Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer.  Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats. Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård. Att skapa en ny plan för framtiden: att leva vidare efter sjukdom och behandling innebär att leva i spänningen mellan att försöka hantera det man gått igenom och söka något nytt samtidigt som man lever med en ständig oro inför framtiden. Positiv återgång till livet: sjukdomserfarenheten har inte enbart haft negativa följder utan många talar om erfarenheten som berikande och berättar om en större närvaro och uppskattning av livet.  Diskussion: Resultatet diskuteras i relation till Meleis transitionsteori samt relateras till tidigare forskning på området. Resultatet har visat att kvinnor som överlevt gynekologisk cancer är tvungna att hantera förändringar på olika nivåer och anpassa sig till livet på ett nytt sätt. Överlevandet kan beskrivas som en rörelse från ett tillstånd till ett annat, under vilken kvinnorna erfar såväl vinster som förluster. Att anpassa sig till livet efter cancer innebär att de måste lära sig att förhålla sig till och hantera de förändringar och omvandlingar de går igenom.

Syfte: Syftet var att undersöka patienternas tillfredsställelse med den information de erhåller under inneliggande vård på en allmänmedicinsk vårdavdelning på ett mindre sjukhus i Mellansverige. Vidare var syftet att undersöka om patienterna ansåg sig vara delaktiga i beslut kring behandlingar, undersökningar och omvårdnad. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie. 32 patienter deltog i studien. Datainsamlingen pågick under tio veckor och data analyserades med hjälp av deskriptiv och icke-parametrisk statistik. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppfattade att de helt eller delvis fått tillräcklig information gällande sitt sjukdomstillstånd, aktuella behandlingar och undersökningar samt den omvårdnad som utförts av vårdpersonal. Män uppfattade i större utsträckning än kvinnor att informationen hade varit tillräcklig. De flesta patienterna upplevde sig ha fått tid för frågor. Det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevelse av att ha fått tid för frågor och uppfattningen av att ha fått tillräcklig information. De flesta patienterna upplevde att de fått vara delaktiga i beslut under vårdtiden och önskade ej vara mer delaktiga. Patienterna kände förtroende för vårdpersonalen. Slutsats: De flesta patienterna uppfattade sig välinformerade angående sjukdomstillstånd, behandlingar/undersökningar samt utförd omvårdnad. Män uppfattade sig överlag mer välinformerade än kvinnor. De flesta upplevde sig vara delaktiga i beslut som fattades under vårdtiden samt kände förtroende för vårdpersonalen. / Aim: The aim of this study was to investigate in-patients’ satisfaction with given information at a internal medicine ward in a small hospital in Sweden. The aim was also to investigate whether the patients considered themselves being part of decisions about treatments, examinations and nursing care. Method: Quantitative descriptive survey study. 32 patients participated. Data collection lasted for ten weeks and data was analyzed with descriptive and non-parametric statistics. Result: The majority of the patients considered themselves totally or partly informed about their disease, treatments, examinations and nursing care. Men perceived themselves more well-informed then women. Most participants experienced that they were given enough time for questions. There was a significant correlation between the patients’ experience of time for questions and their experience of being well-informed. Most patients experienced themselves participating in decisions during their hospital stay and didn’t wish to participate more. The patients had confidence in the nursing staff. Conclusion: Most patients experienced themselves to be well-informed about their disease, treatments/examinations and nursing care. Men found themselves to be more well-informed then women. Most patients felt that they were participating in decisions and trusted the health-personnel.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse är traumatiskt och förenat med lidande hos såväl barn som föräldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundläggande förståelse för föräldrarnas och barnets situation, då bristande kunskap kan ge upphov till vårdlidande.   Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och föräldrars behov för att förhindra vårdlidande under barnets sjukhusvistelse.   Metod: En litteraturbaserad studie baserad på tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet.   Resultat: Resultatet presenteras under två domäner: Barns behov och Föräldrars behov. Barns behov är indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt Välbefinnande. Föräldrarnas behov är indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vårdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar två underkategorier.   Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos både barn och föräldrar. Barn behöver kontroll över sitt liv, trygghet och välbefinnande. Föräldrar behöver medverkan, förtroende för vården och stöd. Gemensamt för barn och föräldrar är behovet av information och delaktighet, familjesammanhållning och trygghet. / Background: A child’s hospitalization is traumatic and associated with suffering for children as well as parents. A nurse should have a fundamental understanding for parents’ and children’s overall situation, as lack of knowledge may cause suffering from care. Aim: To describe how nurses can meet children and parents to prevent suffering from care during the child’s hospitalization. Method: A literature-based study based on ten qualitative articles with a qualitative analysis to create a new entirety. Results: The results are presented in two domains: Children’s needs and Parental needs. Children’s needs are divided into following categories: control over one’s life, safety and wellbeing. Parental needs are divided into the categories: participation, confidence in health professionals and support. Each category consists of two sub-categories. Conclusion: A child’s hospitalization creates needs of both children and parents. Children need control over one’s life, safety and wellbeing. Parents need participation, confidence in health professionals and support. Common to children and parents is the need for information and participation, family unity and safety.