Syftet med den här uppsatsen var att undersöka en del av den väg som ledde fram till judarnas emancipation i Sverige. Emancipationslagen trädde i kraft år 1870, och min undersökning är placerad i en riksdagsdebatt år 1851 där de diskuterar just judarnas utvidgade rättigheter. Uppsatsen ger en bild av ett Sverige där liberalismens idéer stöts och blöts med det gamla samhällets fasta principer och där judefrågan inte bara handlar om religion, utan också om ekonomi, sociala förhållanden och de utbredda fördomarna hos folket. Min hypotes var att den framväxande liberalismens idéer om frihet och jämlikhet i riksdagsprotokollen skulle krocka med den djupt rotade antisemitismen som flera forskare visat på fanns i Sverige vid den här tiden. Genom att gå igenom två motioner där det yrkas på judarnas utvidgade rättigheter, utskottsbetänkandet samt därpå följande debatt i riksdagen lyckades jag skapa mig en bild av det politiska klimatet i Sverige kopplat till frågan om judarnas plats i det svenska samhället. Stämde då min hypotes? Till viss del, men jag insåg att ideologier, tankestrukturer och skiften däremellan var mer komplicerat än ett enkelt ja eller nej. I efterhand vill vi historiker, genom våra små titthål in i det förflutna, gärna se tydliga motsättningar och skiften, men så är oftast inte verkligheten. Visst krockade den framväxande liberalismen och det gamla samhället – ständigt. Men antisemitismen, som jag såg som en del av det gamla samhället, verkade inte alltid höra hemma på den ena eller den andra sidan. Ibland var liberalerna en tydlig kontrast till de traditionella föreställningarna om juden som fanns. När vissa dömde ut dem som schackrare och ockrare, då menade de istället att judarna var företagsamma och skickliga på det de gjorde. Men i andra fall blir det tydligt att de liberala tankegångarna inte alls är intresserade av judarnas människovärde eller rätt till frihet, de hänvisar endast till att judarna varit gagneliga för den svenska ekonomin och att det bör fortsätta att vara så. Med hjälp av den tidigare forskningen kunde alltså konstateras att den långa historia av förföljelser som följt judarna och begränsat dem till vissa yrken också påverkat dess identitet och plats i det nya samhället. Statens krav på judarna, ett så kallat socialt kontrakt, blev en del av hur judarna i Sverige levde. Om de höll sig inom ramen för vad staten förväntade sig av den judiska befolkningen, så var de också värda utökat medborgarskap. Här blir gränsen svår att dra, var emancipationen till för att ge judarna större frihet, eller var tanken att den enbart skulle gynna den svenska ekonomin?

This study presents the problems in society regarding norms, stigmatization, different kinds ofcitizenship, and polarization in relation to politics and democracy. By analyzing these phenomenain regards to young people and their views on contemporary society, there are problems that areprevalent. However, these phenomena are related to each other, and for example, some norms couldlead to stigmatization and vice versa, which is discussed in this study. The study is set to interviewmultiple young adults, spanning from 18-22 years old, in order to analyze their views on thesetopics. In order to conclude whether or not young adults are really prepared to be a democraticcitizen? Are they able to tackle these problems that arise whenever one has to decide on theirfuture? Or are they influenced by their background and family, making them choose something thatthey feel comfortable with rather than something they want? The Swedish ‘Jantelagen’ or The lawof Jante is also prevalent throughout multiple interviews, which is seen as a solid example of alimiting social norm, which does create a more, maybe too, solid structure in our society and affectsthe people regarding their politics, their democratic engagement, and their life choices. The studyalso wants to examine how the education regarding these subjects are handled, and how it could beimproved to lessen the problems that follow.