Bakgrund: År 2012 skapades Sveriges första nationella program och kunskapsstöd för palliativ vård. Den palliativa vården finns beskriven av Socialstyrelsen utifrån fyra hörnstenar, symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, stöd till anhöriga samt kommunikation och relation. Det är oftast sjuksköterskan som identifierar behovet av palliation, men läkaren är den som fattar beslutet om palliation ska påbörjas. Detta kan vara en lång process och orsaka barnet onödigt lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att avsluta livsuppehållande behandling för att övergå till palliativ vård på barnintensiven. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Sex individuella semistrukturerade intervjuer med utbildade intensivvårdssjuksköterskor på en barnintensivvårdsavdelning i Sverige genomfördes. Dessa analyserades med utgångspunkt från Elo och Kygnäs metod för kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i tre huvudkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av att avbryta livsuppehållande vård för att övergå till palliativ vård presenterades i resultatet utifrån tre huvudkategorier, Det oåterkalleliga livet, Sista tiden av livet samt Vad kan sjuksköterskan göra för anhöriga?. Slutsats: Att avbryta livsuppehållande vård för att övergå till palliativ vård är ett komplext och etiskt svårt beslut. / Background: In 2012 Sweden created its first natinal program and knowledge base for palliative care. Palliative care is described by the Swedish National Board through four bases, symptom relifes, multi-professional cooperation, support to relatives, and communication and relationship. It is usually the nurse that identifies the need for palliation, but the doctor is the one that makes the decision to begin palliative care. This can be a long process and cause the child unnecessary suffering. Aim: To describe the intensive care nurses experiences in ending life support and the transition to palliative care of children intensive care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study. Six individual semi-structured interviews with intensive care nurses at a childrens intensive care unit in Sweden was carried out . These interviews were analyzed on the basis of Elo and Kygnäs method of qualitative content analysis and resulted in three main categories. Result: The nurses' experiences of withdrawing lifesustaining treatment and the transition to palliative care was presented in the result within three main categories, ”The irrevocable life”, ”The end of life” and ”What can the nurse do for the family?”. Conclusion: To discontinue life-sustaining care and transition to palliative care is a complex and difficult ethical decision.

Tidenpå barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) kan vara en traumatiserande tid för bådebarnet och dess föräldrar. Föräldrarna kan må bättre genom att delta i vårdenav barnet. Föräldrafokuserad omvårdnad (FFO) inbjuder till delaktighet därföräldrarna får möjlighet att fungera och definiera sin nya roll som förälderoch fortsätta vara ett stöd till sitt barn. Ett av fundamenten i FFO ärinformation. Föräldrarna behöver vara välinformerade om sitt barns tillståndoch vårdplaneringen. Ett ömsesidigt informationsflöde var viktigt, därföräldrarna gavs möjlighet att delge information om sitt barn och bli lyssnadepå. Vid lyckad FFO uppstod ett partnerskap byggt på ömsesidig respekt ochförtroende. Föräldrarnas och barnets stressreaktion var kopplade och kunde ledatill posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos bägge upp till ett år efterutskrivningen från sjukhus.

Införandet av en mobil intensivvårdsgrupp (MIG) har visat sig ha goda resultat utomlands med minskade andningsstopp och mortalitet inom pediatrisk vård. Vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, Sverige (ALB) finns långt framskridna planer på att starta en MIG-verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva pediatriska patienter som faller in under potentiella MIG-kriterier innan inläggning på barnintensivvårdsavdelningen/barnintermediäravdelningen (BIVA/BIMA) på ALB. Studien gjordes retrospektivt genom journalgranskning av inskrivna pediatriska patienter på BIVA/BIMA under 2009. Totalt inkluderades 148 pediatriska patienter i åldern 0-18 år i studien. Resultat visade att Andningsbesvär var den vanligaste inskrivningsorsaken och att Andning var den vanligast förekommande kontaktorsaken. Provtagning var den mest förekommande åtgärden som utfördes på akutmottagningen/vårdavdelningen innan förflyttning till BIVA/BIMA. Slutsatsen blev att det skulle kunna finnas cirka 300 pediatriska patienter per år på ALB som skulle kunna vara aktuella för MIG-uppdrag. Det är en klar indikation för att starta en MIG-verksamhet på ALB för att minska inläggningar på BIVA/BIMA samt identifiera dessa pediatriska patienter i ett tidigt skede innan akut försämring. / The implementation of Pediatric Medical Emergency Team (PMET) has proven to reduce respiratory arrest and mortality in Pediatric hospitals worldwide. At Astrid Lindgrens Barnsjukhus in Solna, Sweden (ALB) there are advanced plans to start a PMET. The aim of this study was to describe pediatric patients that met potential PMET-criteria before being admitted to pediatric intensive care unit/high demand unit (PICU/HDU) at ALB. The study was a retrospective chart review of admitted pediatric patients at PICU/HDU during 2009. Totally 148 pediatric patients between the age of 0 to 18 years were included in the study. The result showed that respiratory problems were the most common reason for being admitted to the hospital and problems with breathing was the most frequent PMET-criteria. Before the patient moved to the PICU/HDU the most common intervention performed in the emergency department/wards was sample-taking. The conclusion was that around 300 pediatric patients a year could benefit from a PMET at ALB. That is a clear indication that a PMET should be started at ALB to reduce admitted patients to PICU/HDU and identify the patients at risk for acute worsening.

