Denna uppsats byggs på de besparingar som sker inom lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. Lagen antogs för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, men även för att ge en möjlighet till självbestämmande och goda levnadsvillkor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur enhetschefer upplever sitt handlingsutrymme vid en budget-läggning men också hur man som enhetschef hanterar de konsekvenser som uppstår i en budget som minskar. Syftet ska uppnås med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar delade meningar i handlingsutrymmet men att man upplever att man som enhetschef upplever lite eller inget handlingsutrymme och att det är en stram budget som man har att arbeta efter. Nedskärningarna och konsekvenserna är att chefsstödet i många kommuner har blivit indraget, men man upplever också att arbetet blir påverkat. Detta eftersom man som chef inte har tid att utföra det kvalitetsarbete som skulle behövas och detta i sin tur leder till att brukaren inte får det denne har rätt till, såsom fritidsaktivitet. / This essay is based on the savings that take place within the law on support and service for certain disabled people. The law was adopted to improve the living conditions of people with disabilities, but also to provide an opportunity for self-determination and good living conditions. The essay aims to find out how middle managers experience their room for maneuver when setting a budget, but also how unit manager handles the consequences that arise in a budget that is reduced. The purpose is to be achieved with qualitative semi-structured interviews. The results show divided opinions in the room for maneuver, but that you experience that as a unit manager you experience little or no room for maneuver and that it is a tight budget that you have to work according to. The cuts and consequences are that managerial support in many municipalities has been withdrawn, but it is also felt that the work is affected. This is because you as a manager do not have time to perform the quality work that would be needed and this in turn leads to the user not getting what he is entitled to, such as leisure activities.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det är främst kortsiktiga finansiella intressen som får ledningen på företag att förändra organisationen med inriktning mot personalnedskärningar. Det finns tankegångar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka är mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. Svårigheter kan dock uppstå i hur man lyckas med förändringen, såtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförändring. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka upplevelser medarbetarna har av organisationsförändringen, samt hur medarbetarna upplever förändringen avseende delaktighet och hur de upplever att organisationen använder den kunskap medarbetarna har. Jag har genomfört en kvalitativ studie men inslag från fenomenologin. Jag har genomfört intervjuer med sex medarbetare. Medarbetarna upplever förändringen som en tuff bantning där det sagts upp folk i alla åldrar. Motivationen har sjunkit bland medarbetarna på grund av problem, gnäll och oro. Medarbetarna har tappat förtroende för ledningen och menar att ledningen genomfört beslut som ej är förankrade. Det har byggts upp ett motstånd mot förändringen. Medarbetarna menar att det inte finns utrymme för att vara med och påverka eller att ha dialoger. Medarbetarna upplever att  organisationen använder medarbetares kunskaper på ett nonchalant och otydligt sätt, samt att kassationer och leveransförseningar har ökat.