<p>Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter i palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet sammanställdes i sex stycken teman: att inte veta vad man skall säga, tyst kommunikation, känslor som hinder, kunskap, anhörigas påverkan på kommunikationen samt andliga samtal. Sjuksköterskor ser kommunikationen med döende som något viktigt, samtidigt som de är rädda för mötet med döden.</p><p> </p>

Denna uppsats behandlar ämnet palliativ vård ur sjuksköterskors perspektiv. Begreppet palliativ vård innebär att fokus läggs på lindrande åtgärder då det inte längre är möjligt att bota patienten. För att skapa en bra vårdrelation, vilket är grunden i fungerande vård, krävs en bra kommunikation. Att kommunicera med en döende patient kan vara svårt för sjuksköterskor då de inte vet vad de skall säga eller hur de skall agera. Känslor hos både sjuksköterskor och patienter kan utgöra hinder i kommunikationen, vilket riskerar att vårdrelationen påverkas negativt. Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av kommunikationen med patienter i palliativ vård. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet sammanställdes i sex stycken teman: att inte veta vad man skall säga, tyst kommunikation, känslor som hinder, kunskap, anhörigas påverkan på kommunikationen samt andliga samtal. Sjuksköterskor ser kommunikationen med döende som något viktigt, samtidigt som de är rädda för mötet med döden.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.   Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar. Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer.  Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer. / Background: About one million people lose their lives by suicide each year worldwide. There are psychosocial, clinical and biological factors in suicidal acts. Whether suicide developed illustrated in a suicidal process. Care after a failed suicide attempt is experienced mostly uncomfortable and emotional of suicide close to the individual. The goal of treatment is to promote patient safety. For individuals have to feel confidence in the care and caregiver should be a safe and trustful care relationship is created. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal individuals. Methods: The author has worked out a study of literature in accordance with Friberg (2006). The study is based on ten scientific articles from databases CINAHL with Full Text, MEDLINE with Full Text and PubMed. Specific inclusion- and exclusion criteria were followed. A content analysis and quality assessment was done on selected articles. Results: The results of scientific articles compiled in the study of literature in five different categories. These categories are as follows: Feeling of responsibility, Feeling of occupied and lack of time, Feeling of lack of competence, Feeling of insecurity in communication with suicidal individuals and Approach to suicidal individuals. Discussions: The author concludes that nurses feel that there are factors that prevent the possibility of good interaction between the suicide and suicidal individuals. These factors are divided summarized as deficient of resources and attainment including communication. It induces in turn feelings of frustration associated with not being able to be helpful enough for these individuals.

No description available.

This study was sponsored by the Swedish International Development Cooperation Agency (SIDA) as a Minor Field Study. Background: The treatment of leprosy patients in endemic countries is free of charge. Despite that, leprosy is still a disease that is spreading and can lead to severe consequences such as disability. With leprosy comes also social stigma, discrimination and poverty which often affect the decision of seeking treatment at an early stage, or even treatment at all until the resulting disability forces the patient to seek help. With this study I wish to increase the knowledge of the importance of compliance and education in health care system with patients with leprosy, and to enlightening how nurses can promote this in their daily work. Problem rationale: Even though the importance of seeking early treatment is known, people tend not to seek treatment because of reasons such as stigma. As a nurse, one has responsibilities to care for the whole patient and to give the right information to handle the situation, but because of factors, such as stigma, it constitutes a challenge for nurses within the care of leprosy. Aim: To investigate nurses’ experiences of educating patients with leprosy, with emphasis on aspects of how to handle compliance problems in the treatment and how to support a patient with leprosy. Method: A qualitative study based on interviews held according to an interview guide with semi-structured questions. Result: The findings in this study emphasize the significance of education in order to gain and maintain compliance of treatment with the patients with leprosy even though nurses had many different ways of supporting by education. The findings were divided in to four main categories with in total eleven subcategories to present the techniques and methods of supporting the patients. Discussion: The importance of supporting the patients with leprosy in different ways by education has showed very clearly in the study. Though, at the same time nurses educate with medical knowledge, the patients are the experts in this case of the lived knowledge and this could be a problem to satisfy both aspects unless they complement each other. To do so, a dialog and a relationship of trust must be present between thepatient and the nurse, and this could be done through giving the patients time to express themselves and ask their questions of concern. When the questions and thoughts have been heard, the nurse can satisfy the patient’s need in a more accurate way and continue to support the patient with education and encouragement.

