Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

No description available.

I den här studien har vi fokuserat på hur pedagogerna på två olika förskolor med naturvetenskaplig inriktning utformar naturvetenskapliga lärandesituationer för de yngsta barnen i åldrarna ett till tre år. Vi har också försökt att urskilja ämnesdidaktiska redskap som används i naturvetenskapligt arbete för vår valda åldersgrupp. Studien är utförd med kvalitativ metod där två olika intervjumetoder har använts. Vi har använt oss av video stimulated reflection och semistrukturerad intervju, för att få möjlighet att få reda på så mycket som möjligt av pedagogernas uppfattning av ämnesdidaktiska redskap och deras sätt att utforma naturvetenskapliga lärandesituationer på. Vi har använt oss utav konventionell innehållsanalys som hjälpmedel att analysera resultatet. Vårt resultat visar att det viktigaste i naturvetenskapligt arbete med barn i åldrarna ett till tre år är att alltid utgå ifrån deras intresse. På den första förskolan anses det svårare att planera aktiviteter för de yngsta barnen då dem är mer styrda av sitt eget intresse. På den andra förskolan arbetade dem med teman och hade planerade aktiviteter varje dag. Pedagogerna vi intervjuade på båda förskolorna hade en positiv inställning till ämnet, vilket motsätter den tidigare forskningen. Det framgår i empirin att pedagogerna tycker det är viktigt att man vet vad man gör och varför man gör det. Det visar på en didaktisk medvetenhet hos pedagogerna.

Algae are the most common primary producers in stream ecosystems, contributing as much as 80 % of the total primary production. The production of these ecosystems is strongly influenced by the terrestrial habitats, which are in turn likely to be altered by climate change. In arctic ecosystems, where the effects of climate may be most pronounced, there are important unknowns about how abiotic factors such as light, temperature, nutrients, flow regimes interact to influence stream productivity. This study therefore aimed to understand what controls the rate of benthic algal growth in Arctic streams by measuring the accumulation of algal biomass on artificial surfaces across arctic stream types in Norrbotten, Sweden. Ceramic tiles were placed at 36 locations distributed across tundra and birch forest streams. Algal accumulation on tiles was then measured over 7 weeks using a fluorometer (Bentothorch) together with a number of likely controlling factors (light, temperature, dissolved nutrients and depth). I observed a significant difference in algal accumulation between the stream types (p<0.05), with nearly three times greater biomass in birch forest compared to tundra streams. However, these differences were not related to variation in light and water temperature. Dissolved nitrogen had a significant correlation with algal accumulation although with a lot of unexplained variation. Unmeasured hydrological aspects such as stream flow may have had large significance for differences in algal growth between the higher-gradient tundra and lower-gradient birch forest streams.  Overall, I hypothesize that the productivity of these systems is limited by nitrogen or several parameters working together and/or that these systems are affected by an unmeasured parameter (e.g., grazing, hydrological disturbance). While my results did not clearly establish the factors regulating algal growth in these streams it suggests that dissolved nitrogen is an important factor. The observed differences between stream types suggest that the productivity of arctic streams and the potential effect of climate change may be affected by small-scale variation in geomorphology and hydrology.

Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

Målet med studien var att analysera det lärande som sker när pedagoger och barn utforskar ett naturvetenskapligt fenomen, mer precis en snäckas livscykel. De två forskningsfrågorna löd: Hur, under de olika aktiviteterna uttrycker barnen sin förståelse för snäckans livscykel? Hur möjliggörs lärandet med hjälp av kommunikation, miljö och material? Insamlat datamaterial bestod av videoobservationer, stödanteckningar, stimulated recall och en kompletterande intervju av pedagoger. I videoobservationerna medverkade även barn från förskolans 5-års grupp. De viktigaste resultaten och slutsatserna som framkommit i studien är barns variation av estetiska uttryckssätt. Ett barn kan uttrycka mycket genom att gestalta med kroppen eller genom att konstruera med olika material utan att säga några ord. De visar också förståelse genom att kopiera rörelser och transformera kunskap till andra sammanhang. Barnen ställde olika hypoteser gällande snäckornas livscykel. Dessa prövade och omprövade de på olika sätt och använde sig då av olika uttrycksformer för att testa olika lösningar till problemen. En annan slutsats är att miljöns utformning och pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för barnens lärande genom estetiska lärprocesser. Slutligen vill jag lyfta fram att barns fantiserande i leken framträdde som en viktig komponent i deras lärande. Genom att fantisera kunde de utveckla och pröva olika hypoteser.

