The shoot apical meristem (SAM) is the structure that shapes the aerial architecture of the plant, by producing lateral organs throughout development. In the model plant Arabidopsis thaliana, the SAM is always identifiable as a characteristic dome, whether it is found in the centre of a rosette of leaves or at the tip of an inflorescence. When senescence occurs and organogenesis ceases, the now inactive SAM still retains its characteristic appearance and it is never consumed into a terminal structure, such as a flower. Mutant plants that undergo termination represent a valuable tool to understand how the SAM structure and function are maintained during plant life. The aim of this work was to investigate the dynamics of meristem development through morphological and genetic studies of three Arabidopsis mutants that exhibit distinct modes of SAM termination: distorted architecture 1 (dar1), adenosine kinase 1 (adk1) and terminal flower 2 (tfl2). The dar1 mutation is characterised by a severely distorted cellular architecture within the SAM. We propose that dar1 affects the pattern of cell differentiation and/or cell proliferation within the SAM apical dome, resulting in termination by meristem consumption. Instead, the adk1 mutation affects the organogenic potential of the SAM, without altering its structure. The adk1 mutant has increased levels of cytokinins and, as a consequence of this, cell division is enhanced and cell differentiation is prevented in the apex, causing termination by meristem arrest. Finally, tfl2 is mutated in the conserved chromatin remodelling factor HP1, a transcriptional repressor with multiple roles during plant development. The tfl2 SAM terminates by conversion into a floral structure, due to de-repression of floral identity genes. Interestingly, tfl2 mutants also show an altered response to light, an indication that TFL2 might act as a repressor also in the context of light signalling.

No description available.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet? Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan. Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under. Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren. / This report investigates the perception and knowledge of natural science amongst pre-school teachers and how natural science is currently incorporated into the pre-school curriculum. The aims of these investigations are in particular to: (i) Establish what natural science means (and implicates) to pre-school teachers. (ii) Identify factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum. Material and data for the abovementioned investigations have been gathered through qualitative interviews with seven active pre-school teachers. The report finds that a majority of the interviewees only have a very basic understanding of natural science and therefore often fail to adequately incorporate natural science in the daily pre-school curriculum. The report furthermore finds that amongst the interviewees the factors that influence planning and implementation of natural science in the pre-school curriculum are: (i) competence, (ii) perception and knowledge of natural science and (iii) interpretation of the pre-school curriculum guidelines. Current pre-school curriculum guidelines stresses the importance of natural science and encourages pre-school teachers to increase the awareness of natural science by incorporating it in the daily curriculum. This report argues that in order to increase the awareness of natural science the knowledge and perception of natural science amongst pre-school teachers must first be improved.

How do you see on natural science within preschool? Does education and interest play a role for how the educationalist works with natural science? And is the children’s interest for natural science affected by the educationalist, what does the educationalist think himself? These questions have I under my teachers training and under deputyship in preschool asked myself and these questions lies to behalf for my investigation. I interviewed five educationalists on different preschools for my investigation. My investigation resulted in that I have been able to see a certain conjunction between how you work with natural science in preschool and the educationalist education or interest. What also plays a role is that you often associate natural science with knowledge of nature. The educationalist seems overall positive to natural science, but depending of a lack of knowledge it feels strange and difficult. What I also received is that the educationalist thinks that their sight on natural science is infectious. / Hur ser man inom förskolan på naturvetenskap? Spelar pedagogens utbildning och intresse en roll för hur man arbetar med naturvetenskap? Och påverkar pedagogen barns intresse för naturvetenskap, vad tror pedagogen själv? Dessa frågor har jag ställt mig under min lärarutbildning och under vikariat i förskoleverksamhet och de ligger till grund för min undersökning. Jag har i undersökningen intervjuat fem pedagoger på olika förskolor. Resultatet i min undersökning blev att jag kunnat se ett visst samband mellan hur man inom förskolan arbetar med naturvetenskap och den utbildning eller intresse som pedagogen har. Att man ofta förknippar naturvetenskap med naturkunskap spelar också roll. Överlag tycks pedagoger vara positiv till naturvetenskap, den känns främmande och svår beroende på avsaknad av kunskaper. Vad jag också fått fram är att pedagoger tror att deras syn på naturvetenskap smittar av sig.

My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it. They know that their pupils do not reach the standards for fifth grade but they are not concerned about this. They aim to teach science as outlined in the curriculum. However, they are satisfied with how they teach in relation to the curriculum today. The science curriculums in Sweden and in Ireland are composed in different ways but their didactic ways of thinking are quite similar. They want the pupils to think scientifically about nature and therefore reach a sustainable development. / Syftet med detta examinationsarbete var delvis att undersöka hur några svenska naturvetenskapslärare uppfattar och förhåller sig till kursplanerna i de naturvetenskapliga ämnena och hur de styr undervisningen. Jag syftade även att jämföra de svenska och irländska kursplanerna för naturvetenskap. För att ta reda på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med sex naturvetenskapliga lärare i Sverige samt en textundersökning av kursplanerna. Ur intervjuerna framgick det att lärarna tycker kursplanerna är viktiga men de följer inte alltid dem. De vet att deras femteklassare inte når upp till målen men det bekymrar dem inte heller. De vill undervisa mer naturvetenskap som kursplanerna uppmanar men är samtidigt tillfredställda med hur de förhåller sig till dem idag. Kursplanerna, i Sverige och på Irland, är utformade olika men har samma didaktiska grundtanke, bland annat att ge eleverna ett naturvetenskapligt förhållande till naturen och därigenom nå en hållbar utveckling.

Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.

