Det klassiska transportproblemet är ett linjärt och kontinuerligt optimeringsproblem vilket vanligtvis kan lösas till optimalitet snabbt och effektivt med t.ex. simplex-metoden. Men väldigt stora instanser (> 10 000 000 variabler) är minneskrävande och tar lång tid att lösa även för state-of-the-art lösare.Syftet med undersökningen är att hitta ett eller flera sätt att skatta det optimala målfunktionsvärdet för transportproblemet utan att lösa problemet. Olika nyckeltal och karakteristika för probleminstanser till transportproblemet har tagits fram, och dessa har sedan använts för att ta fram linjära regressionsmodeller. För att få en helhetsbild av hur funktionerna och nyckeltalen fungerar på transportproblemet skapas ett antal extremfall. Dessa extremfall är olika sätt att placera ut noder. Resultatet visar att linjär regression inte är tillräckligt för att lösa problemet i samtliga fall. Vi ser dock att det är möjligt att hitta bra skattningar till det optimala målfuntionsvärdet i vissa specialfall. / The classical transportation problem is a linear and continous optimization problem which can usually be solved quickly and easily with for example the simplex method. However, larger instances of the problem (> 10 000 000 variables) requires a lot of memory and takes a long time to solve, even for state-of-the-art solvers. The purpose of this investigation is to find one or more ways to estimate the optimal objective value for the transportation problem without solving it. Different key values and characteristics for the transportation problem have been investigated and these values have then been used to derive linear regression models. In order to get the big picture of how the functions and key values work on the transportation problem, a set of extreme cases is created. These extreme cases are different ways to place nodes. The results show that linear regression is not enough to solve the problem in all cases. However, under certain circumstances we see that it is possible to find good estimates to optimal objective value.

Klimatet är nu i stor förändring och sedan 2015 har temperaturen ökat med 1,5 ºC (Hoegh-Guldberg m.fl., 2018). För att förhindra den globala uppvärmningen krävs snabba och omfattande samhällsförändringar. Tidigare studier inom klimatförändringar visar att elever många gånger har svårigheter att förstå vad växthuseffekten innebär samt skilja på den naturliga- och förstärkta växthuseffekten. Flera forskare är även överens om att eleverna har bristande kunskaper om klimatförändringar och det är av stor vikt att eleverna lär sig inom området för att förbereda framtida engagerade personer. Syftet i studien har därav varit att undersöka elevernas kunskaper inom klimatförändringar samt vad eleverna tycker vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna. Data har insamlats genom frågeformulär och elevintervjuer som sedan har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visade att eleverna har kunskaper inom klimatförändringar och dess orsaker, men att dessa kunskaper är förhållandevis grunda. Eleverna har troligen lärt sig mycket genom medier och därigenom inte givits möjlighet att diskutera och lära sig djupare inom området.

The purpose of this study was to investigate how companies in the textile industry systematically are working with environmental issues, e.g. ISO14001. The most significant environmental aspects in the textile industry are water and chemical use. Environmental management systems are based on target management to be able to work with environmental issues in a standardized and structured way. Nevertheless, a certification do not tell if a company are sustainable or not, only that they are working with improvements. A survey was prepared and distributed by TEKO for the members within the environmental group. The same survey was also sent to a fashion store who after the survey was interviewed. The 14 responses received from the survey were further analyzed. The result showed that 57% were certified with ISO14001, 64% considered ISO14001 as relevant to the industry, 79% considered work with product labels as not enough environmental work. OEKO-TEX were the most common product label to use. Consumers can be confused by the number of different product labels that exist on the market and therefore a label that applies to all textile are requested. One company collected textile waste, moreover, the result showed no trend whether the municipality or the producers should be responsible for the collecting. To sort textile waste separately gain environmental benefits and has also become a goal set by the EU. At the same time, the demands are increasing in production countries as a result of the population becoming more aware of pollution in air and water.

