This paper is grounded in the previous research that indicated that involuntary childless women feels stigmatized and outside society. The purpose of this paper was to find out how the feeling of being an outsider and a stigmatized person is created and takes form in the category involuntary childless women. I asked the questions; -In what parts of the interviewed women’s answers indicates that they are outsiders and stigmatized? –Who is creating the stigma and the outsiderness and how is it created? I answered these questions by interviewing six women in the ages of 28-40, who all had undergone In vitro fertilization-treatment and lived in heterosexual relationships. I used Erving Goffmans theory about stigma and Howard Beckers theory about outsiders to analyse the empiric data. The results show that these women indeed are stigmatized and outsiders, but it doesn’t evolve from the people around them, but from the women themselves. These women tend to cling on to everything that relates to pregnancies and babies, and because of this they embrace the fertility norms more than others. I also find that these women differs from Goffmans empiric results in his theory about stigma. The women in my study seems to want to be treated different than “normal people”. Even though they want help to remove their dysfunction, they also have high demands on their surroundings regarding respectful language and a considerate behaviour.

Denna uppsats undersöker hur den kroppspositiva rörelsen visualiseras och memifieras på plattformen TikTok. Eftersom TikTok är en nyetablerad plattform som uppnått stort engagemang det senaste året så finns det ett behov av att studera hur olika fenomen tar sig uttryck på den. Kroppspositivism är något som tidigare ofta analyserats kopplat till bildbaserade sociala medier som exempelvis Instagram. Då TikTok är uppbyggd på ett sätt där ljud och video står i fokus, och även skapandet av olika memes och ljudmemes, så kan man tänka sig att kroppspositivismen tarett annorlunda uttryck på TikTok än på andra sociala medier. Under året 2020 gick TikTok ombåde Instagram och Twitter i engagemangsgrad, så att studera TikTok och de sociala fenomen och rörelser som uppstår där är av hög relevans. Genom en kvalitativ tematisk analys av hashtaggen#normalizenormalbodies identifierades mönster och strukturer till hur kroppspositivism framställs på plattformen. Två teman identifierades: normalisering av kvinnokroppen och motaktioner till bodyshaming. Filmerna som analyserats var också strukturerade utifrån antingen någon form av ljudmeme eller en mer föreläsningsliknande struktur. Men det gick även att se hur materialet till mestadels bestod av normalviktiga eller något större personer och inte det som samhället definierar som tjocka personer. Det går därför att ifrågasätta vem kroppspositivismen på TikTok faktiskt gynnar, om det endast är en viral trend som normalviktiga individer tagit över eller om tjocka personer ges utrymme till att bryta mot samhällets normer och ideal.

Lidköping is a city with a long tradition of education. One of the educational institutions that has been part of the city's educational history is Lidköping Elementary School for Girls, which existed in the city between 1876–1936. The aim of this study is to investigate how the education staged societal norms about women as good mothers and housewives. This has been done by analyzing the school's annual reports from the academic years 1877–1878, 1901–1902, 1920–1921 och 1930–1931 for which the school subject’s needlework, home economics, mathematics and natural sciences were selected. For each academic year, each subject has been analyzed to find out the teaching content, as well as to gain an understanding of the amount of time allocated to each subject. In addition, the school's other activities and events has been analyzed, primarily from the last two school years in which gender-coded activities were discovered. A timetable from the 1906 Board of Supervisors for Secondary Schools has been used to contextualize the girls' school's instruction in mathematics and natural sciences. The material, which primarily consists of annual reports from the school, has been analyzed using Yvonne Hirdman's gender theory. The method employed in processing the material is primarily qualitative text analysis with elements of quantitative comparative method. Through analysis and interpretation of the material, various gender-related elements have emerged, making it clear that the girls were educated to work within the four walls of the home, or possibly for typical female occupations.