Bakgrund: Intuberade patienter inom intensivvården har en hög risk för att erhålla en ventilator-associerad pneumoni (VAP). Det finns evidensbaserade riktlinjer för vuxna somförebygger VAP. För barn behövs det däremot mer forskning för att klargöra vilka omvårdnadsåtgärder som kan standardiseras. Syfte: Syftet är att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som förebygger VAP hos barn inom intensivvården, en litteraturöversikt. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med kvantitativ induktiv ansats valdes. 16 kvantitativa studier analyserades med en innehållsanalys. Det samlade materialet kvalitetsgranskades med hjälp av GRADE. Resultat: Fem huvudteman identifierades utifrån studiernas resultat. Huvudteman var VAP-omvårdnadspaket, munvård med klorhexidin, skötsel av endotrakealtub, olika nutritionssonder, omvårdnadsutbildning. VAP-omvårdnadspaket och omvårdnadsutbildning visade sig statistiskt signifikant sänka VAP-prevalensen hos barn. Munvård med klorhexidin kunde inte sänka VAP-prevalensen. Slutsats: Med rätt evidensbaserad vård kan VAP-prevalensen sänkas. Forskning kring VAP-prevention till barn saknar evidens i nuläget och kan ej anses vara evidensbaserad vård. För att göra vården evidensbaserad, rekommenderas att globala riktlinjer för VAP-prevention till barn tas fram. / Background: Intubated patients admitted to an intensive care unit have a higher risk ofacquiring ventilator-associated pneumonia (VAP). There are evidence-based guidelines for adults that prevent VAP. For children there is a need for more research in this area to clarifywhich nursing methods can be standardized. Aim: The aim was to describe which nursing care measures prevent VAP in children admitted to the intensive care unit, a literature review. Method: A descriptive literature study with a quantitative inductive approach was used. A total of 16 quantitative studies was analysed with a content analysis. A GRADE system was used to assess the quality of the included studies. Results: Five main themes were identified from the study’s results. The main themes where VAP-care bundles, oral care with chlorhexidine, care of endotracheal tube, different nutritional catheters, and nursing care education. VAP-care bundles and nursing care education showed to have statistically and significantly lowered the prevalence of VAP in children. Oral care with Chlorhexidine did not lower the prevalence significantly of VAP. Conclusion: The prevalence of VAP can be lowered with the right evidence-based practice. At the current situation research on preventing VAP in children lack evidence and can’t be considered as evidence-based practice. To make the nursing care evidence based, it´s recommended to create global guidelines of VAP-prevention for children.

No description available.