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

Målet med denna studie var att bidra med kunskap om barns meningsskapande kring de kemiska processer som hör bakningen till. Studien är en deskriptiv fallstudie och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Respondenterna var fem femåringar. Intervjufrågorna, som handlar om hur barnen beskriver de kemiska processerna, ställdes till barnen medan vi bakade. Intervjun spelades in och transkriberades därefter. Det insamlade materialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att barns meningsskapande sker utifrån vilka erfareheter de har med sig och genom att förenkla och "verbifiera" det som händer. Barnen visade förståelse för de kemiska processerna, men förklarade dem på ett enkelt sätt. Resultatet av denna studie kan användas som inspiration för hur man kan använda bakning för att arbeta med kemi i förskolan.

Intensification of agriculture and forestry during the last century has led to loss of grasslands and meadows, both important habitats for butterflies. Several studies show that different biotopes in the swedish forest also can be suitable habitats for butterflies, and that is what I am focusing on in my study. This study was conducted in the area of Bergslagen, Sweden. The area is dominated by production forests, mainly consisting of pine and spruce, along with clear cuts, peatland, lakes and agricultural areas. The aim of the study was to investigate if and in which way species, species diversity and number of individuals of butterflies are affected by fragmentation in the surrounding landscape. I was focusing on habitat area and number of patches. Landscape composition in an area of 1500 m in radius around each of the 12 transects were studied. Nine species in total was found. Gonepteryx rhamni increased in number of individuals with increasing area of peatland and higher number of peatland patches, they also increased in individuals with higher number of water patches. Pieris napi decreased in individuals with increasing area of water. Plebejus idas and Plebejus argus decreased in number of individuals with higher number of forest patches, clear cut patches and patches of open land, they also decreased in individuals with increasing number of patches in total. Species diversity also decreased with increasing number of forest patches. Responses to fragmentation seem to be very species specific, some species responded positively to habitat area and number of patches while some responded negatively and some did not respond at all. My results show that some butterfly species in Bergslagen are affected by fragmentation and it is important to take on a landscape approach in conservation of butterflies.

<p>In the constitution of Sweden everyone has the right of common access in the nature. Toprotect these rights, as well as the nature, in areas close to shores the environmental law ofSweden (miljöbalken) protects areas within 100 meters from the waterline. Due to amendmentin this law, Swedish municipalities have to present countryside development areas close toshores. Within these areas, which are to be displayed in the municipality’s comprehensiveplan, it will be possible to get exemptions from the protection if the planned measure willbenefit the development of the region. This study aims to develop a method for findingsuitable and possible areas using geographical information system (GIS) by adding differentparameters together. Using 24 lakes in the municipality of Norrtälje, Sweden, as study areathe analysis weighted four different categories together using multi-criteria analysis. Thisincludes water quality; weakly protected areas; valuable nature; building structure andexcluded areas impossible to build in, such as nature reserve areas. As a result of the analysisseventeen areas, comprising 691 hectares, were classified as suitable areas for countrysidedevelopment areas close to shore.</p> / <p>Enligt regeringsformen (2 kap 18 §) anges allemansrätten som en grundläggande rättighet. Isyfte att trygga allmänhetens tillgång till stränder, liksom naturen i dessa områden, finnsstrandskyddet reglerat i miljöbalken. Generellt gäller skyddet områden inom 100 meter frånvattenlinjen. I och med förändringar av denna lag ska svenska kommuner presenteralandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge (LIS-områden). Inom dessa områden, somska redovisas i kommunens översiktsplan, kommer det att vara möjligt att få dispens frånstrandskyddet om den planerade åtgärden beräknas att gynna utvecklingen i regionenlångsiktigt. Denna studie syftar till att utveckla en metod för att finna lämpliga och möjligaområden med geografiska informationssystem (GIS) genom att vikta ihop olika parametrar.Som studieområde analyserades 24 sjöar i Norrtälje kommun, Sverige, där fyra olikakategorier viktades med multikriterieanalys. Kategorierna innefattar vattenkvalitet, svagtskyddade områden, lokala naturvärden, bebyggelsestruktur. Analysen uteslöt även områdenolämpliga att utse till LIS-områden, exempelvis naturreservat. Som ett resultat av analysenklassificerades sjutton områden, med total area på 691 hektar, som lämpligalandsbygdsutvecklingsområden i strandnära läge.</p>

