This essay discusses the subject of people who experience a positive approach towards their bodies. It uses a phenomenological approach through qualitative interview with five people that were asked about how they experience comfort around their bodies. The aim was to understand the experience of having a positive approach to the body, with regards to feelings and situations. The result showed that acceptance, respect, actions made with consideration as well as healthy habits of thinking was carried out as the main aspects of having a positive approach to their bodies. This brought feelings of joy, gratitude, comfort, ease and the like. This is a growing field of knowledge, and this essay hope to contribute to a greater conversation concerning well-being and health.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse</p><p>Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap</p><p>Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass</p><p>Handledare: Anders Billström</p><p>Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv </p><p>Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar?</p><p>Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. </p><p>Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. </p><p>Metod: I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material.</p><p>Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.</p>

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd – Chefers uppfattning om motstånd som företeelse Uppsatsnivå: Kandidatuppsats - Ledarskap Författare: Anna Borrbring och Joel Hvass Handledare: Anders Billström Nyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar? Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv. Teoretisk referensram: Genom att kombinera fem olika begrepp som vi funnit i tidigare forskning och som kan kopplas samman med ett positivt perspektiv byggdes en referensram upp. I vår teoretiska referensram kombineras ett antal olika författare och teorier. Metod:I studien har vi använt oss utav en kvalitativ undersökningsmetod och därför genomfört intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Resultat: Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det hos chefer finns positiva uppfattningar om begreppet motstånd. Dock så finns det blandade uppfattningar, men vi menar att det ändå finns positiva inslag även hos de chefer där annars en negativ inställning dominerar. Utifrån studien har vi valt att belysa ett antal punkter som vi finner av stor vikt för chefernas uppfattning om begreppet motstånd, exempelvis ordets laddning samt förutfattade meningar och inställningar. Vi menar att vi genom att ha låtit ett positivt synsätt på begreppet motstånd genomsyra studien har lyckats ska fokus kring en sida av begreppet som annars ofta valts bort. Vi hoppas att det ska leda till att det skapas eftertanke kring ett begrepp som tidigare sågs med negativitet.

Titel: Förväntningsgapet ur två perspektiv Problemdiskussion: Ett förväntningsgap uppstår när intressenter har förväntningar på revisorn som inte motsvarar vad revisorn egentligen ska eller får göra. I de allra flesta fall handlar det om att förväntningarna är för höga. Många tror alltså att revisorer ska göra mer än vad som krävs av dem enligt lag. Förväntningsgapet beskrivs ofta som något negativt men genom vår studie vill vi bidra till en syn på förväntningsgapet ur ett annat perspektiv. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda förväntningsgapet på ett sätt som snarare handlar om de föreställningar som finns om revisorer och om dessa aspekter har någon påverkan på förväntningsgapet. Målet är att undersöka om det finns positiva aspekter med förväntningsgapet och vilka dessa i sådana fall är. Avgränsningar: Vi har genomfört ett begränsat antal intervjuer samt hållit oss till vår lokala ort, Jönköping. Metod: Vi har genomfört intervjuer med 21 företag, 13 studenter, 4 revisionsbyråer samt 10 slumpvis utvalda personer. Intervjuerna har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har dessutom gjort en genomgång av vetenskapliga artiklar och böcker för att få pålitlig och vetenskapligt säkerställd fakta. Resultat och slutsats: Vi har genom vår studie ifrågasatt den negativa aspekten av förväntningsgapet och kommit fram till att förväntningsgapet varierar bland revisorers olika intressenter. Störst är förväntningsgapet från allmänheten och studenter som sällan eller aldrig kommer i kontakt med revisorer och där har gapet visat sig ha en positiv inverkan på revisorers status. Gapet har också visat sig vara positivt bland mindre företag där ovissheten om vad en revisor gör är stor. Bland stora företag är förväntningsgapet betydligt mindre eller nästintill obefintligt och där är också revisorers anseende inte lika högt. Förväntningsgapet minskar ju större kunskaper som finns och därmed också revisors anseende.

