The urgency of climate change is pressing on the development of different technologies to reduce greenhouse gas emissions among which carbon dioxide (CO2) is the most abundant. A great source of CO2 is the burning of fossil fuels. The installation of carbon capture and storage (CCS) technology could reduce the amount of CO2 released from larger combustion processes by up to 90%. Fossil fuels stand for a great part of the total consumption of energy in the society today. To replace it so rapidly that strict climate change objectives will be reached with only increased energy efficiency and renewable energy would be difficult and would not be the most cost-efficient strategy. To be able to stabilize the atmospheric CO2 level within this decade and in a cost-efficient manner, the development of CCS technologies is clearly needed as a complementary strategy.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.

Detta examensarbete på 22,5 hp har under våren 2007 genomförts av Annica Flödén, student vid Innovations- och designingenjörsprogrammet på Karlstads universitet på uppdrag av Claratappen. Under arbetet har en lösning på Claratappens problem med att plasmagivarna har svårt att ersätta den vätska de förlorar under tappningen med någon slags dryck tagits fram, då deras ostadiga bord gör att vattenmuggarna spills ut över dem. Detta gjordes genom att tillämpa designprocessen som vi under utbildningen lärt oss. Tonvikten under researchfasen lades på att observera hur det fungerar på Claratappen samt en enkät som sändes ut till andra blodcentraler runt om i landet. Utifrån det som framkom under researchfasen togs sedan några olika lösningar fram och en av dessa valdes ut för vidare utveckling. Den utvalda lösningen kom att bli ett avställningsbord, Huvudfoting, ett bord som fästs på britsens underrede där själva bordet kan vridas i fyra fasta lägen, bordet har också två hål för vattenmuggar så det kan delas av två olika givare. Den har även en bottenplatta som gör att den kan stå själv vid till exempel förvaring då den inte behövs. Fästet är konstruerat så att den kan fästas på båda sidor om britsen. När den provades på Claratappen konstaterades också att britsen kan tippas utan att bordet behöver flyttas om en givare skulle må dåligt. Avställningsbordet uppfyller alla de krav som framkom i research och analyser förutom att vara ett stöd vid tidningsläsande.

Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna: -           Hur marknadsförs TekNO? -           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO? -          Använder sig lärare i kommunen av TekNO? -          Vad tycker lärarna om TekNO? -          Vad tycker eleverna om TekNO? Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök. Samtliga lärare som har fått skolbesök av TekNO vill ha besök igen. Nittiosju procent av eleverna vill ha besök av TekNO igen. Undersökningen visar att lärare och elever anser att TekNO är ett positivt inslag i undervisningen.

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan?   Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan.   I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi.   Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på kemins roll i förskolan. Jag valde då att genomföra undersökningen med hjälp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. Hälften av de tillfrågade pedagogerna ansåg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansåg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptäckande arbetssättet som uppstår ger barnen lust att undersöka och de vågar sig på problemlösningar. Detta arbetssätt, det naturvetenskapliga, skapar en arena för lärande om de närvarande pedagogerna tar chansen att vara medupptäckare och att dessa genom diskussioner med barnen leder lärandet framåt.

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.

Wind power is a difficult subject to study, since it is both economical and ecological interests involved. Today the society is depending in lots of energy and therefore we are in needs of a less polluting energy-source, and one of the alternatives is wind power. The wind power is developed in a large scale, with all of Sweden included. When there are so huge economical interests involved, it might be a risk that other interests are put a side, for example the ecological ones. This study will give a greater knowledge about how wind power plants affect certain bird species. The study is limited to Halmstad municipality and areas with wind power plants. My method was to compile old reports of migrating birds, and to find an adequate location to proceed with the field studies, and then perform field studies close to wind power plants. The field study was performed during a limited period which resulted in too less information for making any certain conclusions. The information that was withdrawn from the study shows that the migrating birds flies on a higher elevation than the maximum height of the wind power plants. Birds flying at a lower elevation manage to dodge the plants and fly either around or above them. The wind power should be able to develop in Sweden, under the circumstances that more studies and more knowledge, about the effects on birdlife, is obtained. The study does not give an answer if wind power is the optimal energy source but it gives an increased knowledge for future decision.

Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i åldrarna de kommer, samt att kunskaperna är bristande. Undersökningar visar även att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen får av naturvetenskap. Det är således av stor betydelse hur de pedagoger som är verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att många av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebär att vistas i naturen och lära sig om miljö, vilket även visade sig i hur de beskrev sig arbeta med ämnet. Hur pedagogerna valde att arbeta med naturvetenskap motiverades av många genom åldern på barnen och i vissa fall genom en upplevd bristande kompetens. Studien har även visat att naturvetenskap var ett ganska oreflekterat ämne hos de pedagoger som intervjuats då de inte var riktigt säkra på vad ämnet innebar.

Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet. Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter. Därför vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås ta fram ett riskbaserat egenkontrollprogram som kan hjälpa både tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Egenkontrollprogram på en förskola är beskriven utifrån miljöbalken. En kommunal förskola i Västerås, Erikslunds förskola har besökts och deras egenkontrollprogram har granskats. En checklista för årlig revision för egenkontroll för förskolor har tagits fram med hänsyn till olika riskfaktorer. Syftet med den är att underlätta för tillsynsmyndigheten och ansvariga på förskolor med deras miljöarbete i framtiden. Under det andra besöket på förskolan provades checklistan. Avdelningschefen ansåg att checklistan fungerade bra och var välstrukturerad med alla hälsofaktorer. Enligt miljö- och hälsoskyddsinspektören på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är checklistan heltäckande och omfattar de relevanta områdena. Frågorna ger en samlad bild över de olika kraven som ställs av miljöbalken. Checklistan kan vara en utgångspunkt för att skapa ett gemensamt egenkontrollprogram på förskolor i Västerås. Checklistan för egenkontroll kan hjälpa den kommunala utförarorganisationen i Västerås, proAros, att utarbeta en gemensam egenkontroll program för kommunala förskolor och kan även används av privata förskolor.