Denna uppsats presenterar fyra obeslöjade svensk-muslimska kvinnors uppfattning och erfarenheter rörande slöjan, valet att inte bära slöja och samhällets syn på slöjan. Grundad på dessa kvinnors berättelser syftar uppsatsen till att undersöka vad det är som ligger bakom valet att inte bära slöja. Kvalitativ semistrukturerad intervju har används som metod för insamlingen av det empiriska materialet, och empiristyrd tematisk metod för analysen av det. De teoretiska begrepp som empirin vidare diskuterats utifrån är identitet, klassificering, symboler, normer och social kontroll. Informanterna i denna studie förklarar att de aldrig har känt sig tvingade till att bära slöja. De tycker inte att de behöver bära slöja för att kunna identifiera sig som muslimska kvinnor. Islam ligger inte i slöjan, utan i ens relationen till Gud. Vidare visar resultatet att de informanter som kommer från länder kategoriserade som muslimska länder har påverkats mer av det svenska sekulära samhället och dess normer än de som inte kommer från länder kategoriserade som muslimska länder. Hos alla informanter finns det ändå en rädsla för samhällets bemötande och potentiella hinder som får dem att stå fast vid beslutet att inte bära slöja. / This essay presents four not-/unveiled Swedish Muslim women's perceptions and experiences regarding the headscarf, the choice not to wear a headscarf, and the dominant understanding of the headscarf in Swedish society. Drawing on narratives of these women, this study aims to examine what it is that lies behind the choice not to wear the veil. Qualitative semi-structured interview was used as method for the collection of empirical data, and empirically guided thematic approach to the analysis of it. Moreover, set out from theoretical concepts of identity, classification, symbols, norms and social control, the obtained data is discussed. The participants in this study explains that they have never felt forced to wear the veil. They are of the opinion that one does not have to wear a headscarf in order to identify oneself as Muslim women. Islam, or ones level of religiosity, is not connected with a headscarf, rather, ones relationship as a Muslim is between that person and God. Moreover, the result indicates that the informants born in countries categorized as Muslim countries have been more affected by the Swedish secular society and its norms than those born in countries not categorized as Muslim countries. Nevertheless, they all fear potential rejection, negative sanctions and aggressions of society, causing them to stand by the decision not to wear a veil.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt i en människas liv. I samhället finns normer och förväntningar som vi alla förväntas anpassa oss till, dessa kan påverka sexualiteten och den sexuella hälsan. Genom att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån ett heteronormativt samhälle kan barnmorskor få en djupare förståelse för kvinnors livsvillkor. Syfte: Att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer. Metod: Metasyntes baserat på 25 artiklar med kvalitativa data inkluderades i resultatet. Analysen gjordes genom metaetnografi. Resultat: Kvinnorna anpassade sig och var flexibla utifrån rådande samhällsnormer genom att de omfördelar makt i relationen, hanterar bristande utbildning och tabun, anpassar sig efter rådande könsroller samt strävar efter att uppfylla ideal. Dessa presenteras som de fyra huvudkategorierna i resultatet. Slutsats: Kvinnor formar sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer och rådande maktstrukturer. De anpassar sig och är flexibla vilket påverkar deras självbild och sexuella hälsa. Självbilden och den sexuella hälsan utmärks av en begränsad makt att forma sitt eget liv. Kvinnor behöver medvetandegöras om denna situation för att få handlingskraft att värna om jämställdhet i sina egna liv och för att kunna verka för jämställdhet i samhället. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskor som yrkesgrupp kan stödja kvinnor i alla åldrar att bejaka sin sexualitet och se det fina i sina kroppar. Att inkludera barnmorskan och hens kompetens i skolans sexualundervisning; i samtal om lust, kroppsacceptans och samtycke, skulle kunna bidra till en förbättrad sexuell hälsa för unga kvinnor. Då barnmorskan i sitt arbete dagligen möter kvinnor som på olika sätt försöker förhålla sig till samhällsnormer och förväntningar kan denna metasyntes vara till hjälp i reflektion över barnmorskans värderingar kring jämställdhet och bemötande av kvinnor i olika livssituationer. / Background: Sexuality is important in a person's life. In our society there are norms and expectations that we all are expected to adapt to; these can affect sexuality and sexual health. To describe how women relate to their sexuality, self-image and body from a heteronormative society can give midwives a deeper understanding of women´s living conditions. Aim: To describe how women relate to their sexuality, self-image and body based on norms of society. Method: Meta-synthesis including qualitative data from 25 articles were included in the result. The analysis was done by meta-ethnography. Result: The women adapted and were flexible based on prevailing norms of society by redistributing power in the relationship, coping with lack of education and taboos, adapting to existing gender roles, and striving to fulfill ideals. These are presented as the four main categories in the result. Conclusion: Women shape their sexuality, self-image and body based on social norms and prevailing power structures. They adapt and are flexible, which affect their self-image and sexual health. The self-image and sexual health are characterized by a limited power to shape their own lives. Women need awareness of this situation in order to have the power to protect equality in their own lives and to promote equality in society. Clinical implication: Midwives as a professional group can support women of all ages to embrace their sexuality and see the beauty of their bodies. Inclusion of midwives in school sexual education; In conversation about lust, body acceptance and consent, could help improve sexual health for young women. When the midwife in her daily work meets women, who try to comply with social norms and expectations in different ways, this meta-synthesis can help in reflection on the midwifery's values about gender equality and the treatment of women in different life situations.