Bakgrund: Att vårdas på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) är en stressande miljö för både barn och föräldrar. Detta kan hindra föräldrar från att vara delaktiga i vården och nära sitt barn som är kritiskt sjuk. Barnets upplevelse av trygghet påverkas av förälderns mående och delaktighet i vården. Syfte: Studiens syfte var att undersöka föräldrars upplevelse av delaktighet i vården och förekomst av symptom på posttraumatisk stress (PTS) efter att deras barn vårdats på BIVA.  Metod: En retrospektiv deskriptiv design med kvantitativ och kvalitativ ansats användes, där 40 föräldrar besvarade två enkäter om upplevelse av delaktighet på BIVA och symptom på PTS. Resultat: Åttio procent av föräldrarna upplevde sig i stor utsträckning ha varit delaktiga i vården och i de beslut som rörde barnets vård. Föräldrarnas upplevelse av delaktighet resulterade i två huvudteman: Främjande och Hindrande faktorer för delaktighet. Det var en större andel mammor (41%) som visade symptom på PTS jämfört med pappor (12%) (p=0,038). Det var en större andel föräldrar som inte hade högskoleutbildning som visade symptom på PTS jämfört med föräldrar som hade högskoleutbildning (64% versus 14%). Slutsats: Föräldrar upplevde sig i stor grad vara delaktiga i beslut och barnets vård. Identifierade faktorer bland föräldrar med ökad förekomst att utveckla symptom på PTS var att vara mamma, yngre ålder och att inte ha en högskoleutbildning. / Background: Parents whose child was admitted to the pediatric intensive care unit (PICU) found it to be a stressful environment for both child and parent. This can restrict parents from being close and involved in their child's care. The child's sense of security is affected by the parents' feelings and involvement in care. Purpose: The aim of the study was to investigate parents' experiences of participation in the care and parents' symptoms of post-traumatic stress (PTS) after their child was discharged from the PICU. Method: A retrospective descriptive design was used with a quantitative and qualitative approach, where 40 parents answered two surveys about the experience of participation in PICU and symptoms of PTS. Result: Eighty percent of the parents felt that they had been involved in the care and in the decisions concerning the child's care. The parents’ experience of participation resulted in two main themes: promoting and inhibiting factors for participation. There was a higher proportion of mothers (41%) who showed symptoms of PTS compared to fathers (12%) (p=0,038). A higher percentage of parents who didn't have post-secondary education showed PTS symptoms, compared to those who did have post-secondary education (64% versus 14%). Conclusion: Parents reported that they had been involved in the care and in the decisions concerning the child's care. Symptoms of PTS among parents correlated with being a mother, younger age and lower educational level.

Urinmätning inom intensivvården är ett viktigt hjälpmedel för att få larm om dysfunktionalitet hos njurarna. Patienters urinproduktion är något som till största delen fortfarande mäts manuellt genom att samla upp urin från urinkatetern ner i en mätbehållare. I rapporten utvärderas en automatisk urinmätare (Sippi®) på en barnintensiv- och barnintermediärvårdsavdelning. Målen med förstudien var att undersöka vilka förbättringar som krävs för att produkten ska vara lämplig att använda på barn samt att ta reda på om Sippi® kan underlätta den fysiska arbetsmiljön och patientkomforten, utan att försämra mätnoggrannheten jämfört med den mätaren som används idag. Detta undersöktes i två delar, intervjuer samt genom kontrollmätningar. Mätnoggrannhetsstudien utfördes genom att den volym som erhölls från respektive mätare kontrollmättes i en mätcylinder. Detta gjordes på 6 patienter där totalt 52 mätningar utfördes med den manuella urinmätaren och 48 med den automatiska. Enligt slutsatsen bör slangen till den automatiska urinmätaren vara kortare än 149 cm men längre än 110 cm. Slangens flöde behöver förbättras och utrustas med en klämma som kan användas för att fästa slangen vid sängen. Angående mätnoggrannheten kunde ingen slutsats dras då signifikanta mätdata saknas. / Measuring urine output within the intensive care unit is a helpful tool finding renal dysfunctions. Urine output is a parameter that is in most cases still measured manually, by collecting the urine into a measuring chamber. In this study we have evaluated an automatic device (Sippi®) that measures urine output both at the pediatric intensive care unit and the pediatric intermediate care unit. The aim of the study was to find improvements making Sippi® appropriate for children’s care and to see whether this type of device can ease the work load for the nurses and improve the comfort for patients without having lower accuracy than the manual urinometer used today. The study was divided into two parts, control measurements and interviews. The control measurements compared the value of the urine output given by one of the two urinometers separately with a cylinder measurement. 52 measurements were made with the manual device and 48 with the automatic, altogether collected from six patients. No conclusion could be drawn about the accuracy of the urinometers since the number of data were too few. However from interviews and observations a few enhancements were derived for the automatic urinometer. The hose’s length needs to be shorter than 149 cm but longer than 110 cm, have a better flow and a clamp that allows the hose to be attached to the bed.