Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer och diagnosen påverkar inte enbart de drabbade barnen utan även deras familj. Den nya situationen rubbar familjens tillvaro och uppmärksamhet som från omgivningen vanligtvis är riktad mot samtliga barn i en familj vänds till att enbart fokusera på det cancerdrabbade barnet. Kan sjuksköterskan tillämpa en familjefokuserad omvårdnad kan även syskon bekräftas och bli mer delaktiga i familjelivet både på och utanför sjukhuset. Syfte: Att beskriva upplevelser hos syskon till barn som lever med eller avlidit i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv utgångspunkt har genomförts, inkluderande tio studier som analyserats utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Det framkom att syskon upplevde en förändrad tillvaro gällande sig själva, familjen och vardagen. Till följd av förändringarna erfor syskon blandade känslor och de uttryckte även olika behov under barnets sjukdomstid eller bortgång som skulle kunna hjälpa dem att hantera cancerupplevelsen. Slutsats: Förändringarna var omvälvande för syskon som dels hade svårt att anpassa sig efter dem och dels kunde förstå varför de skedde, förändringarna resulterade även i en bred variation av känslor. Trots försvårande konsekvenser kunde syskon uppleva en positiv inverkan på sig själva och livet i stort. / Background: In Sweden approximately 300 children fall ill in cancer each year and the diagnosis affects their entire family. The new situation interrupt the being of the family and attention from the surroundings is focused solely at the affected child. Though, if the nurse apply a family focused care the siblings too can be acknowledged. Purpose: To describe experiences in siblings of children who lives with or passed away in cancer. Method:  A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, including ten studies which were analyzed according to the five steps of Friberg. Findings: It was revealed that siblings experienced a changed being in terms of themselves, the family and the everyday life. Due to the changes siblings experienced a variety of emotions and they also expressed different needs during the child’s illness or passing that could help them manage the cancer experience. Conclusion: The changes were radical to siblings who partly found it hard to adjust to them and partly could understand why they occurred, they also led to a wide blend of emotions. Despite the aggravating consequences siblings experienced positive impacts on themselves and on life in general.

Bakgrund Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 påverkar livet ur många aspekter, inte bara för den som har sjukdomen utan även för de anhöriga. Teoretisk utgångspunkt i detta arbete är familjefokuserad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Metod För att svara på syftet användes en litteraturöversikt som metod som besvarades med 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitets rankades enlig Sophiahemmets högskolas riktlinjer och analyserades med inspiration av en integrerad analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fem undergrupper utifrån det resultat som framgick. Dessa var “psykisk påfrestning och ansvarskänslor”, “oro, ängslan och stress”, “begränsningar i livet”, “påverkan på relationer” och “behov av stöd”. Flertalet anhöriga upplevde en stor belastning av att leva med en person som har diabetes typ 1. Erfarenheter och upplevelser varierade till stor del beroende på om det var en förälder till ett barn med diabetes typ 1 eller en partner. Slutsats Det finns ett stort behov av fortsatta studier i ämnet. Familjefokuserad omvårdnad tros vara en väg till att förbättra upplevelsen för anhöriga och därigenom även för personen med sjukdomen.

Tidenpå barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) kan vara en traumatiserande tid för bådebarnet och dess föräldrar. Föräldrarna kan må bättre genom att delta i vårdenav barnet. Föräldrafokuserad omvårdnad (FFO) inbjuder till delaktighet därföräldrarna får möjlighet att fungera och definiera sin nya roll som förälderoch fortsätta vara ett stöd till sitt barn. Ett av fundamenten i FFO ärinformation. Föräldrarna behöver vara välinformerade om sitt barns tillståndoch vårdplaneringen. Ett ömsesidigt informationsflöde var viktigt, därföräldrarna gavs möjlighet att delge information om sitt barn och bli lyssnadepå. Vid lyckad FFO uppstod ett partnerskap byggt på ömsesidig respekt ochförtroende. Föräldrarnas och barnets stressreaktion var kopplade och kunde ledatill posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos bägge upp till ett år efterutskrivningen från sjukhus.

