Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar i sin undervisning med olika livscykler och dessa begrepp inom ämnet biologi för årskurser 1–3. I denna studie har lärare med eller utan erfarenhet om NTA-lådor intervjuats. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med lärare som är verksamma och arbetar med årskurserna 1–3. Både tidigare forskning och lärarna beskriver hur viktigt det är att undervisa begreppet livscykler och hur själva processen i livscyklerna synliggörs för eleverna. Olika arbetssätt som NTA-lådor och SKUA (Språk och KunskapsUtvecklande Arbetssätt) inklusive underliggande modeller, gör att undervisningen ger eleverna rätt verktyg för att inhämta ny kunskap. Att arbeta med praktiska och teoretiska uppgifter leder till att eleverna får prova, undersöka, diskutera samt reflektera över vad som sker i undervisningen, samtidigt som det skapas nyfikenhet och intresse i skolan.

Avsikten med detta arbete är att undersöka vilka känslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan ändras när eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning där vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes på tio elever i årskurs ett, där alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berätta vad de kände och tänkte när de såg djuren, därefter grundade vi vår analys och tolkning av vårt material med hjälp av konstruktivismen. I vår undersökning såg vi att alla elever hade någon sorts känsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svårt att tyda känslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en känsla medan kroppsspråket visade en annan. Generellt ändrade eleverna sina känslor och tankar till djuren under intervjuns gång, men vi kunde inte uppfatta något mönster i hur känslorna och tankarna ändrades.

In an ever-more complex and unstable global environment, the threats of supply chain disruptions are increasing. Furthermore high-growth firms, which are main contributors to the global economy, have no specific guidance as it pertains to this issue, while academics perceive a gap in knowledge with respect to these types of firms. Scholars have previously highlighted the importance of supply chain resilience for firms to withstand disruptions but have thus far only assumed the perspectives of industries or incumbent firms. Thus, the purpose of this thesis was to explore the role of organizational characteristics of a high-growth firm and how these affect supply chain resilience and its antecedents. Empirical findings propose that a high-growth firm can achieve sufficient resilience without high risk management orientation. Hence, the characteristics of a high-growth firm may inherently increase resilience. Further, it is proposed that the antecedents relating to supply chain resilience do not carry equal importance throughout an organization’s lifecycle. Hence, high-growth organizations need to apply resilience targets and actions that are in line with the overall growth roadmap of the firm, while considering the dynamic nature of their own growth. / I en alltmer komplex och instabil global miljö ökar hoten om störningar i försörjningskedjan. Dessutom har högväxtföretag, som är bland de viktigaste bidragande faktorerna till den globala ekonomin, ingen specifik vägledning vad gäller denna fråga, medan akademiker upplever en kunskapslucka med avseende på dessa typer av företag. Forskare har tidigare betonat vikten av motståndskraft i försörjningskedjan för att företagen ska kunna motstå störningar och katastrofer, men har hittills bara antagit perspektiven hos industrier eller etablerade företag. Syftet med denna avhandling var således att utforska rollen som organisatoriska egenskaper i ett företag med hög tillväxt spelar och hur dessa påverkar leveranskedjans motståndskraft och dess konceptuella komponenter. Empiriska resultat föreslår att ett företag med hög tillväxt kan uppnå tillräcklig motståndskraft utan etablerad riskhantering. Därför kan egenskaperna hos ett företag med hög tillväxt i sig öka motståndskraften. Vidare föreslås att de konceptuella komponenterna som avgör leveranskedjans motståndskraft inte har lika betydelse under hela organisationens livscykel. Därför måste organisationer med hög tillväxt tillämpa motståndsmål och åtgärder som är i linje med företagets övergripande tillväxtplan, samtidigt som de tar hänsyn till den dynamiska karaktären av deras egen tillväxt.