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada. Studien utfördes som en litteraturstudie där elva kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga studier samt en avhandling valdes att granskas. Resultatet påvisade att olika copingstrategier användes för att anpassa sig till skadan och dess konsekvenser. Hopp beskrevs som en av de vanligaste copingstrategierna vilken var betydelsefull för patientens livskvalitet. Stöd från vänner, familj och andra patienter med en ryggmärgsskada visade sig vara betydande för dessa patienters anpassningsförmåga och deras upplevelse av livskvalitet. Flertalet patienter uttryckte att de inte fick någon hjälp från vårdpersonal i sin krisbearbetning. Vid omvårdnadsbeslut brast respekten för patienternas integritet då de inte fick vara med och fatta beslutet. Vidare framkom det att vårdpersonal kränkte patienternas integritet under omvårdnadsarbetet genom att tala över dennes huvud. För att kunna bemöta dessa patienter behövs mer forskning angående ryggmärgsskadans påverkan på dessa patienters livskvalitet. / The number of people that every year suffers from a traumatic spinal cord injury is relatively small. The emergency care of these patients is carried out in only six Swedish hospitals. A traumatic spinal cord injury results in major physical as well as psychological readjustments. When these patients later in life needs hospital care the lack of knowledge about their specific needs of care based on a person-centered approach, occurs to be a problem for the general nurse. This literature review aimed to highlight the experience of quality of life in patients with a traumatic spinal cord injury. The study contains eleven qualitative articles, four quantitative articles and one dissertation. The result indicated that different coping strategies were used to incorporate the injury and its consequences as a part of life. Hope was described as one of the most common coping strategy which were meaningful for the patient’s experience of quality of life. Support from friends, family and other injured patients proved to be important for the patients’ adaptability and the experience of quality of life. Several patients expressed that they didn´t get any support from the health care professionals to manage the crisis following the injury. In some cases the patient experienced that they weren’t asked to take part in the decision making regarding their care. Healthcare professionals often, during nursing actions, violate the patients’ integrity by not talking directly to the patient. Further research about the injuries impact on these patients quality of life is essential to improve the care of these patients.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008. Analysen innebar att meningsbärande enheter togs ut och sammanfördes till tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De brännskadade upplevde att livet efter brännskadan innebar stort lidande och gjorde att de inte längre kunde vara självständiga. De upplevde bristande tillit till sin egen kropp vilket ledde till ett försämrat självförtroende. För att kunna gå vidare i livet var det viktigt att finna vägar för att acceptera och hantera det som hänt. Efter hand kunde livet ses positivt och värderas högre. Flera olika faktorer hade stor betydelse för att de skulle kunna känna trygghet i sitt förändrade liv. Slutsats: För att sjuksköterskan ska finnas där som stöd för den brännskadade behövs djupare kunskap inom området, vilket gör att ytterligare forskning är betydelsefull. Kunskapen skulle kunna spridas vidare genom att brännskadade föreläser om sina upplevelser och att de som är insatta i ämnet handleder personal inom hälso- och sjukvård utifrån casemetodik. / Aim: The purpose was to describe how people with burn injuries experience their life after a burn injury. Background: A burn injury is a trauma for both body and soul and a big suffering for the person who is affected. Physical changes and psychological crisis makes it hard to recover. By medical knowledge and through human support nurses have an important role during the physical and psychological healing process. Method: This study is a literature overview, based on five qualitative scientific articles and one biography, published between the years 2003-2008. In the analysis meaning units were identified and brought together into main categories and sub categories. Result: People with burn injuries experiences that life after the injuries meant a great deal of suffering as well as a loss of independence. They experienced lacking trust in their own body, which lead to impaired self-confidence. To be able to move on in life, they had to find ways to accept and deal with what had happened. Several different factors were of importance to make them feel safety in their changed life. Conclusions: For the nurse to be able to be there for people with burn injuries, more knowledge of the subject is needed, which makes further research important. The knowledge could spread by the burn injured holding lectures about his or hers experiences, and by the well-informed tutoring health care staff and students using case methodology.