“ADHD är som en snubbeltråd ungefär. Om man ser den är det lättare att låta bli att snubbla.”                                                                                                              Agneta Hellström   Citatet stämmer huvudsakligen in på vad denna studie behandlar. Vad säger litteraturen om hur vi bör behandla elever med ADHD och hur överensstämmer det med verkligheten? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer kombinerat med en litteraturstudie som metod för denna studie. Studien visar att pedagogerna endast använder en liten del av de metoder som litteraturen behandlar och den större delen av litteraturens metoder lämnas oberörd av pedagogerna. I studien framkom också att pedagogerna uppger tillvägagångssätt som inte återfinns i behandlad litteratur, som samtal som metod för problemlösning.

Finns det gnostiska föreställningar inom dagens New Age rörelse? Hur gestaltar de sig vad gäller tanken om gnosis och dualism? Jag fokuserar i mitt uppsatsarbete på en strömning inom New Age- rörelsen som går under benämningen New Thought, en rörelse som uppstod i 1800-talets USA och som fått stort gehör, framför allt genom amerikansk självhjälpslitteratur. Jag har därför valt att studera litteratur inom denna genre, för att se på vilka sätt det gnostiska tankegodset förmedlas idag. Jag använder den vetenskapliga litteraturen som forskningsbakgrund och den amerikanska självhjälps - litteraturen som studieobjekt. Resultaten av min studie visar att man inom New Thought rörelsen utgår från att människan är gudomlig och att hon kan återuppväcka minnet av sin egen gudomlighet. Uppvaknandet kommer att leda till ökat välstånd och framgång på alla plan då hon blir medveten/upplyst och börjar skapa sin egen verklighet genom att välja positiva tankar. Sjukdom, fattigdom och problem är illusioner. Kroppen och det materiella framställs på ett tvetydigt sätt inom New Thought – rörelsen. Gränslösa, gudomligt positiva tankar tros manifesteras i form av hälsa, skönhet, välstånd och materiella ting, samtidigt som kroppen framställs som något negativt, något som ska underordnas det gudomliga medvetandet. Föreställningen om gnosis är därför central och belyses starkt inom New Thought rörelsens självhjälpslitteratur och verksamhet. Den dualistiska föreställningen med anor från gnosticismen är visserligen nedtonad, men fullt skönjbar.

Bakgrund: När en person drabbats av stroke är det i många fall även närstående som påverkas och måste anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva negativa respektive positiva upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person som drabbats av stroke. Metod: Litteraturöversikt med granskning av 15 kvalitativa studier publicerade mellan åren 2006-2012. Resultat: Utifrån anhörigvårdarnas upplevelser av vårdarbetet framkom tio teman. Huvudresultatet var att de upplevde vårdarbetet som betungande, utmattande, bekymrande med brist på egentid och avlastning. De upplevde också brist på stöd från familj, vänner, samhälle och sjukvård. Anhörigvårdarna upplevde sig utlämnade och oförberedda i sin nya roll som vårdare och ansåg sig inte ha fått tillräcklig undervisning i vad rollen skulle innebära och vad de kunde förvänta sig. De positiva upplevelserna var att relationerna stärktes inom familjerna och anhörigvårdarna lärde sig att uppskatta saker som de tidigare tog för givet. De beskrev även att de använde olika copingstrategier för att hantera den nya situationen. Slutsats: Vårdpersonal måste bli bättre på att stödja anhörigvårdarna i sin svåra situation och i ett tidigt stadium ge anpassad och koordinerad information så att de känner sig trygga och kan få den hjälp de behöver.

<p>Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att</p><p>artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett</p><p>uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under</p><p>de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar</p><p>visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.</p><p>Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de</p><p>båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till</p><p>att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala</p><p>relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde</p><p>kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen</p><p>vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov</p><p>hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och</p><p>framtiden.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.</p>

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Att artikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ett uppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det under de senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar. Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkar visualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario. Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i de båda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda till att respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var sociala relationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kunde kontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egen vilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behov hos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet och framtiden.