Tübingen, Universiẗat, Diss., 2002.

Thèse doctorat : Sciences de l'éducation : Lyon 2 : 1981. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.. Index.

No description available.

<p>ABSTRACT:</p><p>Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: <em>The Iceman Cometh </em>och <em>Long Day´s Journey Into Night. </em>Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.</p><p>I <em>The Iceman Cometh </em>är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ”self-made man”. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen. Etnicitets aspekten av mottypen, är synligast hos den enda afro-amerikanen bland karaktärerna. Behovet av en homosocial arena märks i den vikt som karaktärerna sätter i att understödja varandras ”pipe dreams”. Det finns en tydlig koppling mellan förhållandet moder-son och förhållandet hustru-make i pjäsen.</p><p>Även i  <em>Long Day´s Journey Into Night </em>är alkoholisten en tydlig mottyp. Drickandet leder till att männen förlorar sin status i samhället. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild, är synlig främst hos Edmund som är influerad av anarkismen och läser dekadansens poeter. Etnicitetsaspekten är synlig i familjens irländska bakgrund, som är kopplad till känslor av både stolthet och förakt. Homosociala aspekter är synliga även i hemmet där litterära allusioner och genuskodade utrymmen tjänar till att stänga ute modern. Männen i pjäsen föredrar också barmiljön framför hemmet. Maskuliniteten är ett skådespel som kräver en kvinnlig motpart i pjäsen. Kvinnans val av roll i detta är begränsat till valet mellan att spela prostituerad eller madonna.</p>

ABSTRACT: Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: The Iceman Cometh och Long Day´s Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet. I The Iceman Cometh är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ”self-made man”. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen. Etnicitets aspekten av mottypen, är synligast hos den enda afro-amerikanen bland karaktärerna. Behovet av en homosocial arena märks i den vikt som karaktärerna sätter i att understödja varandras ”pipe dreams”. Det finns en tydlig koppling mellan förhållandet moder-son och förhållandet hustru-make i pjäsen. Även i  Long Day´s Journey Into Night är alkoholisten en tydlig mottyp. Drickandet leder till att männen förlorar sin status i samhället. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild, är synlig främst hos Edmund som är influerad av anarkismen och läser dekadansens poeter. Etnicitetsaspekten är synlig i familjens irländska bakgrund, som är kopplad till känslor av både stolthet och förakt. Homosociala aspekter är synliga även i hemmet där litterära allusioner och genuskodade utrymmen tjänar till att stänga ute modern. Männen i pjäsen föredrar också barmiljön framför hemmet. Maskuliniteten är ett skådespel som kräver en kvinnlig motpart i pjäsen. Kvinnans val av roll i detta är begränsat till valet mellan att spela prostituerad eller madonna.