Background: Mental health issues are a growing global problem and there is a big gap between the need for mental health care and the financial resources allocated to this health care sector. Nurses work closely to patients and play an important role in alleviating suffering and in the recovery of the patient. Highlighting the nurses’ role and experiences of working with persons with mental health problems can give information of how to address the different challenges they meet.  Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for persons with mental health problems in a psychiatric care setting in the Kurdistan region of Iraq. Method: Seven semi-structured interviews were conducted with a total of eight nurses working at two psychiatric hospitals. Qualitative content analysis was used to analyze the data. Findings: Four main themes were found: Between possibilities and challenges, Holistic view, Striving for equality and Caring relations. Nurses in psychiatric settings in Kurdistan region of Iraq face different challenges related to organization, prejudice and inequality. They have a lot of knowledge about nursing and aim to meet patients and families with a person-centered approach. Conclusion: The findings show that nurses need the work environment to be open to nurses’ thoughts and concerns. Management should involve nurses in the development of the hospital, encourage collaboration and provide on the job training. This would increase the job satisfaction and contribute to a person-centered atmosphere.

Vid palliativ vård av barn är det viktigt att besittakunskap inom både palliativ vård och barn då det är en komplex situation. Tidigare forskning har visat på svårigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, där tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vårdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förändring utav behandling. Sjuksköterskorna upplevde att stöd var centralt vid palliativ vård av barn. De tar upp att både stödet från organisationen, mellan kollegor samt stödet till familjen var avgörande för god palliativ vård. Relationen var även central i all palliativ vård av barn då hela familjen var i fokus. I denna nära relation upplevde sjuksköterskorna att det var svårt att behålla de professionella gränserna. Palliativ vård av barn är ett nytt forskningsområde. I framtiden bör forskningen fokusera på att undersöka mer specifika förhållanden som till exempel stöd. En annan aspekt är att organisationen ger sjuksköterskorna möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området för att förbättra vården. Förbättrad utbildning och möjlighet till vidareutbildning inom palliativ vård av barn för sjuksköterskorna är av stor vikt. / In palliative care of children it is important to have knowledge of both palliative care and children as it is a complex situation. Previous research has shown difficulties and knowledge gaps in the pediatric palliative care. The aim of the study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children in the end-of-life. A literature study was conducted, where ten articles were reviewed, processed and analyzed. The results of the articles were categorized into four groups: experience of support and relationship, experience of the care organization, experience of the professional role and experience of change in treatment. The nurses experienced that support had a central role in pediatric palliative care. They address the support from the organization, between colleagues as well as the support to the child’s family as significant for good palliative care. The relationship was central in all pediatric palliative care as the whole family was involved. In this close relationship the nurses had difficulties maintaining the professional boundaries. Pediatric palliative care is a new research field. In the future research should focus on specific conditions such as support. Another aspect is that the organization gives nurses the opportunity to take part of this research to improve the care. Improved education and the possibility to get education in palliative care of children for the nurses are of great importance.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap. Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar. Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat. Kval sågs ibland leda till social och existentiell isolering.  Sjuksköterskans roll var bekräftande och stödjande.  Slutsats: I den här studien visar Etiopiska sjuksköterskors erfarenheter att svårt sjuka och döende patienter uttrycker skuld-och skamkänslor som kan leda till isolering. Sjuksköterskors medvetenhet om existentiella kval ur kulturella perspektiv kan främja en personcentrerad omvårdnad vid livets slut. / Background: Nurses who care for terminally ill and dying patients are daily confronted with underlying emotions such as grief and frustration including ethical and cultural dimensions. In a more person-centered, multicultural healthcare environment, the expectations and demands on nurses' professional knowledge increases. Aim: The purpose of this study is to elucidate Ethiopian nurses' experiences of patients expressions of guilt and shame in palliative care in Addis Ababa, Ethiopia, and to illustrate subsequent nursing actions. Methods: The study is based on nurses' experiences. Focus group data were collected during the spring of 2013, in Addis Ababa, Ethiopia. Recorded audio data was transcribed and analyzed in accordance with qualitative systematic text condensation. Results: Nurses' experiences show that guilt and shame associated with incurable disease is closely related to past life deeds. Nurses' reported that patients often interpret diseases to their life choices and actions. Guilt and shame could, according to the nurses be both culturally and individually determined. The agony was sometimes seen to lead to social and existential isolation. The nurses’ role was confirmatory and supportive. Conclusions: This study shows Ethiopian nurses' experiences to seriously ill and dying patients expressing guilt and shame that can lead to isolation. Nurses' awareness of existential agony from the cultural perspective can promote a person-centered care at the end of life.

