Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de elitföreningar i Stockholm som bedriver specialidrott fotboll i skolan upplever samarbetet med de olika skolorna. Syftet är också att undersöka och beskriva vilka svårigheter respektive utvecklingsmöjligheter föreningarna upplever. Gymnasieskolans ramar och regler måste föreningarna förhålla sig till men vägen dit och prioriteringarna kan se olika ut. De frågeställningar som användes är: Hur beskriver föreningen sitt samarbete med gymnasieskolan? Hur upplever föreningen att målet att utbilda elitspelare påverkas av samarbetet med gymnasieskolan? Vilket utvecklingsområde är det viktigaste i samarbetet med gymnasiet? Metod Studiens ansats är kvalitativ och den datainsamlingsmetod som använts är semistrukturerade enskilda intervjuer. Enligt Bryman (2011) tillåter semistrukturerade intervjuer att respondenternas svar leder till eventuella följdfrågor. Studiens intervjuguide är uppbyggd tematiskt. Resultatet Resultatet visar att de undersökta föreningarnas förhållningssätt till både studier och fotbollsträningen i gymnasiet är att det är ett helhetskoncept. Skillnaderna i hur föreningarna prioriterar finns men målet är detsamma. Som helhet är klubbarna nöjda med sina respektive samarbeten och förslag på utvecklingsmöjligheter finns hos samtliga. Slutsats Den Nationella Idrottsutbildningen, NIU, kanske inte är den perfekta lösningen men fungerar i de undersökta föreningarna väl. Formerna för utbildningen, faciliteterna och andra resurser håller hög klass rakt igenom. Det finns anledning för vidare studier i ämnet för att utvecklingen ska ske i hela landet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Abstract  Within the Swedish upper secondary school there are special sports courses with the aim of giving the students an opportunity to combine studies and their specific sports. In this essay, the outcome of a NIU football secondary school education and the ability of the schools to educate elite players is studied. Aim The aim of the study was to investigate the correlation between special education and future elite careers. The study will be answered by the following questions: How many elite-level players have completed a NIU football education? Do the schools differ in terms of the number of students who reach elite level? Does the geographical location of schools affect how many that reach elite levels? Does the association with elite teams influence how many student´s that reach the elite level? Is there a difference between men and women?  Method A quantitative approach has been used to study 2400 male and female football players.The collection of data has been conducted through contact with all 68 NIU schools and the Swedish football federation, which provides the information about the players' team affiliations and level.   Results 51.8% women, 53.8% men, and 53% of the total elite-level players have undergone NIU football education. The observed schools differ in the number of pupils who reach elite football. 5,68% ±5,47% of pupils per school reaches elite football, concerning men 4,62% ±6,08% and women 8,31% ±10,66%. An independent t-test analysis (p&lt;0,05) showed no significant differences depending on geographic location for total players (p=0,747), males (p=0,817) or females (p=0,807). Schools association with elite teams showed significant differences (p&lt;0,05) for the total number of players (p=0,006) and males (p=0,004). However, there was no significant difference in females (p=0,462). Conclusion A NIU education seems to increase the chances of reaching elite level. When it comes to the schools´association with elite teams, the results indicate that it is beneficial for boys but not girls. However the geographic location does not impact the result. Finally, future studies are needed to demonstrate the reasons why some schools deliver more players to elite level. / Sammanfattning Inom den svenska gymnasieskolan förekommer det specialidrottsutbildningar med syfte att ge eleverna en möjlighet att kombinera studier och sin specifika idrott. I denna uppsats kartläggs utfallet av en NIU-fotboll gymnasiala utbildning samt skolornas förmåga att utbilda elitspelare.  Syfte frågeställning Syftet med studien var att kartlägga sambandet mellan genomförd specialidrotts utbildning och elevers framtida elitkarriär. Studien kommer att besvaras genom följande frågeställningar: Hur många spelare på elitnivå har genomfört en NIU-fotboll utbildning? Skiljer sig skolorna åt gällande antal elever som når elitnivå? Påverkar skolornas geografiska placering hur många som når elitnivå? Påverkar skolornas föreningssamarbete hur många som når elitnivå? Existerar det någon skillnad mellan kvinnor och män? Metod En kvantitativ ansats har använts för att undersöka 2400 manliga och kvinnliga fotbollsspelare. Insamlingen av materialet har skett genom kontakt med alla 68 NIU-skolor samt Svenska fotbollförbundet som tillhandahåller informationen om spelarnas lag-tillhörigheter och nivå.  Resultat 51,8% kvinnor, 53,8% män samt 53% av det totala antalet spelare på elitnivå har genomgått en NIU-fotboll utbildning. De observerade skolorna skiljer sig åt gällande antal elever som når elitfotboll. 5,68% ±5,47% elever per skola når elitfotboll, gällande män 4,62% ±6,08% och kvinnor 8,31% ±10,66%. Ett oparat T-test visade ingen signifikant skillnad (p&lt;0,05) gällande geografisk placering för totalt antal spelare (p=0,747), män (p=0,817) eller kvinnor (p=0,807. Skolornas samarbete med en elitförening visade signifikanta skillnader (p&lt;0,05) gällande totalt antal spelare (p=0,006) och män (p=0,004). Dock fanns det ingen signifikant skillnad gällande kvinnor (p=0,462)  Slutsats En NIU-utbildning tycks öka elevernas chanser till en elitkarriär. När det kommer till skolornas elitsamarbete så tyder resultaten på att det är gynnsamt för män. Den geografiska placeringen tycks dock inte påverka resultatet. Slutligen, framtida studier behövs för att påvisa anledningarna till varför vissa skolor får fram fler spelare till elitnivå.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade lärare i ämnet specialidrott inriktning fotboll resonerar om bedömning och betygsättning i kursen idrottsspecialisering 1, utifrån kursens centrala innehåll om ”taktik och teknik inom specifik idrott vid träning och tävling”. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem legitimerade specialidrottslärare. Läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande arenorna: transformeringsarenan och realiseringsarenan har använts som teoretiskt ramverk för analys. I studiens resultat går det att urskilja skillnader i specialidrottslärarna beskrivningar av vad som ska behandlas i undervisningen tillika vad lärarna anser sig bedöma i kursen idrottsspecialisering 1. Resultatet visar på att lärarna ges stor frihet till personlig tolkning av ämnet specialidrott varvid faktorer som ämneskunskaper, utbildningsnivå och erfarenheter får ett stort inflytande vid lärarnas bedömningspraktik. Vidare visar resultatet att specialidrottslärarna genomgående under kursens gång arbetar med en formativ bedömningspraktik, detta kommer i uttryck i form av instruktioner och anvisningar i undervisningen samt genom fortlöpande samtal med eleverna. Vid tiden för betygsättning finns tendenser som visar på att specialidrottslärarna värderar en del av kunskapskravet högre än andra. Resultatet pekar även på att NIU-elevernas klubblagstillhörighet har ett visst inflytande över lärarnas bedömningsarbete, detta då fyra av fem specialidrottslärares utsagor går att koppla till elevernas klubblagsverksamhet.