Bakgrund: Sexualiteten är en del av varje människa och den sexuella hälsan är en del i den övergripande hälsan. Bröstcancer och behandling av bröstcancer påverkar de sexuella funktionerna. Dessa förändringar kan ha stor inverkan på kvinnans sexuella hälsa.Syfte: Att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever sin sexuella hälsa. Metod: Studien är kvalitativ och data har samlats in från bloggar som sedan analyserats induktivt.Resultat: Under analysen bildades de tre kategorierna Upplevelsen av kroppslig attraktivitet, Påverkad känsla av kvinnlighet och Inverkan på sexuella funktioner. Kvinnorna upplevde att deras förändrade utseende och de påverkade sexuella funktionerna förändrade deras psykiska välmående och sättet att se på sig själva. Både fysiska, psykiska och emotionella förändringar hade stor inverkan på den sexuella hälsan.Slutsatser: Sexuell hälsa ses som en kombination av fysiskt, socialt och emotionellt välbefinnande i samband med sexualitet. Den sexuella hälsan hotas vid en cancerdiagnos och det är viktigt att inte enbart fokusera på en av dessa faktorer utan se den drabbade kvinnan som en helhet. Kvinnorna ger uttryck för en maktobalans inom vården då vårdpersonal inte diskuterar ämnet. Det finns ett behov av ytterligare kunskap om fenomenet som kan genereras genom vidare forskning. / Background: Sexuality is a part of every human and sexual health is part of the overall health. Breast cancer and treatment of breast cancer affect sexual function . These changes can have major impact on women's sexual health.Purpose: To illustrate how women with breast cancer experience their sexual health.Method: The study is qualitative and data were gathered from blogs and then analyzed inductively.Results: During the analysis three categories were formed The perception of bodily attractiveness, Affected sense of femininity and Impact on sexual function. The altered appearance and the affected sexual function changed the womens mental well-being and way of looking at themselves. Both physical, mental and emotional changes had  impact on the sexual health.Conclusions: Sexual health is a combination of physical, social and emotional well-being related to sexuality. The sexual health is threatened by cancer diagnosis and it is important not to focus exclusively on one of these factors but see the woman as entirety. The women reflect an imbalance in health care when healthcare professionals do not discuss this topic. Further understanding of the phenomenon is needed and may be generated by further research.

<p>Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur <em>kön görs</em> samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning?</p><p> </p><p>En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun. Enkäten har utformats från de utvalda diagnosernas kriterier i DSM-IV. För att behandla enkätens svar har dataprogrammet SPSS använts. Undersökningens resultat visar på att det finns frågetecken kring DSM-IV:s könsneutralitet. Resultaten visar dock att det finns en medvetenhet kring den ojämna könsfördelningen inom de utvalda diagnoserna. Studien visar på psykiatriska diagnosers symbios med samhällsstrukturer och normer, däribland genus.</p>

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn.   Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning?   En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun. Enkäten har utformats från de utvalda diagnosernas kriterier i DSM-IV. För att behandla enkätens svar har dataprogrammet SPSS använts. Undersökningens resultat visar på att det finns frågetecken kring DSM-IV:s könsneutralitet. Resultaten visar dock att det finns en medvetenhet kring den ojämna könsfördelningen inom de utvalda diagnoserna. Studien visar på psykiatriska diagnosers symbios med samhällsstrukturer och normer, däribland genus.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.

Syftet med min studie har varit att undersöka om det är möjligt att upptäcka faktorer kopplade till samhällets genusnormer inom ett läsprojekt i år 7-9 vid en norrbottnisk högstadieskola. Projektet initierades då lärarna i svenska vid skolan upplevde ett växande motstånd till romanläsning bland eleverna. Läsprojektet gick ut på att manliga läsförebilder från elevers kontext deltog i läsning och bearbetning av romaner inom ramen för skolans svenskundervisning. Avsikten var att genom det manliga deltagandet på sikt öka elevernas motivation till läsning av romaner, då skolans lärare hade läst forskning som stödde denna tes. Jag har i genomförandet av min studie valt att luta mig emot den genusteori som lyfter det genusdualistiska perspektivet, där en tydlig uppdelning av vad som anses vara manligt och kvinnligt förkommer. Som ett ytterligare ramverk till genusteorin har sociokulturell teori tillsammans med ramfaktorteori lyfts in för att på så vis stötta i tolkningen av mitt resultat. Totalt genomfördes nio intervjuer, där tre lärare, tre manliga läsförebilder samt tre elever som deltagit i läsprojektet intervjuades. Min strävan var att synliggöra tankar, strategier och handlingar från hela arbetsprocessen, där informanterna hjälpte till att skapa den helhetsbild som jag eftersträvade kopplad till mitt syfte. Resultatet av de intervjuer som genomfördes visade en tydlig bild av genusdualistiska samhällsnormer och hur dessa kan influera, både tankar och handlingar, hos människor. Min förhoppning är att studiens resultat ska kunna bli en hjälp för pedagoger i deras arbete med att nå den kämpande romanläsaren, men att kunskapen i förlängningen även kan användas som en del i skolans jämställdhetsarbete.

