Thesis (M. P. A.)--University of Hong Kong, 2007. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

Next year, Swedish upper secondary school will be the arena for a new comprehensive reform according to an extensive government bill. The reform will probably have major impact on every-day educational practices. The aim of this paper is to describe the consequences for biology teaching when the reform is implemented, and to analyse in what way the biology teachers, and other participants, take part in digitised discussion forums during the implementation of the reform. The research design consists of a quantitative approach and two different methods are used, i.e. descriptive content analysis and quantitative content analysis. The content and meaning of the government bill is analysed and the statements from the participants at the discussion forums are equally important in order to fulfil the aim of this inquiry. The results show the reform will have a profound impact on the subject biology, e.g. the amount of courses will decrease, course grades will be replaced by subject grades, new syllabi will be introduced, and biological subject matters will be integrated in compulsory core subjects. According to the analysis of the digitised discussions the biology teachers do take part. However, their statements seldom lead to dialogues, as the participants seem to be unwilling to give any feed back. / Frågeställningarna i denna uppsats handlar om de förändringar vilket den nya gymnasiereformen 2007 innebär för biologiundervisningen och biologilärarnas deltagande i den öppna förändringsprocess som Skolverket inbjuder till i form av diskussionsfora. Syftet är att exempelvis studera vem som deltager och om det existerar ett samtal. Uppsatsen är en upptäckande analys där jag använder mig av två analysmetoder. Den första metoden är en deskriptiv innehållsanalys, som beskriver förändringarna som gymnasiereformen 2007 innebär för biologiundervisningen i den Svenska gymnasieskolan. Denna metod bygger på regeringspropositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (2003/04:140). Den andra metoden är en enkel kvantitativ innehållsanalys, vilken beskriver bland annat biologilärarnas deltagande i Skolverkets diskussionsfora, vilket lagts ut på Internet. De två diskussionsfora, vilka är aktuella för denna uppsats, omfattar två nationella program vilka är Naturbruksprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. Programmen omfattar båda ämnet biologi. De medverkande aktörernas åsikter värderas av Skolverkets programansvariga under arbetet med reformen vilket önskas resultera i en demokratisk medverkan. Resultatet från den första deskriptiva analysen visar att antalet biologikurser kommer att minska och en infärgning mellan kärnämnena och biologiämnet kommer att införas. Resultatet visa även att kursbetyg kommer att försvinna och ämnesbetyg kommer att införas. Detta innebär att ämnet biologi kommer att minska från 500 gymnasiepoäng till 300 gymnasiepoäng. Den kvantitativa analysens resultat visar att de flesta inläggen på de aktuella diskussionsfora kom från förmodade biologilärare och att det inte har förekommit någon respons. Detta innebär att biologilärare har deltagit, men det är bara ett fåtal och det har inte förekommit något samtal.

<p>Next year, Swedish upper secondary school will be the arena for a new comprehensive reform according to an extensive government bill. The reform will probably have major impact on every-day educational practices. The aim of this paper is to describe the consequences for</p><p>biology teaching when the reform is implemented, and to analyse in what way the biology teachers, and other participants, take part in digitised discussion forums during the implementation of the reform.</p><p>The research design consists of a quantitative approach and two different methods are used, i.e. descriptive content analysis and quantitative content analysis. The content and meaning of the government bill is analysed and the statements from the participants at the discussion forums are equally important in order to fulfil the aim of this inquiry.</p><p>The results show the reform will have a profound impact on the subject biology, e.g. the amount of courses will decrease, course grades will be replaced by subject grades, new syllabi will be introduced, and biological subject matters will be integrated in compulsory core subjects. According to the analysis of the digitised discussions the biology teachers do take part. However, their statements seldom lead to dialogues, as the participants seem to be</p><p>unwilling to give any feed back.</p> / <p>Frågeställningarna i denna uppsats handlar om de förändringar vilket den nya gymnasiereformen 2007 innebär för biologiundervisningen och biologilärarnas deltagande i den öppna förändringsprocess som Skolverket inbjuder till i form av diskussionsfora. Syftet är att exempelvis studera vem som deltager och om det existerar ett samtal. Uppsatsen är en upptäckande analys där jag använder mig av två analysmetoder.</p><p>Den första metoden är en deskriptiv innehållsanalys, som beskriver förändringarna som gymnasiereformen 2007 innebär för biologiundervisningen i den Svenska gymnasieskolan. Denna metod bygger på regeringspropositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (2003/04:140).</p><p>Den andra metoden är en enkel kvantitativ innehållsanalys, vilken beskriver bland annat biologilärarnas deltagande i Skolverkets diskussionsfora, vilket lagts ut på Internet.</p><p>De två diskussionsfora, vilka är aktuella för denna uppsats, omfattar två nationella program vilka är Naturbruksprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet. Programmen omfattar båda ämnet biologi. De medverkande aktörernas åsikter värderas av Skolverkets programansvariga under arbetet med reformen vilket önskas resultera i en demokratisk medverkan.</p><p>Resultatet från den första deskriptiva analysen visar att antalet biologikurser kommer att minska och en infärgning mellan kärnämnena och biologiämnet kommer att införas. Resultatet visa även att kursbetyg kommer att försvinna och ämnesbetyg kommer att införas. Detta innebär att ämnet biologi kommer att minska från 500 gymnasiepoäng till 300 gymnasiepoäng.</p><p>Den kvantitativa analysens resultat visar att de flesta inläggen på de aktuella diskussionsfora kom från förmodade biologilärare och att det inte har förekommit någon respons. Detta innebär att biologilärare har deltagit, men det är bara ett fåtal och det har inte förekommit något samtal.</p>

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2009

Includes bibliographical references (p. 31-34).

Thesis (M.P.A.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 115-122).

No description available.

The foundations of American progressivism were established in the 19th century and were heavily influenced by the emergence of Marxism, immigration, feminism and organized labor movements. These issues were and continue to be influential in American society. The American public library system developed within this context, and its values and goals were influenced by these ideologies. The role of the library was initially conceived to be that of a provider of enlightenment for the underprivileged. The goal was to lift up the common people and help them to become productive citizens of society. But this assistance can also be seen as a form of social control. The selection of materials for a specific purpose is tantamount to censorship. As a consequence, the library’s initial role of censor shifted toward a more user-focused system. Librarians were no longer gatekeepers and censors of information, but rather facilitators of the individual reader. The ALA endorsed and promoted projects that reflect this progressive shift. Consequences of the ALA’s shift toward progressivism include encouragement of radical social changes and changes in the educational system which began to encourage children to question dominant historical narratives. This paper examines the American public library’s relationship to a free society, and the role of the librarian in the public realm. / text

When, how, and why do policy makers and reformers use courts and legal procedures to achieve their policy ends? This project explores the relationship of courts to the process of policy reform in Texas. I predict that reformers within this context utilize judicial and quasi-judicial strategies in different ways than the current literature suggests, that is that courts and legislatures are used interdependently to advance a policy goal. This line of inquiry enhances our understanding of the relationship of courts to policy reform as it contemplates reformers utilizing court based reform strategies in ways other than a court ruling in their favor and producing the desired policy end. This study also contemplates courts in the policy making arena as more than just one static institution; rather, court based strategies can and do encompass other quasi-judicial institutions available to reformers to advance their policy objectives. Through an in-depth case study analysis of reform in the areas of the scope of practice battle between engineers and architects, transportation infrastructure funding, and voter ID, I find that reformers, constrained by the overall opportunity structures available, choose a set of strategies that utilize multiple venues in ways that strengthen each other, so that their strategies are not just alternative or sequential but interdependent. / text