Varje år är det ett antal företag som på grund av besparingskrav tvingas till personalnedskärningar, eller till att avveckla sin verksamhet. Hur personalen påverkas vid sådana förändringar beror bland annat på hur delaktiga de får vara i beslutsprocessen, och på att kommunikation mellan ledning och medarbetarna fungerar så att alla får den information och det stöd de behöver.Ett Företag meddelar att deras verksamhet ska avvecklas och att delar av den ska flytta. Beskedet kommer mycket oväntat och beslutet innebär att en del anställda får möjlighet att flytta med Företaget, men att de flesta anställda kommer att sägas upp. Den här studien utgår från de anställdas perspektiv av upplevelsen då deras arbetsplats ska avvecklas. Materialet till undersökningen har samlats in via intervjuer och genom brev där anställda har fått skriva om hur de upplever situationen.Det visar sig att de anställda är missnöjda med hur avvecklingen har skötts, och de anser att de inte fått tillräckligt med information för att få en förståelse för beslutet. Deltagarna i undersökningen säger att de har haft svårt att motivera sig att arbeta eftersom arbetet känts meningslöst och att de inte känt sig behövda. Men flera säger också att avvecklingen var den kicken de behövde för att våga göra någonting annat, att byta arbete eller satsa på ett annat yrke.

<p>Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fem HR personer med olika chefsbefattningar med syftet att ta reda på hur individen tolkar och har för inställning till lärande under en nedskärningsprocess. Resultaten i studien beskriver att vid en nedskärning inom organisationen SJ är erfarenhetsutbytet grunden till lärandet. Detta eftersom det varken finns tid eller resurser till att gå en utbildning. Dessutom diskuterar vi informanternas förutsättningar för lärande och utveckling vid en nedskärningsprocess.</p>

Alla organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning. Vi har intervjuat fem HR personer med olika chefsbefattningar med syftet att ta reda på hur individen tolkar och har för inställning till lärande under en nedskärningsprocess. Resultaten i studien beskriver att vid en nedskärning inom organisationen SJ är erfarenhetsutbytet grunden till lärandet. Detta eftersom det varken finns tid eller resurser till att gå en utbildning. Dessutom diskuterar vi informanternas förutsättningar för lärande och utveckling vid en nedskärningsprocess.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunalt anställdas arbetsrelaterade hälsa påverkas av nedskärningar. De teoretiska utgångspunkterna är att nedskärningar i kommunal sektor riskerar att leda till att kommunalt anställda får mer att göra med mindre resurser och att detta leder till ökade krav och stress som kan leda till arbetsrelaterad ohälsa. Metoden som används är differences in differences regression, en typ av regressionsanalys som möjliggör jämförelser mellan olika grupper över tid utan att ha en slumpmässig tilldelning av förklaringsvariabeln. Avvikelser från de gemensamma trenderna som etableras i materialet ger en bild av hur orsakssambandet ser ut. Materialet som analyseras är offentlig statistik över 288 svenska kommuners bruttokostnader och nettokostnader för verksamheten samt sjukfrånvaro och personalomsättning. Resultatet av regressionsanalyserna visar att lägre bruttokostnader har ett samband med högre sjukfrånvaro samt högre personalomsättning. Sambandet för sjukfrånvaro är statistiskt signifikant, sambandet för personalomsättning är inte det. Dessa resultat tolkas som ett tecken på att anställda i kommuner som skär ned får mer att göra med mindre resurser, att de i större utsträckning drabbas av överkrav och högre psykologisk press som leder till att fler drabbas av arbetsrelaterad ohälsa och blir sjukskrivna eller säger upp sig. Studien bidrar till en förståelse för vilka konsekvenser nedskärningar kan få för anställda i kommunal sektor så länge kraven fortfarande är desamma. Mer forskning på området är dock nödvändig för att få en klarare bild av vilka mekanismer som ligger bakom orsakssambandet samt ge en mer detaljerad beskrivning av vilka typer av resurser som påverkar arbetstagare på olika sätt.

Denna magisteruppsats analyseraraktieägarvärdeslogikens effektpå organisationer.Forskare menar att aktieägarvärdeslogiken har spridits till resterande delar av samhället. Föratt kunnadra slutsatserundersöksaktieägarvärdelogikens påverkan i AB Volvo, vilken byggerpå Tengblads (2011) forskning, samt påbyggda studier och ideologikritik.I denna magisteruppsatsspelar agentteorinen viktig roll eftersom den ärbaseradpå aktieägarvärdeslogiken däraktieägarvärdetmaximerasgenom styrning av företagsledning. I agentteorin tar aktieägare rollen som huvudmän och företagsledare är deras agenter. Om ett företag anses vara överkapitaliserat på grund av stora finansiella buffertar, kan höga utdelningar delas ut till aktieägare vilket kan påverka företaget negativt eftersom dess finansiellatillgångar minskat. Som en konsekvens blir soliditeten mindre i företaget ochföretagstillväxtenkanocksåpåverkas genom attutrymmet för investeringar minskar.Aktieägare vill ha höga utdelningar dåhöga utdelningar ger aktieägare rikedom ochmakt(Black, 1990; Davis och Thompson, 1994).Studiervisar att en dramatisk försämring av soliditeten i AB Volvo sker under perioden 2006-2009. Det hävdas i uppsatsen att soliditeten på drygt20procenti dagslägetärförlågt förett konjunkturkänsligt företag som AB Volvo.Därför behöver AB Volvo bygga på sina finansiella buffertar för att höja soliditeten som gör att företaget klarar tatillfälliga förluster till följd av konjunktursvängningar.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvarvarande anställda upplevernedskärningar i personalstyrkan, samt det stöd som erbjuds dem under dennaförändringsprocess. Eftersom nedskärningar i personalstyrkan kan skapa stress och oroför de kvarvarande anställda kan denna studie hjälpa till att belysa hur nedskärningarkan hanteras på ett så bra sätt som möjligt för de kvarvarande anställda och på så visöka deras motivation under förändringsprocessen.Studien baseras på fem respondenters berättelser om nedskärningar de upplevt. Denutgår från frågeställningarna ”Hur upplevde respondenterna nedskärningen?” och ”Hurupplevde respondenterna de stödsystem de hade under nedskärningen?”.Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer. Mönster ochteman identifierades i respondenternas berättelser och dessa tolkades sedan utifrånMishra och Spreitzers modell samt begrepp från Hackman och Oldhams JCT.Studiens huvudsakliga resultat visar att nedskärningarna i flera fall påverkatrespondenternas motivation, att flera av dem upplevt brister i kommunikationen undernedskärningarna, samt att vissa önskat mer, eller bättre, stöd från sina chefer. Irespondenternas berättelser uppfylldes flera av de kriterier som kan hjälpa anställdaunder förändringsprocessen. Detta kan vara en del i förklaringen till varför de flestarespondenterna, även om några av dem rörde sig mellan olika roller, verkar ha intagitrollen som Förespråkare under förändringsprocessen. Med andra ord har de förståttvarför nedskärningen utförts, och har intagit en aktiv roll i förändringsprocessen.Resultaten av denna studie kan ligga till underlag för att förbättra hanteringen avframtida nedskärningar.

<p>Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist.</p><p>En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation.</p><p>Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt.</p><p> </p> / <p>During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work.</p><p>The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out.</p><p>The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.</p>

Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist. En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation. Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt. / During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same. The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work. The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out. The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.

No description available.