Denna kvalitativa studie är en tematiskanalys av barnens undersökande förmågor i naturvetenskapliga aktiviteter. Denna studie har observerat och analyserat barnens undersökande vid en viss utvald naturvetenskaplig aktivitet. Aktiviteterna utfördes med några av de äldre barnen på en förskola, där de fick utforska experimentet “flyta sjunka“ med olika sorters frukter. I den första aktiviteten fick barnen själva utforska materialet och i den andra aktiviteten erbjöds samma material, där en vuxen deltog och stöttade med produktiva frågor, där barnen utmanades i sina tankar kring naturvetenskap och fenomenet flyta sjunka. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vilket innebär att videoinspelningar samt ljudinspelning är den data som är insamlad och därefter analyserar studien innehållet. Det som observeras är vuxnas betydelse i barnens utforskande och undersökande. I resultatet beskrivs flera delar, men två av delarna som lyfts fram är barnens sätt att lära sig av varandra samt den vuxnes frågor som gör att barnen får fundera och utforska utifrån det. Observationerna i denna studie gav resultatet att pedagogens engagemang skapade mer utrymme för naturvetenskapligt tänk och undersökning. I diskussionen lyfts centrala begrepp som tydliggjordes i studien och studiens utveckling samt att det har gjorts tydligt hur den ena av aktiviteterna är grundad i Piagets individ konstruktivistiskt perspektiv och den andra i Vygoskijs sociokulturella perspektiv.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om att undervisa naturvetenskap i förskolan gällande fysikfenomenet densitet i en learning study. Frågeställningarna som behandlas i studien är:  Vilka aspekter av densitetsbegreppet är kritiska för barnens förståelse?  Hur kan learning study som modell användas för att synliggöra undervisningsinnehållet? Studiens teoretiska ramverk har sin utgångspunkt i fenomenografin, variationsteorin och utvecklingspedagogiken. Studien vilar på en kvalitativ ansats och utgår från en anpassad learningstudymodell i syfte att bryta ned lärandeobjektet densitet till undervisning. Learningstudymodellen används för att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material. Metoden som används för datainsamling är videoobservation, fältanteckningar samt semistrukturerade barnintervjuer. Studiens resultat visar att i koppling till de föreställningar barnen i studien gav uttryck för var: färg, storlek, vikt, material, flytförmåga samt egenskaperna: vingar, simma och drunkna, kritiska aspekter i lärandeobjektet densitet. Studiens resultat visar även att learningstudymodellen kan vara ett stöd för förskollärare i undervisningen av lärandeobjektet densitet. Vidare visar studien hur förskollärare systematiskt kan variera, bryta ned, anpassa och undervisa densitet i en learning study. Avslutningsvis visar studiens resultat att en kritisk aspekt hos lärandeobjektet densitet är att skifta barns fokus från föremålet till föremålets material.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur ett stöttande arbetssätt utvecklar barns ämneskunskaper i undervisning om flyta och sjunka som fenomen. I studien deltog förskolebarn i åldrarna två till fem år, som gick på en åldersblandad avdelning i en förskola i Mellansverige. Studien omfattade en undervisningsdesign av lärandeobjektet flyta/sjunka där barnen delades in i två olika grupper. Barnen undersökte fenomenet i ett praktiskt experiment genom att använda sig utav genomskinliga petflaskor fyllda med fyra olika innehåll. Tre av barnen fick ett stöttande arbetssätt i ett systematiskt undersökande, medan de andra tre barnen fick utforska fenomenet på egen hand. Det empiriska datamaterialet bestod av videoupptagningar som sammanställdes och analyserades kvalitativt. Det teoretiska ramverket som användes var den sociokulturella teorin, för att tolka hur barnen uttryckte sin förståelse för det fysikaliska fenomenet. Vi utförde en tematisk analys av vår empiri. Resultatet visade att förskollärarnas förhållningssätt under undervisningen hade påverkan på barnens naturvetenskapliga ämneskunskap. Barnen som fick ett stöttande arbetssätt visade sin förståelse för fenomenet genom att uttrycka de naturvetenskapliga begreppen. Barnen som utforskade på egen hand visade att de hade tidigare erfarenheter av fenomenet, men utvecklade ingen ny ämneskunskap. I tillägg visade sig förskollärarnas förhållningssätt även påverka barnens möjligheter att kunna arbeta med systematiska undersökningar, i form av att barnen ställde hypoteser och diskuterade resultatet. / The purpose of the study is to contribute to our knowledge about how a supportive teaching approach helps develop children's scientific understanding and scientific competence during a hands-on activity about floating and sinking. The study involved two-to five-year-old preschool children in an age-mixed preschool in central Sweden. The children were divided into two separate groups. For this study we designed a lesson on the physical phenomenon of floating and sinking that included a hands-on activity. In this activity, children investigated the phenomenon in a practical experiment using transparent pet bottles filled with four different contents. Three of the children had a supportive teaching approach in a systematic investigation, while the other three children were allowed to explore the phenomenon on their own. The empirical data material consisted of video recordings which were analysed qualitatively. The theoretical framework, the sociocultural theory was used to interpret how the children expressed their understanding of the physical phenomenon. We performed a thematic analysis of our empirical data. The results show that the preschool teachers' approach during teaching had an impact on the children's scientific subject knowledge. The children who had a supportive teaching approach showed that they had knowledge about the phenomena by expressing the scientific concepts. The children who investigated on their own showed that they had experience of the phenomena, but they didn’t develop any new knowledge. In addition, the preschool teachers' attitudes also proved to affect the children's opportunities to work with systematic investigations, by using hypotheses and discuss the results.