgrunden till studien.  Jag relaterar även de olika resultaten och finner samband då många frågor hör ihop och påverkar varandra.

Denna studie behandlar lärares syn och inställning i användningen av digitala verktyg inom naturvetenskapsundervisningen. Flera forskare har kommit fram till att digitala verktyg i undervisningen visar på positiva effekter vid inlärningen hos eleverna. Forskning visar dock på vikten av att ha både kunskap och tillgång för att detta ska ge resultat. Skolverket (2016) anser att det är viktigt att samtliga elever och lärare ska få möjligheter att ta del av IT. Skolverket (2016) visar bland annat att de ämnena som mest använder sig av digitala verktyg i undervisningen är svenska och samhällskunskaps ämnen. Tidigare forskning visar också att det skiljer sig på skolorna vilken tillgång de har till IT-medel. Det här examensarbetet lyfter hur lärare inför digitala medel i naturvetenskapsundervisningen samt vilken syn de har inom det. Genom kvalitativa observationer och intervjuer har 5 lärare från 4 olika skolor inom blandade årskurser 1-3 deltagit. Resultatet pekar mot att samtliga lärare använder någon form av digitala verktyg i naturvetenskapsundervisningen. Under intervjuerna framkommer att 4 av 5 informanter använder de digitala verktygen på liknande sätt där samtliga anser att verktygen underlättar deras arbete och motiverar eleverna. Samtliga lärare är medveten om varför inte de väljer att använda digitala verktyg i undervisningen.