Människan har påverkat landskapet i över 1500 år. Mellan 1870 och 2010 har 99,7% av seminaturella höängar förlorats i Sverige. Detta påverkar många arter som idag kategoriseras som hotade. Även faktorer så som förändrad markanvändning och det industriella jordbruket har påverkat arter negativt. Människans markanvändning resulterar i skapandet av nya nischer som gynnar vissa arter och missgynnar andra. Strandpaddan (Epidalea calamita) är en av arterna som missgynnas av nya nischer. År 2000 och 2005 kategoriserades arten som starkt hotad (EN). Naturvårdsverket införde åtgärdsprogram med syfte att vända på den negativa trenden i strandpadde populationerna. Sedan det första åtgärdsprogrammet trädde i kraft år 2000 har en rad åtgärder vidtagits för att bevara arten i de aktuella utbredningsområden som omfattar Blekinge, Blekinge, Skåne och Västra Götaland. Åtgärderna som ansågs ha högst verkan var ny grävning av småvatten eller fördjupning av befintliga småvatten och växthävd genom bete eller röjning. Populationerna i de två undersökta länen, Skåne och Blekinge, visar positiva trender och verkar ha ökat något sedan år 2004. År 2020 har statusen för arten därför ändrats till nära hotad (NT). Dessa förändringar i populationer sker tack vare de nya nischerna som är speciellt anpassade för strandpaddan då den inte kunde själv kunde anpassa sig efter förändringarna av människans markanvändning.

Utsläpp av koldioxid från användandet av energi från fossila bränslen orsakar jordens uppvärmning och är ett stort miljöproblem. Den samhällsnisch vi människor skapat bygger på fossil energi och det har växt till ett beroende av fossila bränslen som energikälla. Teorin vägbundenhet beskriver och ger förklaring på hur beroende formas och bevaras, men teorin beskriver även hur beroenden kan brytas. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheterna är för vätgas- och bränslecellstekniken att vara en del av lösningen, en pusselbit i omställning till fossiloberoende energisystem. Analysmetoden som används är tematisk analys och det empiriska materialet består av tidningsartiklar som handlar om vätgas- och bränslecellsteknik. Tematisk analys innebär studier av mönster och hur teman skildras och förändras över tid. Teman är valda utifrån forskningsfrågorna. Analysresultatet visar på förändringar i beskrivning och skildring av teman. De förändringar som iakttagits beskrivs och diskuteras mot teori och tidigare forskning för att slutligen leda fram till ett svar på forskningsfrågan; ”Hur ser möjligheterna ut för vätgas- och bränslecellstekniken att vara en del i omställning till ett fossiloberoende samhälle?”. Slutsatsen är att det finns möjligheter för vätgas och bränsleceller att vara en del i konstruktionen av en ny samhällsnisch. / Emissions of carbon dioxide from the use of energy from fossil fuels cause global warming and are a major environmental problem. The social niche we humans have created is based on fossil energy and it has grown into a dependence on fossil fuels as an energy source. The theory of path dependence describes and provides an explanation of how addiction is formed and preserved, but the theory also describes how addictions can be broken. The purpose of the study is to investigate what the possibilities are for hydrogen and fuel cell technology to be part of the solution, a piece of the puzzle in the conversion to fossil-independent energy systems. The analysis method used is thematic analysis and the empirical material consists of newspaper articles that deal with hydrogen and fuel cell technology. Thematic analysis involves studies of patterns and how themes are portrayed and changed over time. Themes are selected based on the research questions. The analysis results show changes in the description and description of themes. The changes observed are described and discussed against theory and previous research to finally lead to an answer to the research question; "What are the opportunities for hydrogen and fuel cell technology to be part of the transition to a fossil-independent society?" The conclusion is that there are opportunities for hydrogen and fuel cell technology to be part of the construction of a new social niche.

In several medieval written sources an area called Ragundaskogen (Eng: Ragunda Forest) is documented in eastern Jämtland. The references in the sources are general and lack specific information about location, meaning and the extent of this area. This thesis uses a theoretical framework based on niche construction and a method employing written sources, place names and archaeological remains to better understand the medieval concept of the Ragunda Forest. The study will reconstruct and discuss the area’s geography, but also provide insight into the people who lived there, their relationships with each other and places in the landscape, as well as their relationship to the church in Uppsala and the monarchy in Norway. The Ragunda Forest was a niche in a border area and during certain periods seems to have had a certain form of independence. The Middle Ages are a period characterised by a series of crises due to climate change and diseases such as the plague. The Ragunda Forest will be used as a background to discuss how the medieval population and landscapes were affected. The thesis suggests that interdisciplinary studies of delimited and local landscape spaces are an effective method for better understanding historical human-environment relations. / I flera skriftliga källor från medeltiden omnämns Ragundaskogen i östra Jämtland. Hänvisningarna i källorna är generella så det är svårt att avgöra Ragundaskogens exakta betydelse, läge och utbredning. Denna uppsats använder ett teoretiskt ramverk som bygger på nischkonstruktion och en metod som omfattar skriftliga källor, platsnamn och arkeologiska lämningar för att bättre förstå det medeltida begreppet Ragundaskogen. Studien kommer att rekonstruera och diskutera områdets geografi, men också ge insikt till människorna som levde där, till deras relationer sinsemellan och till platser i landskapet, samt till deras förhållanden till kyrkan i Uppsala och kungamakten i Norge. Ragundaskogen var en nisch i ett gränsområde och verkar under vissa perioder också haft en viss form av självständighet. Medeltiden är en tidsperiod som kännetecknas av en rad kriser till följd av klimatförändring och sjukdomar som pesten. Ragundaskogen kommer att användas som en bakgrund för att diskutera hur medeltidens människor och landskap påverkades. Uppsatsen föreslår att tvärvetenskapliga studier av avgränsade och lokala landskapsrum är en effektiv metod för att bättre förstå historiska människa-miljö relationer.