Made available in DSpace on 2015-05-14T12:39:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 863005 bytes, checksum: 42a8a1db5cfda470b4b759259c7d0c82 (MD5) Previous issue date: 2014-03-25 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / This work aims at analyzing the dramatic action and the characters tragic ethos in the trilogy Mourning Becomes Electra, focusing on the protagonist Lavinia Mannon. Our research corpus, which was written by Eugene O Neill and first performed in 1931, is a recreation of Aeschylus trilogy, the Oresteia, which presents a reading of the myth of the House of Atreus, whose line is cursed by acts of hate and vengeance. This study starts by taking into account the myth concept and its relations to Greek tragedy, as long as Freudian psychoanalysis, in the Modern times. The investigation about the concepts of action and ethos is based on Aristotle s Poetics (2005), Hegel s Aesthetics (2004), along with the studies of Raymond Williams (2002) and Sandra Luna (2005, 2008, 2012), as theoretical support. By creating a psychological drama, O Neill goes deeply into the character s psyche, presenting themselves struggling with impulses and passions repressed by their Puritan morality. Lavinia, the modern Electra, faces a personal drama, since she has a sickly love desire for her father, Ezra, is jealous of her mother, Christine, and represses her desire for Adam Brant, Christine s lover. Lavinia accuses her adulteress mother of having murdered Ezra, and seeks vengeance with the help of her brother, Orin, culminating with Christine s suicide. Orin, taken by guilt and remorse for having contributed to his mother s death, also succumbs to suicide. In order to maintain the Mannons secrets, Lavinia, as the last member of the family, seeks punishment for herself, condemned to endure a tormented existence, haunted by her antecessor s ghosts and recluse at her own house. / Esta pesquisa tem por objetivo analisar a ação dramática e o ethos trágico dos personagens na trilogia Mourning Becomes Electra, tendo como foco a protagonista Lavínia Mannon. Escrita pelo dramaturgo norte-americano Eugene O Neill e encenada, pela primeira vez, em 1931, a trilogia escolhida como corpus desta pesquisa constitui-se uma releitura da Oréstia, de Ésquilo, cujo enredo apresenta uma apropriação do mito dos Atridas, família cuja história é marcada por crimes de ódio e vingança. O estudo parte das considerações sobre o conceito de mito e sua relação com a tragédia grega e com a teoria psicanalítica de Freud, na modernidade. A investigação sobre os conceitos de ação e ethos dos personagens tem como suporte teórico a Poética de Aristóteles (2005), a Estética de Hegel (2004), as contribuições de Raymond Williams (2002) e de Sandra Luna (2005, 2008, 2012). Ao elaborar um drama psicológico moderno, O Neill investe na psiqué dos personagens, que se apresentam em luta contra pulsões e desejos, reprimidos em nome da moral puritana. Lavínia, a Electra moderna, enfrenta um drama pessoal, pois nutre um amor doentio pelo pai, Ezra, tem ciúmes da mãe, Christine, e reprime seu desejo pelo amante desta, Adam Brant. Ao saber da morte de Ezra, Lavínia acusa a mãe adúltera de ser a autora do crime e promete vingança com a ajuda de seu irmão Orin, resultando no suicídio de Christine. Orin, tomado pela culpa e remorso por ter contribuído com a morte da mãe, também sucumbe ao suicídio. A fim de resguardar os segredos de sua família, Lavínia, como a última Mannon, busca sua autopunição, condenada a uma existência atormentada, assombrada pelos fantasmas de seus antepassados e enclausurada em sua própria casa.

Eighteenth-century Scottish bibliography is a vast subject still awaiting exploration. There are, however, some landmarks to look for and guides to employ. I am thinking particularly, in the context of my own interests, of the writings of Philip Gaskell, and a work that should open up new sources, Robert H. Carnie’s awaited dictionary of the Scottish Book trade. The national Library of Scotland is in the early stages of compliling a catalogue of its eighteenth-century Scottish books which, no matter what form it takes, will provide scholars with a major tool. The description of books has been and doubtless will continue to be a controvertial subject, but those students who have much to identify can take encouragement, I believe from David Foxon’s ‘Thoughts on the History and future of Bibliographical Description’. In this work I map some particular and general areas of Scottish publishing history by examining the partnership of Gavin Hamilton and John Balfour, and the association they formed with the printer Patrick Neill. I study the partners in their own right as booksellers, publishers and printers, but I am concerned also with the larger bibliographical background. Hamilton and Balfour were strong-willed individuals who bought the force of their personal and private interests to bear on their professional lives; Hamilton, especially, in the period under consideration, saw little difference between his duty as a Scottish gentleman and his activities as a Scottish publisher. He and Balfour were far-sighted and adventurous, and deserve to be thought of as central figures in the story of the Edinburgh book trade.

The goal of the graduate thesis is the analysis and comparison of loyal programs in the segment fashion and sport in the Czech Republic. Today's consumer is very informed and makes decisions about purchase according to many criteria. The consumer becomes loyal to the brand in case he is satisfied with it and in addition it brings him various benefits especially the emotional ones. The theoretical part is dedicated to a brand, consumer behaviour, his purchasing process, loyalty, loyal programs and the impact of trends and new technologies on consumer behaviour. This thesis was submitted by the brand O'Neill therefore the practical part introduces the company and the comparison of loyal programs of its competitors. The main section is the evaluation of questionnaire and recommendations for the brand O'Neill.

No description available.

This essay focuses on making a comparative gender analysis between Eugene O´Neill´s play “Long Day´s Journey into Night” and Tennessee William’s play “A Streetcar Named Desire”. It emphases the portraying of socially constructed gender and how the authors present their characters in relation to emotional response as well as power and acting space.