I denna studie behandlas frågan om nyanlända och deras bristfälliga roll i dagens samhällsplanering. Dessa individer är en utsatt samhällsgrupp som växer i en oerhörd takt i Sverige och riskerar att inte känna någon tillhörighet i städer om de utesluts ur planeringsprocessen. Syftet med denna studie var således att öka deltagande av nyanlända i medborgardialogen för att tillgodose deras behov och preferenser. Eftersom kommuner spelar en ledande roll i planeringsprocessen beslutades det att målet med studien var att skapa en checklista, som kommuner kan använda sig av för att öka deltagandet av nyanlända i medborgardialogen. För att uppnå detta genomfördes en litteraturgranskning av tidigare studier och arbeten för att upptäcka tillvägagångssätt, metoder och nyckelfaktorer som kan öka deltagandet av nyanlända. Fem stycken svenska kommuner intervjuades hur de arbetar med frågor om nyanlända i medborgardialogen. Responsen påvisade att kommuner arbetar med dessa frågor till viss del och att samtliga upplevde ett mycket lågt deltagande av nyanlända i dagens planering. De deltagande kommunerna validerade nyckelfaktorerna. Detta bidrog till slutsatsen att checklistan är tämligen komplett men att fler nyckelfaktorer hade givit en mer nyttig påverkan. Eftersom reaktionen av kommunerna pekar på att de funna nyckelfaktorerna är centrala för frågan om nyanlända ses studiens checklista som högst användbar. Förbättringar av checklistan kan vara ett uppdrag för framtida studier. Dessutom drogs slutsatsen att kommuner kan se problematik med ytterligare arbete med frågan om nyanlända på grund av bristfälliga resurser. Ytterligare en frågeställning framkom under studiens gång på grund av ett lågt deltagande av svenska kommuner och bakomliggande faktorer i denna studie. Frågan behandlade varför svenska kommuner undviker dessa frågor om nyanlända i planeringsprocessen. Slutsatsen av detta pekade på att kommuner inte arbetar med frågorna och att det bör ske förändringar i lagstiftningen. Detta skulle tvinga alla kommuner att prioritera frågan, som även underlättar arbetet för andra kommuner som vill arbeta mer.

The aim of this literature study was to investigate and analyze how social workers do to communicate with newly arrived people who cannot speak Swedish. The aim of the study was also to investigate what obstacles and opportunities arise when the social worker and the newly arrived must speak through an interpreter. We then processed the result and analyzed it with the help of power theory, role theory, a communication theory and stigma. Our results showed that the interpreter has a central role in the communication between social workers and the newly arrived and the interpreter's actions and professionalism influence how well the communication works in the meeting between social workers and the newly arrived. We also discovered that it places higher demands on the social worker as he tries to communicate and build a relationship with newly arrived.