<p>Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.</p>

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka och få en förståelse av hur gymnasieelever tolkarfysiklaborationer i helhet, syften med fysiklaborationer, öppna och slutna laborationer samtfysiska och datorbaserade laborationer. I bakgrunden har det använts olika material såsomforskningar, information utifrån Skolverket och styrdokumenten. I denna del har det blandannat tagits upp syfte med laborationer ur ett lärarperspektiv och vikten av fysiklaborationeri undervisningen. Den valda teoriramen till denna kvalitativa studie är sociokulturelltperspektiv. Undersökningen gjordes genom enkätstudie delad mellan tjugotvågymnasieelever i årskurserna två och tre i norra Sverige och fyra semistrukturerade intervjuermed målet att intervjusvaren skulle betraktas som ett komplement till enkätundersökningen.En induktiv innehållsanalys genomfördes.Resultatet tyder på att det bland gymnasieelever finns gemensamma uppfattningar relateradetill de tre huvudfrågeställningar som styr studiens utformning. Gymnasieelever uppfattarflera olika syften med fysiklaborationer, såsom att koppla teori till praktik och hjälpa till attnå meningsfullt lärande. Elevernas svar varierar när det gäller deras tolkningar avlaborationer. Eleverna anser att öppna laborationer är bland annat roliga ochintresseväckande. De flesta elever har en positiv syn på labbinstruktioner och hävdar att dettahjälper dem att bli säkra på det de sysslar med. Eleverna anser att fysiska laborationer är merintressanta och mer anpassade jämfört med datorbaserade laborationer när det gäller blandannat att få hjälp och stöd från läraren. Från studien tolkas det så att eleverna bland annatbekräftar meningsfullt lärande genom sitt enkla språk och betonar vikten av ett arbete somska främja deras kritiska tänkande. En annan slutsats handlar om att skapa en möjlighet att genomföra mera öppna laborationer med tanke på att främja elevernas utveckling.

Det framkommer tydligt i den svenska läroplanen och i kursplanen för ämnet kemi att laborationer ska vara en del av undervisningen. Laborationers inverkan på elevers lärande har dock ifrågasatts och vissa är kritiska till dess effekt. Andra anser däremot att laborationerna har en positiv påverkan på elevernas lärande, men att de ska ha en öppen karaktär för att bli givande. Slutna laborationer anses inte främja tänkande och resonerade och gynnar därför inte lärandet. Elevernas uppfattningar om laborationer har dock inte studerats i lika stor utsträckning. Syftet med uppsatsen är att lyfta gymnasieelevernas uppfattningar om laborationer. Uppsatsen belyser laborationernas betydelse för deras lärande och på vilka sätt de anser att laborationerna bör utformas för att bli givande. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, där eleverna har intervjuats i grupper. Sammanlagt 12 elever deltog i studien. Resultatet från studien visar att eleverna anser att laborationerna har en betydelse för deras lärande. Teorin blev genom laborationerna mer konkret, vilket bidrog till ökad förståelse. De påpekade även att begreppen förtydligades och att kopplingen mellan teori och praktik blev tydligare. För att laborationerna skulle vara givande framkom ett antal punkter som eleverna ansåg viktiga; de ville ha någon form av teori innan laborationen, syftet och målet med laborationen skulle vara tydligt, det var ett måste med återkoppling efter laborationen och att den skulle ske så snart som möjligt och att de helst ville utföra laborationen i par. Det var även viktigt att läraren var aktiv och hjälpsam under laborationen. Det framkom också att eleverna föredrog en variation av öppna och slutna laborationer, då de såg både fördelar och nackdelar med de olika utformningarna i förhållande till deras lärande.