Bakgrund: Självskadebeteende anses vara vanligt förekommande i dagens samhälle. Beteendet anses inte vara ett uttryck för en vilja att dö utan ett sätt att hantera inre svårhanterad psykisk smärta. Självskadebeteende kan vara svårt att definiera eftersom det finns många olika metoder och svårighetsgrader. Det finns olika uppfattningar om hur prevalensen av självskadebeteende är fördelat mellan könen, den vanligaste uppfattningen är dock att beteendet är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Enligt DSM-5 är självskadebeteende ännu inte en egen psykiatrisk diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med självskadebeteende. Metod: Detta är en allmän litteraturöversikt baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats publicerade mellan 2002-2014. Resultat: Studien resulterade i fem teman. Dessa teman var: Positiva och negativa känslor, Uppfattning av självskadebeteende, Omvårdnadsrelationen, Upplevelsen av hjälpstrategier samt Arbetsgrupp och arbetsmiljö. Slutsats: Upplevelsen bland sjuksköterskor är att deras okunskap om ämnet är problematiskt i vården av patienter med självskadebeteende, vilket leder till upplevelser av frustration och maktlöshet som kan påverka den vårdande relationen negativt. Relationen bör präglas av visad förståelse, acceptans och engagemang för patienten. Ett realistiskt mål är att sjuksköterskans uppgift inte är att bota patienten, utan snarare att hjälpa patienten till självhjälp. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett bidrag till kunskap för sjuksköterskor som möter den självskadande patienten, då resultatet ger en inblick i olika vårdkulturer och det kan vara givande att utvärdera arbetet på den egna avdelningen. Detta kan i sin tur bidra med kunskap till intern utbildning och kan användas som diskussionsunderlag.

Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. En textanalys, inspirerad av kvalitativ innehållsanalys, har gjorts i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Användandet skiljer sig åt, Fasthållning möjliggör kliniska procedurer, Optimera situationen för barnet, Kommunikation underlättar fasthållningen samt Fasthållning är en svårighet. Sjuksköterskornas syn på fasthållning skiljdes åt beroende på den specifika situationen samt på sjuksköterskornas egna kunskaper och förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde en känslomässig konflikt i användandet av fasthållning men ansåg också att fasthållning är en nödvändighet vid många kliniska procedurer på barn, särskilt i akuta sammanhang. Slutsats: Erfarenheten av fasthållning av barn vid kliniska procedurer är mångfacetterad. Sjuksköterskor bör ha god kunskap om barns rättigheter och om etiska principer för att kunna optimera de kliniska procedurerna. Klinisk betydelse: Studien kan ge ett ökat etiskt medvetande som stärker sjuksköterskans professionella roll samt ha betydelse för vårdrelationen. / Background: Restraint of children is used in multiple clinical procedures. The experience of the situation is usually negative on children and legal guardians. Ethical principles, laws and guide lines represents the theoretical foundation in a restraint situation. The autonomy of the child as well as the caring duty of the nurse make up two basis for the phenomena of restraint. Aim: To describe nurses' experiences of restraint of children during clinical procedures in somatic health care. Method: This literature review is based on ten scientific papers with both qualitative and quantitative approach. A textual analysis, inspired by qualitative content analysis, represents the result. Result: Five categories emerged in the result: The usage differs, Restraint enables clinical procedures, Optimizing the situation for the child, Communication facilitates the use of restraint and Restraint is a difficulty. The nurses' view on restraint differed depending on the specific situation as well as the skills and abilities of the nurse. The nurses experienced an emotional conflict in the use of restraint but considered it to be necessary in multiple clinical procedures, especially during emergency contexts. Conclusion: The experience of restricting children during clinical procedures is multifaceted. Nurses need to have good knowledge about children's rights and ethical principles to optimize the clinical procedures. Clinical significance: The study can provide a greater ethical awareness that strengthens the professional role of the nurse and also have significance for the nurse-patient relationship.