With the advances in technology, the change of the healthcare environment, and the need for users, the use of computerized support systems or expert systems are able to cut down costs for unnecessary procedures, achieve higher levels of efficiency and productivity. Applied to the nursing department, it may provide good quality of care, decrease the time that nurses duplicate patient history, reduce nurses¡¦ burden and enhance the abilities to solve problems. The topic of this research mainly focused on the nursing department in the pediatric ward. I propose a framework for nursing knowledge management by using subjective data, objective data, assessment, and care plan (SOAP), which is used by the nursing staffs as a way of decision-making processes. The method is to collect subjective and objective data, read relevant clinical practice guidelines, make clinical judgments about patients¡¦ actual or potential problems and provide applicable nursing plans and interventions. The staffs review and make final decision to accept or reject these judgments, nursing plans and related interventions. If the staffs reject any judgment, nursing plan and intervention, the system should have inquiry-signs to ask physician and nursing staff. Then the staffs correct the inappropriateness. These clear and easy-to-follow processes help student nurses or beginning nurses cultivate their abilities to care and hope it can provide as a guide to nursing teaching and clinical patient care.

<p>Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att<strong> </strong>kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006). Vetenskapliga artiklar samlades in, genom sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och manuell sökning. Sjuksköterskors attityder gentemot psykisk sjuka patienter kan präglas av föreställningar att dessa patienter är aggressiva, opålitliga, introverta/apatiska och bisarra. Dessa attityder avspeglas i sjuksköterskornas omvårdnad och bemötande i negativ bemärkelse. Rädsla, fördömande, aggressivitet och avståndstagande är fyra olika förhållningssätt som sjuksköterskorna kan ha i omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Det är framförallt sjuksköterskor inom den somatiska vården som har mest negativa attityder gentemot psykisk sjuka. Attityderna har en negativ roll i bemötandet och omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och utbildning visar sig ha en positiv betydelse för omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter.</p> / <p>The psychiatric reform act was passed in 1995 and this reform integrated patients back into their home communities and put them in contact with somatic care nurses on an outpatient basis. These changes put a high demand on the already limited resources of the municipality care profession. The objective was to determine if nurse´s attitudes influence the care for patients with mental illness. This review is based on additional science articles which were collected from the Cinahl and PsycINFO databases and manual search. The articles were analyzed with a method based on Friberg (2006). Nurses' attitudes towards mentally ill patients are influenced by perceptions that patients are aggressive, unpredictable, inward looking/apathetic and bizarre. These attitudes reflect negatively in the nurses' care and assessment. Fear, condemnation, aggression and distancing are four different approaches taken by nurses caring for mentally ill patients. In particular nurses within the somatic care have the most negative attitudes towards mentally ill patients. Misconceptions and negative attitudes have a negative impact on the care and treatment of the mentally ill. Nurses' experience combined with higher education has been demonstrated to have a positive impact.</p>