<p>Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt. Resultaten visade en skillnad angående elevernas medvetenhet om vetenskapsteori, där naturvetarna överlag hade större medvetenhet. Även om det inom båda grupperna fanns elever med god medvetenhet, fanns det brister bland både natur och samhällsvetare. Det var främst att förklara experiment, förklara vad en naturvetenskaplig teori och vad en naturvetenskaplig lag är samt inse skillnaden mellan dessa som vållade problem. Detta kan vara en brist från grundskolan, där tidigare undersökningar visat att just detta har låg prioritet bland lärarna. Den undersökningen har även visat att lärarna inte hinner med att utföra de mål de önskar göra. Av denna studie anser vi oss fått god hjälp att veta vilka vetenskapsteoretiska samband elever finner är svårt, och har då möjlighet att lägga extra tonvikt på detta i vårt kommande yrkesutövande.</p>

<p>Syftet med arbetet är att bedöma riskfaktorer utifrån miljöbalken för barn och utarbeta ett egenkontrollprogram utifrån miljöbalken för förskoleverksamheter i Västerås. Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2009 kommer att utgöra utgångspunkt vid avgränsning av de hälso- och miljörisker som studier omfattar. Även andra riskfaktorer har diskuterats i det här arbetet. Dricksvatten, livsmedelhantering och andra faktorer som är kopplad till dricksvatten och livsmedel tar inte upp i arbetet.</p><p>Egenkontrollarbetet på förskolor är ofta komplicerat med olika riskfaktorer som rör sig om barnens hälsa. Det är inte självklart att myndigheten får alla uppgiften som behövs för att utföra en god tillsyn på förskoleverksamheter. Därför vill miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Västerås ta fram ett riskbaserat egenkontrollprogram som kan hjälpa både tillsynsmyndigheten och verksamhetsutövaren. Egenkontrollprogram på en förskola är beskriven utifrån miljöbalken. En kommunal förskola i Västerås, Erikslunds förskola har besökts och deras egenkontrollprogram har granskats. En checklista för årlig revision för egenkontroll för förskolor har tagits fram med hänsyn till olika riskfaktorer. Syftet med den är att underlätta för tillsynsmyndigheten och ansvariga på förskolor med deras miljöarbete i framtiden. Under det andra besöket på förskolan provades checklistan. Avdelningschefen ansåg att checklistan fungerade bra och var välstrukturerad med alla hälsofaktorer. Enligt miljö- och hälsoskyddsinspektören på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen är checklistan heltäckande och omfattar de relevanta områdena. Frågorna ger en samlad bild över de olika kraven som ställs av miljöbalken. Checklistan kan vara en utgångspunkt för att skapa ett gemensamt egenkontrollprogram på förskolor i Västerås.</p><p>Checklistan för egenkontroll kan hjälpa den kommunala utförarorganisationen i Västerås, proAros, att utarbeta en gemensam egenkontroll program för kommunala förskolor och kan även används av privata förskolor.</p>

<p>Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i åldrarna de kommer, samt att kunskaperna är bristande. Undersökningar visar även att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen får av naturvetenskap. Det är således av stor betydelse hur de pedagoger som är verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att många av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebär att vistas i naturen och lära sig om miljö, vilket även visade sig i hur de beskrev sig arbeta med ämnet. Hur pedagogerna valde att arbeta med naturvetenskap motiverades av många genom åldern på barnen och i vissa fall genom en upplevd bristande kompetens. Studien har även visat att naturvetenskap var ett ganska oreflekterat ämne hos de pedagoger som intervjuats då de inte var riktigt säkra på vad ämnet innebar.</p>