This study presents the problems in society regarding norms, stigmatization, different kinds ofcitizenship, and polarization in relation to politics and democracy. By analyzing these phenomenain regards to young people and their views on contemporary society, there are problems that areprevalent. However, these phenomena are related to each other, and for example, some norms couldlead to stigmatization and vice versa, which is discussed in this study. The study is set to interviewmultiple young adults, spanning from 18-22 years old, in order to analyze their views on thesetopics. In order to conclude whether or not young adults are really prepared to be a democraticcitizen? Are they able to tackle these problems that arise whenever one has to decide on theirfuture? Or are they influenced by their background and family, making them choose something thatthey feel comfortable with rather than something they want? The Swedish ‘Jantelagen’ or The lawof Jante is also prevalent throughout multiple interviews, which is seen as a solid example of alimiting social norm, which does create a more, maybe too, solid structure in our society and affectsthe people regarding their politics, their democratic engagement, and their life choices. The studyalso wants to examine how the education regarding these subjects are handled, and how it could beimproved to lessen the problems that follow.

Denna uppsats presenterar fyra obeslöjade svensk-muslimska kvinnors uppfattning och erfarenheter rörande slöjan, valet att inte bära slöja och samhällets syn på slöjan. Grundad på dessa kvinnors berättelser syftar uppsatsen till att undersöka vad det är som ligger bakom valet att inte bära slöja. Kvalitativ semistrukturerad intervju har används som metod för insamlingen av det empiriska materialet, och empiristyrd tematisk metod för analysen av det. De teoretiska begrepp som empirin vidare diskuterats utifrån är identitet, klassificering, symboler, normer och social kontroll. Informanterna i denna studie förklarar att de aldrig har känt sig tvingade till att bära slöja. De tycker inte att de behöver bära slöja för att kunna identifiera sig som muslimska kvinnor. Islam ligger inte i slöjan, utan i ens relationen till Gud. Vidare visar resultatet att de informanter som kommer från länder kategoriserade som muslimska länder har påverkats mer av det svenska sekulära samhället och dess normer än de som inte kommer från länder kategoriserade som muslimska länder. Hos alla informanter finns det ändå en rädsla för samhällets bemötande och potentiella hinder som får dem att stå fast vid beslutet att inte bära slöja. / This essay presents four not-/unveiled Swedish Muslim women's perceptions and experiences regarding the headscarf, the choice not to wear a headscarf, and the dominant understanding of the headscarf in Swedish society. Drawing on narratives of these women, this study aims to examine what it is that lies behind the choice not to wear the veil. Qualitative semi-structured interview was used as method for the collection of empirical data, and empirically guided thematic approach to the analysis of it. Moreover, set out from theoretical concepts of identity, classification, symbols, norms and social control, the obtained data is discussed. The participants in this study explains that they have never felt forced to wear the veil. They are of the opinion that one does not have to wear a headscarf in order to identify oneself as Muslim women. Islam, or ones level of religiosity, is not connected with a headscarf, rather, ones relationship as a Muslim is between that person and God. Moreover, the result indicates that the informants born in countries categorized as Muslim countries have been more affected by the Swedish secular society and its norms than those born in countries not categorized as Muslim countries. Nevertheless, they all fear potential rejection, negative sanctions and aggressions of society, causing them to stand by the decision not to wear a veil.