Bakgrund: Stroke är ett globalt folkhälsoproblem. De som drabbas av stroke kan få komplikationer som kräver långtidsrehabilitering. Rehabiliteringen börjar på sjukhuset och fortsätter därefter i hemmiljön, sjuksköterskor har till uppgift är att värna om patientens egenansvar. Egenansvaret gynnas av patientens delaktighet i rehabiliteringen och främjas genom en personcentrerad vård. Genom att beskriva patienters erfarenheter av egenansvar synliggörs en ökad förståelse för deras situation. Förståelsen kan också möjliggöra för vårdpersonal att bli ett stöd för patienten i egenansvaret. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av egenansvar under rehabiliteringen efter stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt som utgick från kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i två olika databaser och granskades därefter med Högskolan Kristianstads granskningsmall. Analysen utgick från Fribergs (2017a) trestegsanalys. Resultat: Patienters erfarenheter efter en stroke visade på problematiken i att ta egenansvar i rehabiliteringen. Ur analysen framkom två huvudkategorier samt fem subkategorier. Huvudkategorierna är: Behov av stöd för att kunna ta egenansvar under rehabiliteringen samt Egenansvarets betydelse när behovet av stöd i rehabiliteringen avtar. I den första huvudkategorin framkom patienters erfarenheter angående det bristande bemötandet som försvårade för patienter att ta egenansvar. I den andra huvudkategorin belystes den fortsatta utmaningen med det komplexa egenansvaret under rehabiliteringen. Diskussion: Metoddiskussionen utgick ifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen tar upp tre nyckelfynd vilka innefattar: patienternas behov av stöd, kommunikationens betydelse samt självständighetens betydelse för att kunna ta egenansvar. Dessa diskuteras utifrån Ekmans personcentrerade vårdmodell, ur ett samhällsperspektiv samt etiska aspekter.

HIV/AIDS har i många år setts som ett stort hälsoproblem världen över. Trots det går framstegen för att hindra sjukdomens frammarsch sakta. Sydafrika är ett av de hårdast drabbade  länderna  i  världen.  Landets  unika  historia  försvårar  det  hälsofrämjande arbetet. Syftet med den här studien är att undersöka sjuksköterskors roll i att förhindra spridningen av HIV/AIDS i Missionvale, en kåkstad utanför Port Elizabeth i Sydafrika. Genom en empirisk kvalitativ intervjustudie undersöktes fenomenet. Sju sjuksköterskor som arbetar i Missionvale intervjuades. Resultatet visar att sjuksköterskor där har en betydelsefull roll i arbetet att förhindra spridningen av HIV/AIDS i området. De anser sig ha en roll i att uppmärksamma riskpatienter genom uppmuntran till och utförandet av HIV- test. I mördavården ser sjuksköterskan sig ha en roll i att hindra smittspridning från mamma till barn. Människor tar inte viruset på allvar, sjuksköterskorna upplever därför att utveckling av allmänhetens kunskap är viktig, liksom uppmuntran till patienters egenansvar i frågan. I uppsatsen diskuteras bland annat sjuksköterskans skyldigheter i förhållande till patientens egenansvar gällande förhindrandet av HIV- spridningen.

I dagens samhälle förväntas medborgare ta ansvar för sin egen hälsa. Ett egenasnvar kräver kunskaper om hälsa. Hälsa är en del i skolämnet idrott och hälsa och kan vara en plattform att utveckla hälsokunskaper. Problemet med just hälsa är att begreppet upplevs oklart. Detta får betydelse för vad lärare anser som viktig kunskap och väljer att tolka in i den tillämpade hälsokundervisning. Därför är syftet med detta arbete att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa pratar om undervisning och begreppet hälsa för att främja ett livslångt lärande. Frågeställningarna som denna uppstats har avsikt att besvara är: På vilka sätt arbetar lärare med hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur gör lärare för att främja elevernas ansvar både för sin egen och andras hälsa? Studien bygger på data insamlat genom kvalitativa intervjuer genomförda med sex gymnasielärare i idrott och hälsa. Det insamlade materialet från intervjuerna mynnade sedan ut i ett trnskiberingsarbete följt av ett tolkningsarbete med en hermeneutisk ansats. Lärarnas olika erfarenheter och upplevelser av hälsoundervisning tolkas i studien med hjälp av begreppet "hälsolittercacitet" och "fördjupad kunskap". I resultatet framkommer det att lärare arbetar med hälsa men arbetssätten och innehållet varierar. Utvecklandet av teoretisk hälsokunskap, praktisk hälsokunskap och självmedvetenhet förekommer i större utsträcking än kritiskt förhållningsätt och medborgaransvar kring hälsofrågor som alla har betydelse för hälsolitteracitet. Detta kan vara problematiskt i den mån att undervisningen inte främjar elevernas utveckling av fördjupad i kunskap i hälsa. Fördjupad kunskap är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar både för sin och andras hälsa i samhället i stort. Ett möjligt redskap för att eleverna ska utveckla fördjupad kunskap kan vara att undervisningspraktiken utgå från hälsolitteracitet, för att försäkra sig om att alla delar på ett eller annat sätt behandlas.

Abstract Authors: Linnéa Bengtsson & Evelina NemethTitle: When students’ sense of entitlement affect teachers’ work environmentA comparative interview-study with experienced and less experienced upper secondary schoolteachers.  Students’ values, rights, and principles are a widely researched phenomenon. Not many studies, however, focus on the impact or experiences of teachers that are at the frontline of this behaviour. Moreover, previous research and its ensuing discussion has mainly focused on pedagogical aspects, thus centralizing its focus, and overlooking the wider spectra. Essential parts of this wider spectra is students’ ‘sense of entitlement’, analysed from the teacher perspective, taking into account the effects of this entitlement on the teacher profession as well. The aim of this study is therefore to provide an understanding of Swedish upper secondary teachers’ experiences and encounters regarding how students can express a ‘sense of entitlement’ and the subsequent effects that this has on teachers’ working environment. The theoretical framework for the study is based on Durkheim’s sociological framework moral education as well as the ‘new’ sociology of moral to analyse and discuss the results. The study is based on sixteen interviews with upper secondary teachers in Sweden and centres on their experiences, where seven of them have been categorized as less experienced whereas the nine remaining have been categorized as more experienced within the profession. The results indicated three themes, with the interviewees categorizing their experiences into “students’ lack of self-responsibility”, “an individualistic mindset”, and “a confusing power-dynamic”. The study’s results reveal that all interviewees expressed how students’ entitlement harbour consequences on their working environment; in terms of the themes outlined above. Additionally, the aspect of work experience proved itself central in emphasizing nuances and differences between the interviewees’ views and coping strategies, both in terms of dealing with their individual working environments but also in student encounters.