Bakgrund Förstoppning är ett problem för många barn och prevalensen tros ligga mellan 1–31 procent världen över. Problematiken skapar obehagliga konsekvenser för barnet och enbart läkemedelsbehandling visar sig har otillräcklig effekt då studier visat att cirka 25 procent av barn som diagnostiserats med förstoppning lider även av detta i vuxen ålder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder till barn med förstoppning. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har inhämtats från databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat I resultatet presenteras de två huvudkategorierna utbildning och bemötande. De omvårdnadsåtgärder som identifierades och gav resultat innehöll att kompetensutveckla sjuksköterskor så att rätt information ges till föräldrar om förstoppning men också att skapa förtroende och använda ett patientanpassat förhållningsätt. Kunskap, information och förhållningssätt var grundläggande faktorer till ett optimalt omhändertagande. Slutsats Litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och bemötande har en betydande roll i barnens återhämtning. Sjuksköterskan behöver kunna förmedla egenvårdsundervisning på ett patientanpassat sätt för att förbättra barns möjlighet att tillfriskna och öka föräldrars kunskap. Dessa åtgärder visade sig vara betydelsefulla inslag i omvårdnaden kring barn med förstoppning / Background Constipation is a problem for many children and the prevalence is believed to be between 1-31 percent worldwide. The problem creates unpleasant consequences for the child and medical treatment alone proves to have insufficient effect as studies have shown that around 25 percent of children diagnosed with constipation also suffer from this in adulthood. Aim The purpose of this literature review is to describe the nursing measures for children with constipation. Method The literature review was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result is based on eleven scientific articles.The articles have been obtained from the databases Pubmed and CINAHL. Results The results present the two main categories: education and treatment. The nursing measures that were identified and yielded results included developing the skills of nurses so that the right information is given to parents about constipation but also building trust and using a patient-friendly approach. Knowledge, information and attitude were fundamental factors for optimal care Conclusions The literature review shows that the nurse's knowledge, experience and attitude have a significant role in the children's recovery. The nurse needs to be able to convey self-care education in a patient-adapted way to improve children's opportunity to recover and increase parents' knowledge. These measures proved to be important elements in the careof children with constipation

Bakgrund: I samband med att Sars-Cov2 viruset började spridas i Sverige så infördes besöksförbud för patienternas närstående på sjukhus. Detta har inneburit att närstående till personer som blivit svårt sjuka och varit i behov av intensivvård som regel inte kunnat besöka personen under vårdtiden på sjukhus. Tidigare studier har visat på betydelsen för närstående att få vara nära personen som är svårt sjuk, men också närståendes stora betydelse för patienten och vårdpersonalen för att kunna åstadkomma en person- och familjecentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta på en intensivvårdsavdelning under rådande besöksförbud Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och ändamålsenligt urval. Urvalskriterierna innefattade sjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av att arbeta på en intensivvårdsavdelning vars besökspolicy påverkats av pandemin. Datainsamlingen genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och tio subkategorier. Huvudfyndet i vårt resultat visar att sjuksköterskor inom intensivvård värdesätter närvarande närstående högt. Trots att sjuksköterskornas arbetssituation i vissa hänseenden har underlättats vid införande av besöksförbud beskriver de även många utmaningar som uppkommit när de närstående inte får närvara. Slutsats: Vårt resultat talar för att sjuksköterskor som arbetar inom intensivvård ser både positiva och negativa följder av att arbeta under rådande besöksförbud. Närstående till intensivvårdspatienter beskrivs av sjuksköterskor som en betydelsefull del i omvårdnaden då de tillför viktig information och trygghet. Detta gör att sjuksköterskor värderar närståendes närvaro högre än de positiva följder frånvaron av närstående har.