Studiens fokus är användningen av digitala läromedel i matematikundervisningen för elever i årskurs 7–9. Syftet är att noggrant utforska och kategorisera de olika sätten som eleverna använder dessa läromedel på samt analysera hur många gånger per uppgift eleverna använder olika verktyg såsom lösningsförslag, facit, kamratåterkoppling och ledtrådar. För att direkt adressera de teoretiska perspektiven i studien, väljs ett sociokulturellt tillvägagångssätt. Sociokulturell teori, som betonar social interaktion och kulturell kontext, belyser det sociala och konstruktiva lärandet. Genom social konstruktivism förstås hur elever bygger upp kunskap genom samarbete och delad förståelse, vilket är väsentligt för att förstå hur digitala verktyg används i matematikundervisningen.I inledningen till metodavsnittet presenteras metoderna för datainsamling i studien. Valen av dessa metoder har noggrant övervägts med hänsyn till forskningsfråga och studiens övergripande syfte. Metoden att observera eleverna under matematiklektioner har valts med hänsyn till tillgängligheten av lektioner och för att den utgör ett praktiskt urval. För att analysera de insamlade data och hur sociokulturell teori används för att tolka, beskriva och kategorisera elevernas användning av digitala läromedel i matematikundervisningen, är det viktigt att koppla forskningsfrågan till analysverktyget. När forskningsfrågan är kopplad till analysverktyget är det även viktigt att identifiera hur sociokulturell teori kan användas för att tolka, beskriva och kategorisera data från observationer av elevernas användning av digitala läromedel. Detta innebär att undersöka hur elevernas sociala interaktioner, såsom samarbete och kommunikation, påverkar deras lärande genom användning av digitala verktyg.

This thesis focuses on binomial tree approximation for solving Backward Stochastic Differential Equations (BSDEs), particularly in the context of option pricing. The numerical method iteratively solves the discrete-time version of the BSDE backward in time. The discretization process employs constructing a binomial tree representing possible future price movements of the underlying asset. At each node of the tree, the option value is computed based on the expected payoff at that node and the discounted option values from the subsequent nodes. Furthermore, we discusses an approximation for the control process Z,, and the replicating portfolio a,. Which is expressed as the conditional expectation of the ratio of future option value increment to Brownian motion increment and demonstrate how it relates to the Black Scholes model for continuous time. An important part of the thesis is to compare theoretical expressions from the Black-Scholes model and the binomial tree. Formulas from the binomial tree are explicitly calculated and validated by numerical experiments.

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

Det valda temat för detta examensarbete berör hur sex lågstadielärares attityd till naturvetenskap påverkar det ämnesspecifika språkandet i deras NO-undervisning. Detta är av intresse eftersom Ulvsand (2015) hävdar att en klass som arbetat med ett ämnesspecifikt språkande med frekvent begreppsanvändning är mer förberedda för vidare studier än en klass som enbart arbetat med vardagsspråkande. Studien syftar till att undersöka hur lärares attityder till de naturorienterande ämnena påverkar begreppsanvändningen i NO-undervisningen samt hur lärarna uppfattar att deras attityder till de naturorienterande ämnena speglar sig i elevernas motivation till densamme. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer, transkribering samt kategorisering av mina resultat. Arbetet utgår ifrån fenomenografisk teori och fokuserar på fenomenet NO-undervisning, studien utgår även ifrån hur lärare erfarar och uppfattar de naturorienterande ämnena vilket stämmer in på fenomenografins beskrivning (Marton och Booth, 2000). Resultatet visar en hög korrelation mellan upplevd självförmåga och goda ämneskunskaper, även en låg upplevd tillit till sin egen förmåga ledde till låga ämneskunskaper. Goda ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsrikt klassrum och låga ämneskunskaper visade sig leda till ett så kallat begreppsfattigare klassrum.

Syftet är att undersöka hur pedagogerna arbetar utomhus kring barns lärande inom naturvetenskap. Observationer har genomförts på fyra förskolor. Resultatet visar att det finns skillnader kring pedagogers synsätt på barns lärande utomhus. Vår tolkning av studien är att pedagogerna har skiftande fokus i arbetet kring läroplanens mål. En slutsats är att de flesta pedagogerna är medforskare och tillsammans med barnen upptäcker de naturvetenskapen.

No description available.

