Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen. Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad. / In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.

<p>För att höja kvalitén på vården, bör personalen lyssna på patienterna som är vård konsumenterna. Syftet är att studera god omvårdnad ur ett patient perspektiv, för att kunna anpassa omvårdnaden till patienternas behov utifrån befintliga resurser på en ortopedavdelning. Studien utfördes i samverkan mellan Högskolan i Skövde och ett väst-svenskt sjukhus där ingick studier med sjuksköterskor och undersköterskor på samma ortopedavdelningar. Författaren ville se om de tyckte som patienterna. Denna studie är gjord med kvalitativ ansats metoden är innehållsanalys. Det genomfördes 12 intervjuer med öppen frågeställning om vad patienterna tycker är god omvårdnad. I intervjuerna framkom att personalens attityd och beteende var viktigt för informanterna. Det handlade om att patienterna vill att personalen ska vara hjälpsam, att vara trevliga och humoristiska. De ska också vara omhändertagande, empatiska och engagerade. Dessutom ge kontakt, stöd, uppmuntran och inge förtroende samt ha ett gott handlag. Patienterna uttryckte också att de ville bli tillfrågade, få information, att vården ska vara individuell och se till deras behov. När detta är känt så behöver personalen få denna kunskap. Om patienterna får en god omvårdnad så höjs kvaliteten på vården bara genom att personalen beter sig på ett visst sätt utan extra kostnad.</p> / <p>In order to raise the quality of the nursing care it is important for the nursing staff to listen to the patients described experiences of their care. The aim of this study was to find out what the patients in an orthopaedic ward believe is good nursing care in order to adjust the care accordingly and within the resources. It was a joint study between the Nursing College of Skövde and a local hospital in western Sweden. Licensed practical nurses and registered nurses were interviewed in the same orthopaedic ward. The authors’ intension was to see if the they agreed with the patients. The method chosen was qualitative. 12 patients were interviewed with open ended questions about what they thought was good nursing care. In the result of the study they all described how the attitude and behaviours of the staff was of the utmost importance. They wanted the staff to be helpful, nice and have a sense of humor. They should also be caring, empathetic and involved. They should give support, contact, encouragement, trust and be capable. The patients also stated that they wanted to be consulted about their care, given information and listened to. They wanted the care to be personal, with an understanding of their individual needs. This knowledge about the patients’ views needs to be shared with the nursing staff. Staff's behaviour and ability to give good nursing care, as described by the patients, raises the quality of the care and doesn't have to cost an extra penny.</p>

ABSTRACT  Aim: Professionalism is an important and integrated part of dentistry and an essential characteristic in dentists. The aim of this study is to evaluate how patients perceive dental student’s professionalism and if their perception differs between male and female dental students at the Faculty of Odontology at Malmö University.  Material &amp; method: By using definitions of professionalism, a cross-sectional survey with eight statements was created to evaluate the patients’ perceptions of the dental student’s professionalism. For each of the statements, patients responded through a five-point Likert scale. The results were analysed using IBM SPSS Statistics 25 programme and p ≤ 0,05 as a significant p-value.  Results: Majority of the 103 patients that participated in the survey had a positive response to all eight statement and only three patients responded negatively. Dental students in their final years generally received better reviews than students in their second or third year. 100% of the patients agreed completely that they felt respectfully treated by the students. Male dental student received slightly higher percentage in two statement that of them being more knowledge and able to care for the patient in the best way possible. No significant results, p ≤ 0,05, were obtained.  Conclusion: The patients generally perceived dental students to be professional and that the student’s professionalism increases as their education progresses. Male and female dental students were largely considered equally professional. More studies are necessary on professionalism in dental educations. / SAMMANFATTNING  Syfte: Professionalism är en viktig och integrerad del av tandvården och är ett nödvändigt karaktärsdrag hos tandläkare. Syftet med denna studie är att undersöka tandläkarstudenternas professionalism från patientens perspektiv samt att utvärdera om studenternas professionalism skiljer sig med hänsyn till kön på odontologiska fakulteten på Malmö Universitet.  Material &amp; metod: En tvärsnittsundersökning med åtta påståenden om tandläkarstudents professionalism utformades för att undersöka patienternas uppfattning av tandläkarstudenternas professionalism. Patienternas respons registrerades på en fem-punkts Likert-skala. Resultatet analyserades med hjälp av kalkyleringsprogrammet IBM SPSS Statistics 25 och p ≤ 0,05 som ett signifikant p-värde.  Resultat: Majoriteten av 103 deltagande patienter gav positiva svar till alla åtta påståenden, och endast tre patienter svarade med negativa svarsalternativ. Tandläkarstudenter som går i de sista åren i tandläkarutbildningen fick generellt positivare respons än tandläkarstudenter som studerar i andra och tredje året av utbildningen. 100% av patienterna höll med helt att de kände sig respektfullt bemötta av studenterna. Manliga tandläkarstudenter fick något högre procentuella värden för två påståenden där patienterna ansåg att manliga studenter erhöll mer kunskap och var kapabla att ta hand om patienterna på bästa sätt. Inga signifikanta resultat där p ≤ 0,05 erhölls.  Konklusion: Patienterna uppfattade generellt tandläkarstudenterna som professionella och att studenternas professionalism ökade desto längre fram i utbildningen de befann sig. Manliga och kvinnliga tandläkarstudenter ansågs i stort vara likvärdigt professionella. Fler studier är nödvändiga för utvärdering av professionalism bland tandvårdsrelaterade utbildningar.