Bakgrund: I samband med att Sars-Cov2 viruset började spridas i Sverige så infördes besöksförbud för patienternas närstående på sjukhus. Detta har inneburit att närstående till personer som blivit svårt sjuka och varit i behov av intensivvård som regel inte kunnat besöka personen under vårdtiden på sjukhus. Tidigare studier har visat på betydelsen för närstående att få vara nära personen som är svårt sjuk, men också närståendes stora betydelse för patienten och vårdpersonalen för att kunna åstadkomma en person- och familjecentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på en intensivvårdsavdelning under rådande besöksförbud Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och ändamålsenligt urval. Urvalskriterierna innefattade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av att arbeta på en intensivvårdsavdelning vars besökspolicy påverkats av pandemin. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudfyndet i vårt resultat visar att sjuksköterskor inom intensivvård värdesätter närvarande närstående högt. Trots att sjuksköterskornas arbetssituation i vissa hänseenden har underlättats vid införande av besöksförbud beskriver de även många utmaningar som uppkommit när de närstående inte får närvara. Slutsats: Vårt resultat talar för att sjuksköterskor som arbetar inom intensivvård ser både positiva och negativa följder av att arbeta under rådande besöksförbud. Närstående till intensivvårdspatienter beskrivs av sjuksköterskor som en betydelsefull del i omvårdnaden då de tillför viktig information och trygghet. Detta gör att sjuksköterskor värderar närståendes närvaro högre än de positiva följder frånvaron av närstående har.