The three evolutionarily related peptides neuropeptide Y (NPY), peptide YY (PYY) and pancreatic polypeptide (PP) are ligands to at least five G-protein coupled receptors in mammals, which are denoted by numbers. NPY has many physiological effects including stimulation of appetite and regulation of circadian rhythm and blood pressure. This work describes the ancient origin of the NPY receptor genes as deduced from molecular cloning of six receptors in four distantly related vertebrate species. Three of the receptors have been functionally expressed in vitro to determine ligand binding properties. The first Y2 receptor from any non-mammalian species was cloned from the chicken. The receptor was found to exhibit substantial structural and pharmacological differences to mammalian Y2, but showed similar anatomical distribution. A receptor was cloned in a primitive vertebrate, an agnathan fish, the river lamprey Lampetra fluviatilis. Phylogenetic analyses indicated that it represents an orthologue to the ancestor of Y4 and the teleost subtypes Yb and Yc. Three NPY receptors were cloned from a shark, the spiny dogfish Squalus acanthias. These were found to correspond to the three mammalian subtypes Y1, Y4 and y6, and was thereby the first complete Y1 subfamily in any species outside the mammalian lineage. This suggests that all three receptor subtypes arose in the common ancestor of sharks and mammals 420-450 million years ago. The sixth described receptor was cloned from the zebrafish, Danio rerio, and was shown to have equal identity to all three mammalian Y1 subfamily receptors. Phylogenetic analyses including the shark and lamprey sequences suggested that Yb may represent a fourth Y1 subfamily gene. It has previously been found that the genes for Y1, Y4 and y6 are located on separate chromosomes. Taken together, these results show that the NPY receptor family expanded by chromosomal duplications early in vertebrate evolution, prior to the origin of gnathostomes. This work will be important for the determination of the time points for the origin of the many functions of NPY as well as for the understanding of the processes that shaped the vertebrate genome.

Problemställning: Stroke är en världsomspännande, allvarlig och kostnadskrävande sjukdom. Sjuksköterskans omvårdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att främja återhämtning och förhindra komplikationer. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie där 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick. Resultat och konklusion: Att drabbas av stroke påverkar personens hela liv med förlorad kontroll över både kropp och personlighet. Oro för att drabbas av en ny stroke leder till ett liv i osäkerhet men också till förändrade levnadsvanor. Stroken påverkar den drabbades roll i familjen och förhållandet, ilska och frustration över situationen går ut över de närmaste. Den sociala relationen med familj och vänner försämras, eftersom kvarstående fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar gör det svårt att delta i sociala sammanhang på samma sätt som innan sjukdomen. Överdrivna känslomässiga yttranden och extrem trötthet försvårar ytterligare social samvaro. Implikation: Det är viktigt att sjuksköterskan får ökad medvetenhet om strokepatienternas upplevelser för att kunna ge en individuellt utformad omvårdnad. Det finns behov av vidare forskning kring copingstrategier samt strokepatienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad. / Problem: Stroke is a worldwide, serious and costly disease. Nursing interventions of patients with stroke should be individualized and adapted to promote recovery and prevent complications. It is therefore important for nurses to have knowledge of how the stroke affected patients experience their illness. The purpose was to illustrate patients’ experience of suffering from and living with a stroke. Method: A literature study, where 11 qualitative and one quantitative article that met the study’s purpose, were used. Results and conclusion: To suffer a stroke, affects the patient’s whole life with loss of control over both body and personality. Worries concerning the possibility to suffer a new stroke often results in a life of uncertainty but also in changing of lifestyles. The stroke affects the patient’s role in the family and in the relationship with the spouse; anger and frustration over the situation affect the immediate family negatively. The social relationships with family and friends deteriorate, because the residual physical or cognitive disabilities make it difficult to participate in social contexts in the same way as before the illness. Exaggerated emotional expressions and extreme fatigue makes social interaction even more difficult. Implication: It is important that nurses are more aware of stroke patients' experiences in order to provide individualized care. There is a need for further research on coping strategies and the stroke patients' experiences of nursing.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Bakgrund: Stroke är ett globalt folkhälsoproblem. De som drabbas av stroke kan få komplikationer som kräver långtidsrehabilitering. Rehabiliteringen börjar på sjukhuset och fortsätter därefter i hemmiljön, sjuksköterskor har till uppgift är att värna om patientens egenansvar. Egenansvaret gynnas av patientens delaktighet i rehabiliteringen och främjas genom en personcentrerad vård. Genom att beskriva patienters erfarenheter av egenansvar synliggörs en ökad förståelse för deras situation. Förståelsen kan också möjliggöra för vårdpersonal att bli ett stöd för patienten i egenansvaret. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenansvar under rehabiliteringen efter stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt som utgick från kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i två olika databaser och granskades därefter med Högskolan Kristianstads granskningsmall. Analysen utgick från Fribergs (2017a) trestegsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter efter en stroke visade på problematiken i att ta egenansvar i rehabiliteringen. Ur analysen framkom två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategorierna är: Behov av stöd för att kunna ta egenansvar under rehabiliteringen samt Egenansvarets betydelse när behovet av stöd i rehabiliteringen avtar. I den första huvudkategorin framkom patienters erfarenheter angående det bristande bemötandet som försvårade för patienter att ta egenansvar. I den andra huvudkategorin belystes den fortsatta utmaningen med det komplexa egenansvaret under rehabiliteringen. Diskussion: Metoddiskussionen utgick ifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen tar upp tre nyckelfynd vilka innefattar: patienternas behov av stöd, kommunikationens betydelse samt självständighetens betydelse för att kunna ta egenansvar. Dessa diskuteras utifrån Ekmans personcentrerade vårdmodell, ur ett samhällsperspektiv samt etiska aspekter.

