Media har en stor påverkan på samhällets kroppsideal då många strävar efter en idealisk kropp. På sociala medier är termer som body positivity och body shaming aktuella, därför har vi använt oss av dessa termer för att fördjupa oss i studien. Syftet med studien är att framhäva konsekvenserna av att bli body shamed, både fysiskt och psykiskt. Body positivity är ett positivt laddat ord då syftet är att man skall acceptera sig själv och inte påverkas av de ytliga normer samhället och media konstruerat. Body shaming är ett negativt laddat begrepp på sociala medier som påverkar många människor negativt mentalt då man utsätts för kränkningar på grund av sitt kroppsliga utseende. Youtube är ett stort nätverk där människor kan ta del av andras vardag och åsikter, som forskningsläge har vi valt att fokusera oss på youtubers och deras videos om kroppsideal. Vi analyserar kommentarer på videos för att komma fram till ett större urval om hur dessa ämnen påverkar individer.

Hanna Ekegren & Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar & dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar & dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.

Bakgrund: Sexualitet är viktigt i en människas liv. I samhället finns normer och förväntningar som vi alla förväntas anpassa oss till, dessa kan påverka sexualiteten och den sexuella hälsan. Genom att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån ett heteronormativt samhälle kan barnmorskor få en djupare förståelse för kvinnors livsvillkor. Syfte: Att beskriva hur kvinnor förhåller sig till sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer. Metod: Metasyntes baserat på 25 artiklar med kvalitativa data inkluderades i resultatet. Analysen gjordes genom metaetnografi. Resultat: Kvinnorna anpassade sig och var flexibla utifrån rådande samhällsnormer genom att de omfördelar makt i relationen, hanterar bristande utbildning och tabun, anpassar sig efter rådande könsroller samt strävar efter att uppfylla ideal. Dessa presenteras som de fyra huvudkategorierna i resultatet. Slutsats: Kvinnor formar sin sexualitet, självbild och kropp utifrån samhällsnormer och rådande maktstrukturer. De anpassar sig och är flexibla vilket påverkar deras självbild och sexuella hälsa. Självbilden och den sexuella hälsan utmärks av en begränsad makt att forma sitt eget liv. Kvinnor behöver medvetandegöras om denna situation för att få handlingskraft att värna om jämställdhet i sina egna liv och för att kunna verka för jämställdhet i samhället. Klinisk tillämpbarhet: Barnmorskor som yrkesgrupp kan stödja kvinnor i alla åldrar att bejaka sin sexualitet och se det fina i sina kroppar. Att inkludera barnmorskan och hens kompetens i skolans sexualundervisning; i samtal om lust, kroppsacceptans och samtycke, skulle kunna bidra till en förbättrad sexuell hälsa för unga kvinnor. Då barnmorskan i sitt arbete dagligen möter kvinnor som på olika sätt försöker förhålla sig till samhällsnormer och förväntningar kan denna metasyntes vara till hjälp i reflektion över barnmorskans värderingar kring jämställdhet och bemötande av kvinnor i olika livssituationer. / Background: Sexuality is important in a person's life. In our society there are norms and expectations that we all are expected to adapt to; these can affect sexuality and sexual health. To describe how women relate to their sexuality, self-image and body from a heteronormative society can give midwives a deeper understanding of women´s living conditions. Aim: To describe how women relate to their sexuality, self-image and body based on norms of society. Method: Meta-synthesis including qualitative data from 25 articles were included in the result. The analysis was done by meta-ethnography. Result: The women adapted and were flexible based on prevailing norms of society by redistributing power in the relationship, coping with lack of education and taboos, adapting to existing gender roles, and striving to fulfill ideals. These are presented as the four main categories in the result. Conclusion: Women shape their sexuality, self-image and body based on social norms and prevailing power structures. They adapt and are flexible, which affect their self-image and sexual health. The self-image and sexual health are characterized by a limited power to shape their own lives. Women need awareness of this situation in order to have the power to protect equality in their own lives and to promote equality in society. Clinical implication: Midwives as a professional group can support women of all ages to embrace their sexuality and see the beauty of their bodies. Inclusion of midwives in school sexual education; In conversation about lust, body acceptance and consent, could help improve sexual health for young women. When the midwife in her daily work meets women, who try to comply with social norms and expectations in different ways, this meta-synthesis can help in reflection on the midwifery's values about gender equality and the treatment of women in different life situations.

I am part of and dependent on a bigger unit – humanity. I am one of the small parts that build up this organism. Being human is an identity that I cannot choose, sometimes it is heavy to carry this role but it is also a support – and necessary for my survival. – My text describes some of the experiments I have performed, a few pages from my journal and some thoughts on which I base my making. My method has been an ethnographic exploration with myself and some objects I created as tools for researching my own body in relation to public spaces, using similar methods as Gösta Arvastson and Billy Ehn describe in their book Etnografiska Observationer (Arvastson & Ehn 2009).  I noticed unconscious synchronised patterns of movement performed by people inhabiting public spaces. After some experiments I realized that I feel insecure when I break those patterns. It became clear to me that my body is programmed to, and does its best, to fit into certain norms. However, sometimes I am incapable or don´t want to conform.