Syftet med studien är att åskådliggöra kvinnogestaltningen i lokal morgonpress. Upp-satsen besvarar en övergripande med två underordnade problemformuleringar som lyder: Hur gestaltas kvinnor i den lokala morgonpressen? Hur ser den diskursiva konstruktionen av kvinnor i relation till män ut i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis? Hur gestaltar den medierade nyhetsdiskursen könsmaktsordningen i Smålandsposten gällande diskussionen om nattdagis? Uppsatsens metod är en diskursanalys med fokus på lingvistik då lexikala val framstår som tongivande för kvinnogestaltningen. Material till analysen är hämtat från Smålandsposten, en lokaltidning i Kronobergs län. Totalt består empirin av tolv artiklar från tre olika genrer – nyhetsartiklar, debattartiklar och ledarsida. Samtliga texter som undersöks behandlar ämnet nattdagis i Kronobergs län. De teoretiska ramverken för uppsatsen har sin utgångspunkt i Foucaults teorier kring makt och normalitet samt teorier om genusdualism. Diskursanalysen har genererat två huvudsakliga resultat – nattdagis konstruktion som kvinnofråga samt det motsatsförhållande som diskursen byggt upp mellan män och kvinnor. Analysen har även resulterat i att klarlägga den missgynnande stereotypiseringen av kvinnor i lokal morgonpress. Diskursen framställer en ensamstående mamma som arbetar inom vård- och omsorgsyrken som den med främst behov av nattdagis. Begreppet pappa förekommer aldrig i någon av texterna i motsats till ordet mamma som används frekvent. Både nyhetsartiklar, debattartiklar och ledare fokuserar på kvinnorna inom diskursen och medverkar därmed till skapandet av nattdagis som en kvinnofråga. Dualismen mellan män och kvinnor är påtaglig i texterna och det framkommer tydligt att män och kvinnor ska betraktas ur ett relationellt perspektiv i diskursen där klassiska könsroller blir självklara och för givet tagna. Nattdagisdiskursen medför därmed en reproducering av traditionella könsroller. På så vis förstärks könsmaktsordningen och diskursen normaliserar frånvaron av män i barnomsorgsfrågor. Följden blir ett utanförskap där män inte har tillträde till intimsfären och kvinnor är förvisade till den, med få eller inga möjligheter att ta sig därifrån.

No description available.

Defining art has been one of philosophy of art’s biggest projects. However, no definition offered has achieved to account for all objects we consider art. In this paper, I argue that normative dualism, an unjustifiable Western prejudice for the mental, plays a big part in this failure. The division between fine art and utilitarian and “low” art has been perpetuated because the former is associated with the mental processes involved in its appreciation and, thus, considered more valuable. Theories of art also tend to exclude production (a physical process), concentrating mostly on the appreciation of art (a mental process). Ridding theory of the bias of normative dualism, by abolishing the division that sets fine art apart as more valuable and writing theory that takes art production into consideration, is the only way art theory will succeed in accurately describing art objects.

Thesis (Ph.D.)--Murdoch University, 2001. / Thesis submitted to the Division of Social Sciences, Humanities and Education. Bibliography: leaves 282-320.

Thesis (PhD(Psychotherapy))--University of Pretoria, 2007. / Includes bibliographical references. Available on the Internet via the World Wide Web.

Thesis (M.A.)--University of Colorado at Boulder, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 97-100) and abstract.

Issued also as thesis, Mainz. / Includes indexes. Includes bibliographical references (p. 166-177).

Habilitationsschrift--Heidelberg, 1966. / Bibliography: p. 236-239.

Thesis (M.A.-(English))--University of Pretoria, 2005. / Includes bibliographical references (leaves 191-206).

Thesis (M. A.)--Memorial University of Newfoundland, 1997. / Bibliography: leaves 174-179.