The aim of this study was to analyze water chemical samples and diatoms to determine if there are any differences between the sample points in deformations, tax numbers and metal contents. Furthermore the aim is to investigate whether there is a correlation between metals and deformations, to study the bioavailable content of metals and whether deformations and tax loss are area specific. The data is from the years 2015-2018 and comprises 114 sample points from water streams in northern Sweden. The data includes diatoms, deformations, tax numbers and content measurements from the metals As, Cu, Cd, Ni, Pb, U and Zn. Regression analysis was performed between the bioavailable content of metal (Cu, Ni, Pb, Zn) and dissolved content, and also between the metal contents and the deformations to investigate a possible correlation. Two different regression analyzes where made for the metal contents and the deformations, because there are two test points that have very high deformations (10,5% and 9,5%). The comparison between the different sample points shows that it is not obvious that elevated metal contents have an influence on the diatom community. The first regression analysis (n=114) for metals and deformations indicates that Ni and Zn are significant, both the bioavailable- and the dissolved content. The second regression analysis (n=112) indicates that the bioavailable content of Cu and the dissolved content of U are significant. For both analysis the coefficient of determination is far too low for it to be reliable. More studies need to be done, including more metals and diatom species.

Studiens syfte har varit att ta reda på mellanstadielärares känsla av sammanhang. Detta har genomförts genom en enkätundersökning med totalt 30 stycken medverkande mellanstadielärare. Resultatet av studien visar ett positivt resultat då mellanstadielärarna som deltagit innehar en stark KASAM. Studien påvisar även att mellanstadielärarna känner en stor meningsfullhet till sitt yrke. Studien indikerar att mellanstadielärares KASAM inte kan kopplas samman med den höga grad av sjukskrivingar och psykiska ohälsa som idag existerar i läraryrket. Det finns dock en stor variationsvidd bland mellanstadielärarnas svar som därför påvisar att framtida forskning kring ämnet kan ses som intressant.

Syftet med min studie är att ta reda på hur lärare och rektorer i grundskolan beskriver att de arbetar med formativ bedömning för att stärka lärande. I forskningsläge presenterar jag teori och forskningar om formativbedömning och dess nyckelprocesser. I resultatet beskriver jag lärares och rektorers uppfattningar om begrepp och genomförande av formativ bedömning samt hinder som de upplever med arbetet. Resultatet visar att informanterna anser att tydlig information om målen kan underlätta lärande. Återkopplingen kan också utveckla elevs kunskaper. Genom självbedömning kan eleverna få djupare förståelse för sin nivå. Kamratbedömning ger eleverna möjligheter att få höra återkoppling på ett annat språk. Hela processen kräver att lärare och rektorer fungerar som vägledare. Avslutningsvis presenterar jag nya forskningsfrågor som kan komplettera min studie.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur texter och bilder i textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet, interagerade vid framställningen av centrala begrepp inom ämnesområdet kraft samt rörelse. En del av syftet var även att få kunskap om hur metaforiskt språk användes vid framställningen av begreppen. Grunden till detta var att NO-ämnena ofta ses som abstrakta och svåra samt att lärare inte alltid har tid att analysera läromedel på djupet. För att genomföra studien användes en kvalitativ textanalys med visuellt och multimodalt fokus där både text samt bilder analyserades med hjälp av olika analysverktyg och analyskategorier. Analysverktygen graderades efter hur väl bilderna samspelade med texterna vid framställningen av begreppen, där bildernas olika funktioner och om begreppen representerades eller fanns utskrivna i de intilliggande bilderna, stod i fokus. Även användningen av metaforer analyserades genom att en mening i taget analyserades. Analyserna genomfördes i fyra olika textböcker i NO-ämnena för mellanstadiet där de centrala ämnesspecifika begreppen analyserades. Resultatet placerades in i tabeller och sedan en jämförande tabell för att kunna se likheter och skillnader textböckerna emellan. Även det metaforiska språket jämfördes och framställningen av begrepp som förekom i samtliga textböcker. Resultatet visade att samtliga textböcker innehöll metaforiskt språk och både tydliga samt mindre tydliga samspel mellan text och bild vad gäller det analyserade ämnesområdet. Hälften av textböckerna innehöll extra tydliga samspel mellan text och bild. Den slutsats man kunde dra av resultatet av studien var att både textboksförlagen och lärare kan behöva komplettera textböckerna, för att få framställningen av ämnesområdet kraft samt rörelse att bli extra tydlig i alla avseenden.