<p>Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vad som påverkat olika lärare i deras yrkesval. För detta syfte har jag använt mig av två typer av kvalitativ metod, dels livshistoria och dels kvalitativ intervju. Jag har interv-juat fyra naturvetenskapslärare och tre lärare inom humanistiska ämnen. I bakgrunden redogör jag för naturve-tenskapens historia och jag diskuterar även om naturvetenskapen befinner sig i kris eller inte. </p><p>Resultatet visar att lärarna ofta görämnesvalet tidigt i livet och att uppväxtmiljö och skola spelar roll för att utveckla dessa intressen. Däremot har ingen av lärarna, utom en, gått direkt från gymnasiet till en lärarutbild- ning. Naturvetenskapslärarna har en tendens att se ner på naturvetenskapen i förhållande till andra ämnen, vil-ket skulle kunna vara en anledning till att negativa attityder kring naturvetenskap sprids bland elever.</p>

<p>Traditional oil analysis methods - e.g. acidity and viscosity measurements - have been used to monitor lubricant conditions. These methods can detect when the useful life of a lubricant is over but fall short when trying to gain insight on how long a lubricant in current use could last. This makes it difficult to make proactive decisions and estimate oil drain periods. Lubricants do not start to degrade until the antioxidants, which prevent from oxidation, have depleted to a certain level where they no longer can protect the base oil from degradation. During the degradation process insoluble contaminants form that can lead to sludge and varnish.</p><p>Four engine oils were oxidized using oxygen pressurized vessels and four hydraulic oils were oxidized with turbine oil stability test (TOST). At different stages of oxidation, sample aliquots were withdrawn and analysed. A blend of engine oil and biodiesel was also tested as well as a mixture of hydraulic oil and water. Samples of engine oils were also tested from a rig test running at SCANIA’s facilities in Södertälje, Sweden. The samples were evaluated with Remaining Useful Life Evaluation Routine (RULER) and Membrane Patch Colorimetry (MPC). RULER is a voltammetric method that measures the antioxidant level in a lubricant sample and MPC measure the insoluble contaminants by spectrophotometric analysis. Results from these analyses were compared to conventional methods such as acid number, viscosity, and Fourier Transform Infrared spectroscopy (FTIR).</p><p>Results from the MPC-analyses showed that this method is dependent on the type of the lubricant tested. RULER performed well for all tested lubricants. It was shown that this analyse method can predict when the lubricant is going to start to degrade due to oxidation. Tests showed that the oxidation of the lubricant starts when there are 20-25% of the antioxidants remaining.</p>

<p>Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin. I det här arbetet ställs Lemkes teoretiska konstruktion mot en textanalys av svenska gymnasieskolans läroböcker i fysik, med fokus på beskrivningen av vetenskapligt arbete och vetenskapsmän. Analysen av lärobokstexterna tyder på att att läroböcker har ett språk som sammanfaller med det som Lemke kallar teknisk diskurs. Böckerna är dock inte enhetliga i sitt sätt att beskriva naturvetenskap och naturvetenskapsmän. Tillsammans med den sammanställning av forskningsresultat inom naturvetenskapens didaktik som också ingår i arbetet ger resultatet anledning att beakta teknisk diskurs och teknokratisk ideologi vid observationer och analyser av svensk naturvetenskapsundervisning.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.</p>

<p>Wind power is a difficult subject to study, since it is both economical and ecological interests involved. Today the society is depending in lots of energy and therefore we are in needs of a less polluting energy-source, and one of the alternatives is wind power. The wind power is developed in a large scale, with all of Sweden included. When there are so huge economical interests involved, it might be a risk that other interests are put a side, for example the ecological ones.</p><p>This study will give a greater knowledge about how wind power plants affect certain bird species. The study is limited to Halmstad municipality and areas with wind power plants. My method was to compile old reports of migrating birds, and to find an adequate location to proceed with the field studies, and then perform field studies close to wind power plants.</p><p>The field study was performed during a limited period which resulted in too less information for making any certain conclusions. The information that was withdrawn from the study shows that the migrating birds flies on a higher elevation than the maximum height of the wind power plants. Birds flying at a lower elevation manage to dodge the plants and fly either around or above them.</p><p>The wind power should be able to develop in Sweden, under the circumstances that more studies and more knowledge, about the effects on birdlife, is obtained. The study does not give an answer if wind power is the optimal energy source but it gives an increased knowledge for future decision.</p>

<p>The aim of this project was to describe and to evaluate five small sewage treatment plants in the municipality of Laholm, Sweden, in order to investigate the treatment efficiency and to evaluate if effluents comply with discharge permits. The treatment systems were designed to treat effluents from 90 to 500 population equivalents. A report on the design and the present state of each sewage treatment plant has been made. This was made based upon previous documentation on water quality and by new sampling campaign as there were only a few previous measurements. Data has been evaluated and remedial actions proposed for those treatment plants that don’t fulfill discharge permits. Based upon the scientific investigation in combination with visits to the plants, discussions with the technicians in charge of the operation and literature study the following conclusions have been made:</p><p>The sewage treatment plant in Hishult doesn’t comply with the permits and the plant will soon be totally renovated.</p><p>Mästocka and Kornhults sewage treatment plants are complying with discharge permits and will be left without further actions at the present time.</p><p>Skogaby sewage treatment plant is in need of remedial action and I recommend focusing on the later treatment stages of the plant (pond and infiltration unit).</p><p>Öringe sewage treatment plant needs to be further investigated before suitable remedial actions can be proposed.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna främjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se människors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan används fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som används är kvalitativa intervjuer, där bilder används för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkäter för pedagogerna. Barnen är övervägande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar på många vis medvetet och främjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns.</p>

<p>Syftet med studien är att se om grundskollärare i en kommun i Uppsala län tar tillvara på den tillgång som TekNO kanske kan vara samt se hur lärare och elever ser på TekNO. Metoderna som använts är enkät och kvalitativ intervju. Studien bygger på frågeställningarna:</p><p>-           Hur marknadsförs TekNO?</p><p>-           Känner lärare i en viss kommun i Uppsala län till projektet TekNO?</p><p>-          Använder sig lärare i kommunen av TekNO?</p><p>-          Vad tycker lärarna om TekNO?</p><p>-          Vad tycker eleverna om TekNO?</p><p>Resultatet visar att lärare och elever har positiva åsikter om TekNO:s arbete och att de lär sig nya saker av TekNO. Flertalet lärare i studien som undervisar i teknik och naturvetenskap vet vad TekNO är och har arbetat med något tema tillsammans med TekNO genom skolbesök. Samtliga lärare som har fått skolbesök av TekNO vill ha besök igen. Nittiosju procent av eleverna vill ha besök av TekNO igen. Undersökningen visar att lärare och elever anser att TekNO är ett positivt inslag i undervisningen.</p>

<p>Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan?</p><p> </p><p>Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan.</p><p> </p><p>I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi.</p><p> </p><p>Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning.</p>

<p> Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på kemins roll i förskolan. Jag valde då att genomföra undersökningen med hjälp av intervjuer med pedagoger i olika förskolor. Hälften av de tillfrågade pedagogerna ansåg att de arbetade med kemi i förskolan. Elva av tolv pedagoger ansåg att kemi i förskolan gav fördelar. Det upptäckande arbetssättet som uppstår ger barnen lust att undersöka och de vågar sig på problemlösningar. Detta arbetssätt, det naturvetenskapliga, skapar en arena för lärande om de närvarande pedagogerna tar chansen att vara medupptäckare och att dessa genom diskussioner med barnen leder lärandet framåt.</p><p> </p>