Studien syftar till att undersöka varför lärare väljer att arbeta med NTA och hur de arbetar utifrån konceptet. Undersökningen syftar även till att ta reda på hur lärare organiserar sin undervisning för att eleverna skall uppnå målen samt hur de följer upp och bedömer elevernas utveckling. För att få svar på frågeställningarna intervjuades åtta lärare i årskurs F-3 som använder NTA i sin undervisning. Resultatet visar att lärare anser att det färdiga materialet sparar tid och att lärarhandledningen är ett stöd. Samtliga lärare utgår från lärarhandledningen men de flesta anpassar arbetet efter elevgrupp och utifrån egna idéer. Flertalet lärare beskriver att de brukar föra diskussioner, ge tydliga instruktioner samt ställa frågor för att eleverna skall lära det avsedda. Lärarna följer upp och bedömer elevernas undervisning genom t.ex. att betrakta eleverna under lektionerna, examinerande moment t.ex. prov samt att använda sig av elevernas dokumentation. Några lärare efterfrågar mer kollegial samverkan kring NTA.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om utemiljön, mer specifikt förskolegården som en resurs i det pedagogiska arbetet med barnen. Detta görs genom att studera på vilket sätt förskolegården används i aktiviteter som syftar till lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor. Baserat på syftet har följande frågeställning utarbetats. På vilket sätt organiserar förskollärare för möjligheter samt utför aktiviteter för lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor under utevistelsen på förskolegården? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar om lärande genom interaktion där samspel, miljö och intresse har betydelse. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förskollärare.  För att visa förskolegårdarnas olika förutsättningar gjordes även skisser av dessa. Samtal kring pedagogisk dokumentation från de fem förskolorna ligger också till grund för studiens resultat. Resultatet visar bland annat att förskollärarna i det naturvetenskapliga lärandet främst använder sig av de spontana lärsituationer som uppstår under vistelsen på förskolegården. Det erbjudna materialet på förskolegården skapar olika möjligheter.  Mindre mängd tillfört material och färre lekredskap leder till mer utforskande av naturmaterialet i leken. Gårdens innehåll verkar även ha avgörande betydelse för vad som används av förskollärarna i det naturvetenskapliga utforskandet.

Denna studie syftade till att undersöka bilders syfte i relation till läsaren i naturvetenskapliga läroböcker samt vilka meningar bilder i naturvetenskapliga läroböcker erbjuder läsaren. Analysmetoden som användes i denna undersökning är framtagen utav Dimopoulos, Koulaidis och Sklaveniti. Metoden används för att analysera vilken relation bilderna har som syfte att ha med läsaren samt hur abstrakta bilderna är. Fyra biologikapitel, fyra fysikkapitel och fyra kemikapitel från tre olika läroböcker i naturvetenskap skrivna för klass 4-6 analyserades. Resultaten visade att bilderna till största del i alla ämnen inte hade som syfte att ses som abstrakta utan istället ville göra det enkelt för läsaren att förstå dem. Abstraktionsgraden bestämdes av flera olika komponenter tillsammans. Antingen befann de sig på samma nivå som läsaren eller så hade de som syfte att vara mindre dominanta än läsaren. Resultaten visade också att det var en större spridning ifråga om bilderna hade som syfte att skapa en intim eller opersonlig relation med läsaren. Bildernas abstraktionsgrad var inte stark för någon av bilderna.

<p>För att uppnå en god bebyggd miljö, är det viktigt att integrera miljöhänsyn tidigt i planeringsprocesser. Insikten om detta ledde till ett nytt EG-direktiv, det s k SMB-direktivet om miljöbedömningar av planer och program som syftar till att främja en hållbar utveckling. Direktivet har implementerats i den svenska lagstiftningen och innebär, för den kommunala detaljplaneringen, framförallt att en inledande påverkansbedömning måste genomföras för att avgöra ifall planförslaget kan antas ha en betydande miljöpåverkan och därmed behöver genomgå en hel miljöbedömning. Nya tillvägagångssätt behövs för många kommuner i och med lagändringarna som innebär att förslagen måste bedömas utifrån fastställda miljökriterier.</p><p>Den här studien undersöker vilken typ av miljökrav och bedömningskriterier bör ingå i en metodik för att avgöra behovet av miljöbedömning tidigt i en planprocess och huruvida användandet av checklistor är lämpligt. Studien tyder på att checklistor fungerar bra som metodik i sammanhanget. Fördelarna tycks klart överväga nackdelarna. Dessutom analyseras vad en påverkansbedömning bör innehålla och ett förslag på en checklista presenteras. Det framkom bl a att även andra aspekter än de i MKB-förordningen framhållna bedömningskriterierna bör ingå samt att andra hållbarhetsprinciper än ekologiska och fysiska</p><p>t ex folkhälsa och samhällsekonomi är viktiga. För att utforma ett förslag på en checklista användes även goda exempel från befintliga checklistor från kommunerna Gävle och Norrköping.</p> / <p>To reach a good built environment, it is important to integrate environmental concerns early in the societal planning processes. The insight of this led to a new EC-directive, a k a the SEA- directive, on the assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, which aims to promote a sustainable development. The directive has been implemented into the Swedish legislation and involves, for municipal detail planning, in particularly that an introductory impact assessment has to be made in order to determine whether a plan can be assumed to cause a significant environmental impact. In that case an entire environmental assessment has to be done. New procedures for municipals have to be developed due to the changes in legislation, which for example implies that the projects must be assessed from established environmental criteria.</p><p>This present study investigates which type of environmental restrictions and criteria that is required from a methodology used to decide whether an early impact assessment is needed. The potential use of checklists is especially analysed. The study suggests that checklists are suitable in this context. The advantages clearly seem to overweigh the disadvantages.</p><p>Furthermore an analysis of what impact assessment should include is made and a proposal of a checklist is presented. It was obvious that aspects other than those in the Swedish EIA-regulation should be included and also that other than ecological and physical principles of sustainability are important, for example economy and public health. To create a new proposal for a checklist, good examples were also used from already existing checklists. Those were from the municipals of Gävle and Norrköping.</p>