<p>The need for protection of eyes and electro-optic sensors from powerful lasers has increased the need for new and better optical power limiting (OPL) materials that can protect against laser light. In this study the synthesis and characterization of dendron-coated OPL chromophores (porphyrins, thiophenes, and platinum(II) acetylides) are discussed. The work has been divided into two different main parts. </p><p>In the first part it was investigated if dendrons could be attached to these chromophore molecules. The dendrons were attached using the versatile chemistry of the acetonide protected anhydride of 2,2-bis(methylol)propionic acid (bis-MPA). The resulting dendrimers were characterized with NMR, SEC and MALDI-TOF to verify that well-defined molecules were obtained. </p><p>Well-defined virtually monodisperse dendron-coated chromophores up to the fourth generation were synthesized for the three different chromophores. For the porphyrins the fifth generation were also synthesized but molecular weight measurements showed that they were not perfect.</p><p>In the second part the performance of the dendron-coated materials for protection against lasers was analyzed. Other spectroscopic studies such as absorption, emission, and lifetime measurements were also performed to understand the influence of the dendritic coating on the properties of the materials. </p><p>The dendritic coating had little effect on the free-base porphyrins and the thiophenes and there were no differences in the OPL for different generations. The zinc-cored porphyrins showed significantly better OPL properties but their linear transmissions were low. The zinc porphyrins absorption and emission spectra were affected by the dendron coating and the OPL properties were deteriorated with increasing generation. The effects were most prominent for the largest dendrimers and it is believed that they change the conformation and vibrational substructure of the porphyrin. The platinum(II) acetylides were also influenced by the dendron coating. They showed improved OPL properties with increasing generation. This improvement is attributed to the longer lifetimes of the excited states for the larger dendrons, which increases the excited state absorption. </p><p>Initial solid-state materials in a poly(methyl methacrylate) (PMMA) were made showing that the OPL effects are retained in the solid state but that the linear transmission and damage threshold are reduced.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa NO/teknik, gruppuppgifters - samt den laborativa NO/teknikundervisningens möjligheter och svårigheter. För att uppnå detta lät jag genomföra ett temaarbete på två olika skolor, i två olika klasser. Temaarbetet innehöll fyra NO/tekniklektioner och förespråkade ett laborativt, problembaserat arbetssätt. Undervisningen grundade sig på tidigare forskning och på styrdokumenten. Efter genomförandet intervjuades 34 av eleverna och 2 lärare kvalitativt. Bland annat visade det sig att NO-ämnena och tekniken inte hade en given plats på schemat, en svårighet i sig medan den laborativa NO/teknikundervisningen pekade på stora möjligheter (lustfylldhet och intresse), likväl som på en del svårigheter (tid, material, gruppstorlekar). Vad gäller gruppuppgifter visade resultatet att värdegrundsförankring var en möjlighet samtidigt som svårigheter (arbetsformen passade inte alla etc.) gav sig till känna. Man måste synliggöra de hinder som finns för att kunna bemästra dem. När hindren är bemästrade kan man blicka framåt och se möjligheterna, förbättringarna och utvecklingen istället, något som denna studie hjälpt mig med.</p>

Att alla oavsett ålder, mer eller mindre har funderingar över världens struktur och beskaffenhet tror jag mig våga påstå. Hur dessa ser ut i de lägre åldrarna är en intressant fråga som jag tittat närmare på. Genom enskilda elevintervjuer och litteraturstudier har jag sökt svar på frågor som; Vilka uppfattningar/kunskaper har 8-åringar om begreppet luft? Hur ser elevernas vardagsförklaringar ut jämfört med de vetenskapliga? Hur kan jag som blivande lärare använda mig av elevernas vardagstänkande? Svaren på mina tre frågor kan kort sammanfattas som följer: Att tankar om begreppet luft fanns. Luft är något självklart, nödvändigt och alltid närvarande. Tankestrukturen hos eleverna är ett vardagstänkande som förklaras på ett vardagligt språk. Uppmärksammandet av begreppet lugt gjorde även att ytterligare tankar om luft kom fram. Medveten om hur barnen tänker och förstår saker och ting får jag som blivande pedagog möjlighet att agera och bygga min undervisning vidare utifrån detta. Detta ger den meningsfulla undervisning jag som pedagog ska sträva efter. Med en ökad insikt om att även små barn har funderingar om naturvetenskapliga begrepp hoppas jag kunna visa att det är mycket lönsamt och givande att jobba på ett förundersökande sätt. Genom att eleverna är delaktiga från början och får hjälpa till att forma undervisningen får jag respons i form av ett positivt engagemang, nyfikenhet och vetgirighet.

Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om hur elever på olika sätt kan förstå innebörden av illustrationer i läromedel ämnade för naturorienterande ämnen. En kvalitativ metod med samtalsliknande intervjuer genomfördes med nio elever i årskurs 4 för att samla deras uppfattningar om bilderna. Materialet bestod av sex bilder från två olika naturorienterande läromedel. Normteori har använts som analytiskt verktyg och i diskussionen berörs det socialkonstruktionistiska synsättet på hur tolkningar påverkas av både elevens erfarenheter och vad bilden förmedlar. Resultatet visade att de fanns tre olika sätt att tolka bildernas innebörd. Dessa tre var Normativa innebörder, Naturvetenskapliga innebörder och Personliga innebörder. Eleverna beskrev normer om relationen mellan människan och naturen, normer kopplat till genus och normer om viktig kunskap. Eleverna kunde även urskilja naturvetenskapliga processer i bilderna och göra personliga kopplingar där de relaterade dem till sig själv.