<p>Omvårdnadsrelationen och omvårdnadsmötet är omvårdnadens livsrum. Ett vårdmöte med tolk inblandad borde ses som en interaktion mellan tre eller möjligen fler personer. Detta arbete syftar till att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av relationerna i sådana möten.</p><p>Sjuksköterskor med erfarenhet av tolkanvändning ombads att besvara en enkät innehållande kvantitativa och kvalitativa frågor. Utöver detta gjordes två semistrukturerade intervjuer. Svaren analyserades med öppen innehållsanalys.</p><p>Tre huvudkategorier hittades: trygghet, tolkteknik och kulturella aspekter. Sju underkategorier hittades: anhöriga (relationen till anhöriga tar över), förluster (olika aspekter av relationen påverkas), normer (skilda normsystem försvårar relationen), profession (spänning mellan professionell och personlig relation mellan de olika parterna), färdighet (parternas färdighet påverkar relationens kvalité), telefontolk jämfört med fysisk tolk (olika sjuksköterskor har olika preferenser) samt tolkanskaffning (sjuksköterskorna väger in relationen när tolk ska anlitas). Relationerna mellan huvudkategorier och underkategorier beskrivs och deras innebörd diskuteras.</p><p>Sjuksköterskor kan öka möjligheterna att uppnå en vårdgemenskap med patienten genom god förberedelse inför tolkningen liksom att hjälpa patienten uppnå skicklighet i att använda tolk. En professionell relation till tolken, karaktäriserad av omsorg, möjliggör också vårdgemenskap med patienten.</p> / <p> </p><p>The caring relationship and the caring encounter are the life-space of caring. A caring encounter involving an interpreter should be seen as an interaction between three or possibly more persons. This paper seeks to describe nurses' experiences of the relationships in such encounters.</p><p>Nurses with experience in using interpretation were asked to answer a survey comprising quantitative and qualitative questions. Additionally, two semi-structured interviews were conducted for clarification and depth. Answers were analyzed using manifest content analysis.</p><p>Three main categories were found: security, interpreter technique, and cultural aspects. Seven sub-categories were found: relatives (the relationships with relatives take precedence), loss (different aspects of the relationship are affected), norms (different norm systems complicate the relationship), profession (a tension between professional and personal relationships), skill (the impact of the skills of the parties), telephone vs. physical interpreter (preferences vary among nurses), and acquisition of interpreters (the relationship is a factor when enlisting an interpreter). The interrelationships of the main categories and sub-categories are described and their meaning discussed.</p><p>Nurses can increase the probability of achieving a caring connection by preparing well for interpretation as well as helping patients to gain proficiency in using an interpreter. A professional relationship, characterized by caring, with the interpreter will also facilitate a caring connection with the patient.</p>

<p>För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad.</p> / <p>In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.</p>

<p>Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta. (1) Hur patienten ser ut, (2) Kommunikation, (3) Erfarenheter och (4) Smärtskattningsskalor. Ofta vägs flera av dessa kategorier in när sjuksköterskan bedömer smärta. Resultatet visar att sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan utifrån tidigare erfarenheter och det händer att de ibland undervärderar patientens smärtnivåer. Det framgår också att patientens verbala beskrivning om smärtupplevelsen är den mest tillförlitliga indikatorn i bedömningen av akut postoperativ smärta.</p> / <p>There has been a lot of research conducted on the subject matter of postoperative pain. It’s a complex subject matter with studies showing the presence of inadequate pain relief. The purpose of this study is to describe the methods and tools nurses use to assess acute postoperative pain, and the pros and cons of the various methods. A literature review was conducted and twelve articles where used for the results. Four categories describing how nurses assess postoperative pain were identified. (1) What the patient looks like, (2) Communication, (3) Previous experiences and (4) Pain rating scales. It’s common for multiple categories to be used by nurses assessing pain. Results show nurses have a tendency to assess pain from previous experiences, and in the process sometimes underestimating the patients’ true pain levels. Results also show that the most accurate indicator of a postoperative pain in patients is their own verbal expression of said pain.</p>