No description available.

Sammanfattning  Bakgrund: Neurologisk rehabilitering innefattar ofta livslånga kontinuerliga insatser. För att få ett önskvärt resultat av rehabilitering krävs en god följsamhet från patienten. Forskning har visat att god följsamhet kräver att patienten får information om sin behandling samt känner sig delaktig. Det saknas dock forskning om vilken information och vilken typ av informationsform patienten efterfrågar inom neurologisk rehabilitering.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens perspektiv på behovet av information vid rehabilitering av neurologiska funktionsnedsättningar, och vad de upplever betydelsefullt för att uppnå följsamhet och delaktighet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor (Januari 2022). Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Inklusive pilotintervju genomfördes 10 intervjuer med patienter som deltagit i neurologisk rehabilitering. Resultat: Analys av materialet resulterade i 4 kategorier, Erhållen information, Önskad information, Delaktighet, Fysioterapeuten bemötande och Kommunikation. Varje kategori kompletterades även med underrubriker.  Konklusion:  I resultatet framkom det att patienter har behov av en mångsidig information både avseende informationens innehåll och förmedling. Det framkom även att fysioterapeutens bemötande och en god kommunikation var viktiga faktorer för informationsförmedlingen och därmed betydelsefullt för att uppnå delaktighet och följsamhet.

Around 1% of the population worldwide suffer from epilepsy, a condition which is characterized by recurring seizures. The development of reliable biomarkers for both prediction and targeted treatment of seizures is critical, as they can pave the way towards personalized therapy in epilepsy. In addition, sensitive biomarkers can be utilized for the detection of epilepsy in its early stages and allow for early treatment intervention. Various types of biomarkers have been studied in relation to epilepsy, with blood markers emerging as major candidates. Blood biomarkers offer the benefit of being cost and time efficient, in addition to being less invasive to sample in contrast to cerebrospinal fluid markers. Importantly, they can enhance patient diagnosis and prognosis when supplemented with other diagnostic methods, such as EEG. In this pilot study, five blood biomarkers of brain injury are studied in epilepsy, post-stroke epilepsy and single seizure patients. The aim is to analyze whether S100B, NSE, GFAP, NfL and tau are promising indicators of epilepsy after a first seizure in adults. The results present S100B as the most promising biomarker, with potential to predict early epilepsy.

Resultatet av denna litteraturstudie kan kortfattat konstateras genom att fingrar som verktyg kan vara ett försteg för att utforska mer utvecklingsbara strategier, det kan även vara ett sätt att motverka att elever hamnar i långvariga matematiksvårigheter samt ett sätt att avlasta hjärnans arbetsminne.  Det framkommer att det främst är elever i de yngre åldrarna, från förskolan till och med årskurs 2 samt elever i riskzonen för att hamna i långvariga matematiksvårigheter som gynnas av fingrar som verktyg. Därefter får elever i samband med denna strategi utforska nya och mer utvecklingsbara strategier att tillämpa i matematikundervisning. Fingrar som verktyg är en strategi som i de högre åldrarna används som en “reservstrategi”. Den kan då användas i kombination med andra strategier. Resultatet av studien indikerar på att elever med hög respektive låg arbetsminneskapacitet använder olika strategier när de använder sig av fingrar som verktyg. Beroende på vilket sätt elever använder fingrar har också en betydelse för hur elever kan lyckas med en aritmetisk uppgift.