Under detta arbete testades och utvärderades navigeringsverktyg mot varandra för att sedan se om de, tillsammans med kartsystemet OpenStreetMap, kunde fungera som substitut till programmet Google Maps och användas för att navigera vid en rutt. Navigeringssystemen som jämfördes hade alla öppen källkod och det gick att sätta upp och köra lokalt på en personlig dator med hjälp av stickprovsdata för att navigera i olika delar av världen.

<p>Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.</p>

Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.