The aim of the current study is to study characteristics of high-risk cancer cells within the childhood disease neuroblastoma (NB) by mapping regrowth after treatment with the chemotherapy doxorubicin (doxo). The cell-line SK-N-BE(2)-C (BE(2)-C) was used as a model. Results from a previous study by Hultman et al., (2018) have indicated that while a majority of BE(2)-C cells could be shown resilient to a 1 μM dose of doxorubicin (doxo), only a very small fractions had the capacity for immediate replication following a single or double treatment of doxo (“remaining replicating cells”; RRC). The current study aims to investigate if RRC are responsible for regrowth. Cultured BE(2)-C cells were exposed to doxo and labelled with the nucleoside analogues EdU (5-ethynyl-2’-deoxyuridine) and BrdU (5-bromo-2-deoxyuridine). The results from the current study indicated that the RRC subpopulation might not be responsible for regrowth since the nucleoside labelling was not shown to be present in the cells of the regrowing colonies. However, technical challenges, e.g. the settings of thresholds for EdU and BrdU detection, in combination with the dilution of DNA markers in replication, call for further studies using additional methods, e.g. isotope markers, in order to firmly conclude that other subpopulation(s) than the RRC population are responsible for regrowth. Apart from studying cell populations responsible for regrowth, a pilot study was performed including another combination of treatment using an ATM-inhibitor (KU-60019) together with the chemotherapy doxo. There were some measurement points missing, but the current results indicate that regrowth is postponed when the ATM-inhibitor is added in combination with single or double treatment of doxo. The research procedures and processes involved in this thesis, are similar to those included in the syllabi for the natural science subjects for the upper secondary school. This underlines the importance of studying inquiry and laboratory work. A literature review was performed, analysing current research on open-and closed ended laboratory work. Ten research articles were collected and characterized by natural science subject, type of laboratory style (open or closed) and student learning competences. Findings from the current study indicate that open-ended laboratory work promotes student interest in the subject. The learning competences problem-solving ability and procedure ability are most commonly studied in laboratory work based on the results from the current study. / Syftet med studien är att studera hög-risk cancerceller inom barncancersjukdomen neuroblastom (NB), genom att kartlägga återväxt efter kemoterapi-behandling med doxorubicin (doxo). En multiresistent neuroblastom cell-linje med hög-risk egenskaper, SK-N-BE(2)-C( BE[2]-C), användes som modell. Enligt en tidigare studie på BE(2)-C celler, utförd av Hultman et al., (2018), kan efter en enkel eller dubbelbehandling med doxo majoriteten av cellerna överleva, men endast en mycket liten andel kan också omedelbart fortsätta dela sig. Dessa celler benämndes som ”kvarvarande replikerande celler” (RRC). I denna studie undersöktes hypotesen att RRC är ansvariga för återväxt efter doxo-terapi, hypotetiskt återspeglande situationen vid återfall hos patienten. BE(2)-C celler odlades in vitro i petriskålar, behandlades med doxo, och analyserades sedan i mikroskop genom att använda två kemiska markörer för cell-delning; EdU (5-etynyl-2’-deoxyuridin) och BrdU (5-bromo-2-deoxyuridin). Intressant nog, men något oväntat, indikerar resultaten att RRC troligen inte är ansvariga för återväxt. Detta skulle då tyda på att återväxten orsakas av andra cellpopulationer, utan förmåga att omedelbart efter kemoterapin fortsätta dela sig. Dock förekom tekniska utmaningar med valda metoder, t.ex. gränsvärdena för EdU- och BrdU-detektering, i kombination med utspädningen av DNA-markörer vid replikation. Därför krävs ytterligare studier med användning av andra metoder, t.ex. isotopmarkörer, för att fastställa vilka subpopulationer som är ansvariga för återväxt. Utöver att studera cellpopulationer ansvariga för återväxt så genomfördes även en pilotstudie med en kombination av doxo och annan typ av kemoterapi riktad mot cellens förmåga att reparera DNA skador; en ATM-inhibitor (KU-60019). Pilotstudien indikerar att återväxten av BE(2)-C förskjuts vid närvaro av KU-60019, både i kombination med enkel eller dubbelbehandling av kemoterapin doxo. Det naturvetenskapliga arbetssättet i denna studie, vilket inkluderas i ämnesplanerna för de naturvetenskapliga ämnena för gymnasieskolan, understryker betydelsen av att studera laborativt arbete. En litteraturstudie genomfördes med fokus på öppna och slutna laborationer. Tio forskningsartiklar analyserades och karaktäriserades; typ av laborationsstil (öppen eller sluten) och elevers lärandekompetenser. Resultatet från denna studie indikerar att öppna laborationer bidrar till att öka elevers intresse. Vidare visar resultatet att laborativt arbete i skolan inkluderar utvecklingen av främst problemlösningsförmågan och procedurförmågan. Forskningsprocedurer och processer involverade i detta examensarbete diskuteras.